Skolstress...

I skolan är det lite hit och dit. Förskjutningar har skett. Man läser ibland om att elever känner stress i skolan. Var tredje 16-åring lider av allvarliga stressrelaterade problem. Unga kvinnor är mer stressade än de unga männen.

Vad ser man av det här då...som skolförälder? Ja, det vet ju bara var och en. Jag tycker mig se en hel massa saker. Som att i vissa ämnen ges inte läxor alls. Tex i matte...både på mellan- och lågstadiet är det borttaget sen ett par år. Barnen berövas alltså repetition...om nu inte föräldrarna har lust att ge sina barn läxa. I språk är det också lite si och så med läxorna...det kan komma nån nångång. Men det finns inga rutiner. Och glosor, starka verb, texter, grammatikparagrafer...inga läxor där heller längre. I läsämnena...inga läxor...men stora prov och uppsatser med jämna mellanrum. Prov och uppsatser som inte rättas så att eleverna kan få ut något av rättelserna. Eller så lämnas de aldrig tillbaka alls. Och vi föräldrar får absolut inte se våra barns prov eller uppsatser. De får inte tas hem.

Man tänker och grunnar...försöker rota i det som barnen gör och lyssna på vad de säger...

I vissa ämnen är det stiltje...i språken till exempel. Min son i åk 3 på gymnasiet berättar att på alla de tre åren han haft engelska på gymnasiet har läraren inte haft en enda grammatiskgenomgång och inga textstudier tillsammans i klassen har heller förekommit. Undervisningen sker i form av självstudier. Det är slappt tempo. Man sitter av tiden. Men med jämna mellanrum ska eleverna skriva uppsats. Formen är viktig. Inledning, olika argument i varsin paragraf, en ordentlig tes och så en avslutning. Språket kan vara bra men betyget kan ändå bli lite halvtaffligt...om själva ämnet för uppsatsen inte behandlats väl nog, eller om det inte finns tillräckligt många linking words, eller om tesen är svag, eller argumentationen bristfällig. Eleverna lär sig engelska genom att skriva engelska. Hur språket utvecklas...vilka nya ord som tar sig in i språket, vilka nya konstruktioner som inkorporeras i elevernas språk, vilka grammatiska strukturer som används...är ingen som direkt verkar vara intresserad av, i alla fall inte läraren. Den nöjer sig med att kontrollera det eleven producerar. Eleven drivs inte framåt av läraren att bli bättre. Arbetsbördemässigt är det slappt...men stressen är stor eftersom eleverna inte riktigt vet vad som krävs, eller hur den ska bli bättre, eller hur den egentligen presterar.

I andra ämnen är det mer rättframt...i matte, fysik, kemi...där handlar det om att lära sig fakta och sedan visa vad man kan. Arbetsbördan är stor men stressen relativt liten eftersom eleven vet vad som ska göras och vad som förväntas och förstår att arbetar man mycket går det bättre och arbetar man lite blir det inte så värst.

I andra ämnen är det en kombination av de två ovanstående tillstånden. Och nu kan jag inte låta bli att visa ett exempel som gör det extra tydligt exakt hur stor skolstressen kan bli. Lagom till påsk fick ett av mina gymnasiebarn ett hemprov i historia. Provet skulle göras under påsklovet. Bara det...Men ännu värre...uppgiften var stor, minst sagt, och inte förberedd genom undervisning om de aktuella historiska momenten. Here goes!

1. Nationalismen växte sig allt starkare inom det Osmanska riket (ungturkarna). Folkmord mot kristna minoriteter ägde rum. Redogör för hur den tidens nationalism påverkade riket och dess kristna befolkning. Koppla an till hur dagens Turkiet ser ut gällande bland annat Erdoğans makt och fängslandet av oliktänkare. Vilken betydelse kan detta ha för framtiden?

2. En del länder har erkänt massmorden i det Osmanska riket som ett folkmord medan andra förnekar det. Ett land som än idag förnekar att det som ägde rum var ett folkmord är Turkiet. Vilka konsekvenser kan det bli om man inte erkänner folkmordet? Vilka konsekvenser kan det bli om man erkänner folkmordet? Vilken betydelse kan detta få i framtiden?

3. Vissa menar att Srebrenica massakern var ett folkmord medan andra anser att kalla det för folkmord är fel. Vad är problematiken med att människor uppfattar massakern olika? Hur kan dessa olika uppfattningar gällande om det var ett folkmord eller inte, ha för påverkan i framtiden inom regionen?

