Instagram

Jag finns även på instagram...under namnet hemmahosfrug

fredag 15 april 2016

Saker som gjort mig ledsam och fundersam på senaste tiden...

1. Barnen har någon aktivitetsdag i skolan. Jag får reda på det eftersom mina barn berättar det för mig. Säger att "i morgon ska vi ha aktivitetsdag". Om de inte hade berättat det hade jag inte vetat om det. Jag är förmodligen den enda föräldern som reagerar på det men jag blir illa berörd. Skolan funderar nog inte heller över det märkliga i det. Alltså att skolan bryter lektionerna en hel dag utan att informera föräldrarna. Skolan gör vad de vill med barnen. Det finns liksom ingen insyn i verksamheten. För mig ska skola vara undervisning som på något sätt är avläsbar och kontrollerbar. Visst, man kan bryta emellan med något roligt då och då - fast kanske att det räcker att musik, teckning och idrott bryter emellan. Det är ju roligt. Och rasterna förstås. Men skolan blir mer och mer något annat. Något flytande mellan undervisning, barnpassning och nöjesverksamhet. Och vi föräldrar har ingen aning om vad som pågår...

2. Jag sätter in skolpapper i pärmar. Några få ynkliga papper hamnar i pärmarna. Ett av barnen, han i 8:an, har hittills en helt tom pärm. Det finns inget att sätta in. Inte en skriftlig sak finns att spara. Vissa saker har gjorts i skolan. Några prov och några uppsatser. Men de får inte vi föräldrar se. Eleverna får knappt heller se dem. De kan fuska om de får titta för länge på sina prov och uppsatser. Fotografera av och sprida. Eller sudda och verka bättre än de är. Proven gås inte igenom efteråt. Var tar efterarbetet vägen? Reflektion? Slutsatser? Åtgärder? Och ännu mindre får eleverna förstås ta hem proven och uppsatserna. Vi föräldrar får inte se dem. Vi vet inte vad som gjorts eller hur det bedöms. Ingen insyn. Ingen rättssäkerhet.

3. Mitt barn som har sökt till gymnasiet talade om att han skulle söka och pratade med oss om vad han skulle söka. Det var inte mycket att välja på för honom så det var ett enkelt val. Han gillar matte och fysik och sånt så det fick bli naturprogrammet. Det intressanta var att eleverna inte behövde föräldrarnas påskrift. Gymnasievalet är något de sköter själva. De behöver inte ens tala om att de sökt. Vad är föräldrarnas roll egentligen? Ge barnen mat och kläder och husrum.

Så många signaler ger mig uppfattningen om att vi föräldrar är bortrationaliserade. Vi har ett par funktioner kvar. Föda barn och ge dem mat, kläder och husrum tills de kan försörja sig själva. I övrigt är vi inte något att ha. Det är samhällets barn. Inte föräldrarnas.

10 kommentarer:

  1. Punkt 2 reagerade jag väldigt på. Får man inte alls se ett enda prov eller en enda uppsats nuförtiden? Hur ska man då hänga med i hur barnen klarar sin utbildning mer än vad lärarna säger på kvartsamtal en gång i halvåret eller något sådant? Får man inte läsa en enda uppgift de gjort? Låter sjukt...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det ser säkert olika ut på olika skolor. I min kommun har man på det sättet i högstadiet. Har bråkat och bråkat om detta och ibland fått till speciallösningar - fått hem prov och uppsatser på posten med svarskuvert för återsändande. Men sen förbjöds detta också. Barnen kan som sagt fuska om proven lämnar skolan. Vi föräldrar är helt sidsteppade - på utvecklingssamtalen får man muntliga redogörelser av mentorn. Och hon vet ju bara hur det gått i de ämnen hon har. Men jag bryr mig inte särskilt mycket om det längre. Kvaliteten är så dålig ändå att de där proven inte spelar någon större roll. Det finns också undantag - en lärare har vi hittills haft som lämnar tillbaka allt - och han har inget att skämmas för heller eftersom man tydligt kan avläsa att undervisning pågått och att ens eget barn har lärt sig mycket och att det går framåt. I gymnasiet blir det mycket bättre - där uppfattar jag att det finns en mer gammeldags undervisningskultur med rutiner och struktur.

      Radera
    2. Låter verkligen jättetråkigt. Hoppas att de trivs i övrigt :(

      Radera
    3. Barnen trivs bra i skolan! Det år inte bågot fel på stämningen! Så det är ju bra!

      Radera
  2. Hej!