4. Vi har gått igenom folkmordet i det Osmanska riket och Srebrenica. Finns det likheter och skillnader med andra folkmord som du känner till? Hur har detta folkmord påverkat landet? Hur ser det ut idag? Vilken betydelse kan händelsen få för framtiden?

Skriv arbetet i Word. Times new roman, storlek 12, radavstånd 1,5.
Inlämning senast fredag v, 16. MAX 4 sidor.

Och så bedömningskriterierna! 

E- nivå
Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser
Dessutom kan eleven dra några enkla slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.
C- nivå
Dessutom kan eleven utförligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser
Dessutom kan eleven dra några välgrundade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.
A- nivå
Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser
Dessutom kan eleven dra några välgrundade och nyanserade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.

Ja, det var lite att bita i. Stort och tungt och om det ska skrivas ordentligt förutsätter det stora bakgrundskunskaper både om de osmanska riket, Turkiets nutida situation, balkankrigen...Många saker att skriva om...och pressa ihop på 4 sidor.

Jag är inte förvånad över att skolstressen är stor. 

Vårhelg

Helgen var bra...lördagen gick åt till gymnastikkavalkad...fyra av barnen var med och deltog både som ledare och deltagare i sina freerunninggrupper! I år var det premiär för 8-åringen var med hela dagen med medhavd lunch och generalrepetition...lite nervöst och pirrigt var det men bröderna var ju där och såg till med honom! Och när allt kom i gång hade det varit jättekul både att få uppträda och vara tillsammans med alla kompisar! För oss åskådare var det så roligt att få se våra duktiga killar (och alla andra också för den delen) volta och hoppa! 

Resten av helgen gick i trädgårdens tecken! Det är så roligt nu när allt är igång på riktigt! Krokusar och snödroppar är borta men påskliljor, pingstliljor, tulpaner och pärlhyacinter har tagit vid! Maskrosora har också kommit igång...men de har jag rensat bort...och allt annat ogräs också! Det är så skönt att få bort allt skräp innan allt det fina kommit igång på riktigt! 

Ska vi byta grejer...

Nattis är på tapeten lite då och då. Föräldrar jobbar ju kväll och natt och barna kan ju inte vara ensamma hemma. Då måste nattis till. Kommunerna är ju ansvariga för barnomsorgen och nattis är tyvärr dyrt. Men staten är snäll och skjuter till. I år betalar skolverket ut drygt 77 miljoner kronor till 192 av Sveriges 290 kommuner. Nattis är en omsorgsform som stadigt växer. I Avesta har man en hel förskola, med 120 platser, för barn som måste tas om hand på nätter, kvällar och helger. Förskolechef (kanske snart en rektor...med ansvar för sovande barn) berömmer kommunen som har sagt att alla som söker nattis ska få det. "De som går iväg och tar hand om gamla på nätterna ska kunna vara trygga med att deras barn har det bra, säger hon." Och de där pengarna från staten...de är jättebra för de betalar en del av lönen till de 14 stycken som jobbar natt.

Ja, det är bra att nattis finns förstås. Om mamma jobbar natt och tar hand om gamla måste hon lämna in sina barn till en barnskötare som, om hon har barn, måste lämna in sina barn att passas av...ja, kanske rentav sig själv, eller någon annan.

Ska vi byta grejer?

Låtsaslandet

Det går framåt i förskolan. Ständigt. 2010 blev förskolan en egen skolform och snart kommer en alldeles ny läroplan som ska styra upp det pedagogiska arbetet i förskolan ännu mer. Men det kan bli ännu bättre. Förskolecheferna måste kallas rektorer. 

Varför?

Jo, men det är väl självklart. Bevisföringen är enkel och cirkelartad. 

1. förskola är skola. 

2. det livslånga lärandet läggs i förskolan. 

3. det pedagogiska ledarskapet är därför minst lika viktigt i förskolan som i skolan. 

4. därför behövs en rejäl och likvärdig rektorsutbildning.

Man slår också, igen, fast att "vi vet att barn som gått i förskolan lyckas bättre i sin fortsatta skolgång och att investeringar som görs i utbildning tidigt är de som ger bäst avkastning." Och då blir ju förstås rektorn mycket viktig för att säkerställa kvaliteten i barnens lärande och utveckling. 

Ja, och så är det ju rättvisefrågan också. Om cheferna i skolan kallas rektorer medan cheferna i förskolan bara kallas chefer blir det ju inte rättvist. En underliggande värdering förs fram...de yngsta barnens undervisning är inte lika viktig som de äldres och att cheferna inte kan lika mycket som rektorerna. Ett namnbyte och en utbildning i att vara rektor fixar det. Så blir alla anställda i skolverksamheten likvärdiga. En förskolLÄRARE är lika viktig som en gymnasieLÄRARE och alla chefer är rektorer. Alla får lika stor status. Kvaliteten växer.

Och om statusen höjs i förskolan får det toppenbra bieffekter. Det är ju stor brist på skolledare idag tydligen. Men om man får kalla sig rektor...ja, då blir ju förstås fler lockade tänker man sig. 

Men allt är inte guld och gröna skogar. Det ska man inte tro. Det är ju en oroande brist på förskollärare på många håll i landet. Och en massa nyanlända barn kommer att behöva extra stöd i sin språkutveckling. Men...det går att fixa. Man får ordna fler platser på lärarutbildningen bara. Visserligen har söktrycket minskat genom åren. Att ingen har tänkt på att man kan låta förskollärarna kalla sig professorer...snacka om statushöjning...folk skulle vilja bli det direkt! Ja, och så måste man jobba med kompetensutveckling. Gör man bara det så kommer den svenska förskolan fortsätta vara världsledande som en viktig plats för utveckling genom lek och lärande. 

Jag känner mig snurrig. Vad säger man liksom? Man vet att barn som gått i förskolan presterar bättre i skolan. Hur vet man det? Vilka har man forskat på? Var barnen på 40-talet, 50-talet, 60-talet, 70-talet sämre i skolan än barnen är nu? Har de gradvis blivit bättre i samma takt som allt fler barn går i förskolan? Varför kommer det larm om att kvaliteten på universitetsstudenter har minskat? Varför ligger vi inte högst i PISA-undersökningarna när vi har mest barn i förskola? Varför pågår ett förskoleuppror ute li landet? Är det bara rektorer de vill ha? Eller är barngrupperna för stora, personalen för snålt tilltagen, bristen på vikarier för stor, barnens dagar för långa osv? 

Nä, det är bara att konstatera fakta...vi lever i någon slags DDR-liknande låtsasvärld som märkligt nog även moderaterna numera flyttat in i och gjort till sin och som de försöker hjälpa till att beskriva ännu tydligare. Vi låtsas att förskola är bra för barn. Vi låtsas att förskola är skola på samma sätt som riktig skola. Vi låtsas att det är brist på utbildningsplatser som orsakar brist på förskollärare. Och nu ska vi låtsas att om bara förskolecheferna får kalla sig rektorer så kommer en förskola i världsklass fortsätta att vara i världsklass. 

 

Lovet...

...är slut! Vardan är här! Det är rätt skönt! För efter lov är det skönt med nåt annat! Solen har skinit hela dan och det fläktar ljumt om man är i solen. Just före och efter lov är det extra skönt att vara hemmafru! Före lovet är det härligt att kunna förbereda sig på, i detta fall, påsken! Det är roligt att städa och göra fint innan. Det är roligt att pynta lite. Det är roligt att kunna baka och förbereda mat så man har sånt färdigt innan lovet börjar! Och på lovet är det skönt att kunna vara lite mer ledig tillsammans med familjen. Låta tvättkorgen växa sig lite för full, strunta i att dammsuga och plocka så mycket som annars, bara ta fram den lagade maten och de goda kakorna när det är dags att äta! Och efter lovet är det underbart att slippa gå till ett förvärvsarbete. Det är skönt att gå ner i varv lite, plocka undan, städa, tvätta...vila lite. Och upptäcka saker man borde göra nu när våren är här med full kraft. Ett varv i trädgården påminner om att det måste vattnas...och klippas lite här och där...och visst ska "lannet" vändas nu när jorden reder sig? De tomma kakburkarna ska ut i förrådet...och då kan man lika gärna passa på att börja flytta om med kläderna...vinterkläderna ska ju tvättas och vädras och upp på vinden och sommarjackorna ner. Vad har vi förresten? Fattas det inte en massa shorts? Jo, minsann...mycket är för smått och för slitet. Skönt att slänga och rensa ur garderober...de ska ju förresten torkas ur...de har samlat en del damm under hela vintern! Lite surf efter maten...och nya joggingshorts är beställda.