    Ja men det låter ju som en jättebra skolsituation, ja herregud hur ska våra barn kunna konkurrera om några jobb internationellt med denna skolan. Snacka om att svenska skolan lär upp ett b-lag, de eleverna som har tur att hamna nånstans där de kan lära sig nånting och har föräldrar som har möjlighet att stötta och hjälpa lär gå om rejält.
    Får man fråga om det är en kommunal skola de går i? Vi har ju våra inskrivna i en friskola och hoppas att genom att vi flyttar att barnen kan gå där.

    Jag tror att de är deras strategi att föräldrar ska inte "lägga" sig i skolan arbete och där håller man föräldrarna kort genom att inte inkludera dem. Det är jobbigt för skolan med engagerade föräldrar för såna kan ju börja ställa krav på lärare/rektor och se deras brister. Inte bra, för då kan vi inte fortsätta förfallet. Genomsyrar hela samhället att medborgarna inte ska ha nån insyn för då kan inte politiker/tjänstemän får härja fritt. Finns ju en anledning till att tjänstemannaansvaret togs bort.

    Hälsningar från skåne

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, det blir ju så- att de som har föräldrar som kan stötta, tom undervisa extra hemma och som engagerar sig, blir de som ändå klarar sig. Även om det är så sorgligt att de hade kunnat bli så mycket bättre, lärt sig så mycket mer om skolan varit bättre - så många bortslösade timmar som kunde ha använts bättre. Vår skola är en vanlig kommunal skola.

      Jag tror du har rätt i att strategin är att föräldrar ska hållas utanför. Det är lättare om de får sköta skolan ifred utan insyn. Tyvärr biter de sig i svansen för de har fattat att föräldrar är viktiga och efterfrågar deras engagemang. Men det ska ske i form av att föräldrar alltid talar väl om skolan och lärare- vår uppgift är att göra barnen positivt inställda till skolan. Inte veta vad som sker, hur det går för våra barn, hjälpa till med läxor, kunna avläsa kvaliteten på undervisningen på riktigt...Och om vi inte kan det då spelar vårt engagemang inte någon roll.

      Radera
  3. Och så får jag denna tanke som jag delar -
    att ha prov är inte ett svar/besked/underlag för hur det har gått för en elev utan det är ett underlag för läraren huruvida denna har lyckats med sin undervisning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att ha prov fyller många funktioner som jag ser det. 1. Att läraren ska kunna få underlag för betygssättning. 2. Att läraren kan läsa av hur den har lyckats med sin undervisning - har det gått fram? 3. Att läraren kan se om den behöver fylla på med mer information, peppa elever att anstränga sig mer, sätta in hjälpåtgärder. 4. Att eleverna kan se om deras ansträngningar räcker, om de fattat, om de behöver göra mer nästa gång osv. 5. För att föräldrar ska kunna få reda på - svart på vitt - hur det går för deras barn. 6. För att tydliggöra undervisning samt kunskapsinhämtande - det skapar en öppenhet, en rättssäkerhet.

      OCH - något som är väldigt viktigt - för att elever ska kunna lära sig mer - dra slutsatser...vad kunde jag? vad kunde jag inte? I matten - räkna igenom de svåra uppgifterna en gång till - gärna tillsammans i klassen för att alla ska få chansen att utvecklas mer! I språk - lyfta grammatiska detaljer som många kanske har svårt för - visa, berätta hur en gång till, gå igenom mer...i skriftlig produktion - lyfta hur man kan strukturera en uppsats på bättre sätt, lyfta saker som är svåra - syftningsfel, stavning...osv osv.

      Prov och uppsatser är delar av undervisningen anser jag - inte bara kontroller för lärarens skull.

      Radera
    2. Ja så kan det vara.
      Och först när läraren inser (i djupet) att ett prov är först och främst lärarens egna verktyg för att säkerställa sin undervisning kan hen även inkludera att det är flera delar/funktioner som ett prov har.
      Och där är vi ännu inte...jag upplever att det är den underliggande orsaken egentligen när läraren "skyller" på att det blir lättare att fuska ifall provet tas hem. Att läraren inte är medveten om varför den inte vill att provet ska tas hem och använder sig av det svepskälet.
      Så himla mycket görs oreflekterat och omedvetet.
      Jag gillar transparens också, särskilt tillsammans med medvetenhet och reflektion.

      Radera
    3. Håller med om mycket av vad du skriver.

      Jag tror också att det här hemlighetsmakeriet är förödande för elevernas intresse för sina egna framsteg, för föräldrarnas engagemang i sina egna barn, för respekten för lärarna...Och jag tror att detta är på ett grumligt sätt en medveten strategi - föräldrar är inte önskvärda.

      Radera