Tänk om jag hade jobbat utanför hemmet! Vad trött jag hade varit efter påsklovet! Och vad trist att inte hinna med sitt eget...behöva stressa på kvällar och helger...slita ut sig...inte hinna njuta av att ta hand om sånt som är både roligt och meningsfullt och välbehövligt. Det där dubbelarbetet kvinnor mår så dåligt av helt enkelt...det som inte är jobbigt alls när man har tid för det. Och inte behöver jag göra allt på en gång. Jag kan unna mig att fundera på det, i hjärnan planera när allt ska ske, och hinner jag inte färdigt i dag så finns det ju ett i morgon också!

Taskigt läge

I förskolan är det kris. Det verkar inte vara någon tvekan som saken. För fastän förskolan alltid är bra, för så är det ju bara liksom, så finns det stora problem.

Det finns för lite utbildat folk.
Barngrupperna är för stora.

Nu senast kunde man läsa om barnskötarna. De är ju förskolans största yrkesgrupp. Ja, de är faktiskt det näst vanligaste yrket bland kvinnor i riket. Hela 79 122 kvinnor jobbade som barnskötare år 2017. Men det är för få. Det kommer att behövas 20 000 fler inom de närmsta 4 åren. Det är ju rätt bra egentligen...att det finns så många jobbtillfällen alltså. Fast kvinnorna verkar ha tröttnat lite på att passa barn. Det är bara 2000 barnskötare varje år som lämnar utbildningsväsendet med en examen.

Ja, det låter ju inte så bra det där...och det påpekar kommunal. De skriver att "vi vill alla att det käraste vi har ska ha det bra i förskolan. Få utveckling, stöd och växa i sin egen takt - utan stress eller dåliga förutsättningar i felanpassade lokaler."

Så är det ju...det käraste vi har vill vi lämna bort, från 1 års ålder helst. Det käraste vi har vill vi förvara i förskolor under de flesta av barnens vakna timmar i vardagslag. Och vi vill ju förstås att det käraste vi har ska ha det bra där de förvaras...att de ska utvecklas och få stöd och inte stressas och att lokalerna (spyr ni inte lite, lite av att tänka på att det käraste vi har befinner sig i "lokaler" under den största delen av sin barndom?) är välanpassade. Så vill vi ha det.

Förskolan kostar ca 80 miljarder varje år. Den dåliga förskola vi har alltså...den med stora barngrupper, för lite personal och ofta felanpassade lokaler. Och så kommer ju kostnaderna för sjukskrivningarna till förstås. För barnskötare och förskollärare dras ju med höga sjukskrivningstal. Och så kostar det väl förmodligen att skramla fram de där 2000 barnskötarna varje år...för att inte tala om förskollärarna som numera läser på universitet bevars. Dyrt är det alltså. Men det räcker inte. Det måste bli dyrare. Om vi vill behålla förskolan som den är nu (dålig alltså) krävs det 20 000 fler barnskötare inom 4 år. Och ska den bli bättre...med mindre barngrupper krävs det alltså ännu fler. Och blir barngrupperna mindre måste antalet förskolor öka. Dyrt.

Ja, det får bli som det kan. Och alla förstår väl hur det (inte) kan bli. Förskolan kan inte bli bättre. Det är för dyrt. Och det är väl därför politikerna är så tysta.

Så vi kanske borde tänka om lite...kanske det käraste vi har inte behöver förvaras på förskola. Inte alla i alla fall. Kanske kunde man titta sig runt lite på alternativa lösningar? Barna har ju redan lokaler att tillgå...ofta väldigt välanpassade och personalstyrkan finns också...det är så smart uträknat från naturens sida att med barnen följer en moder (och en fader också för den delen). Och om modern eller fadern kan få lov att ta hand om sin egen avkomma skulle personaltätheten bli helt otroligt bra.

Fast det är klart...det faller på jämställdheten...och drömmen om evig tillväxt förstås. Så det går ju inte. Spela roll...det handlar ju bara om kvinnor och barn. Och kvinnorna har blivit så hjärntvättade att allt de kan be om är mer förskola. Taskigt läge alltså.

Påskhelgen...

...är snart över...Fina dagar har vi haft! Vi har gjort mycket roligt och njutit av familjetid, tid med mormor och morfar och ett par släktingar på besök! Och sol...vi har njutit av värmen som plötsligt kom! 

På långfredagen gick vi först vår skogstur och sen på kvällen gick vi hem till mina föräldrar! 

Påskafton firade vi hemma hos oss...barnen (även stora) fick leta påskägg i trädgården som vanligt och sen drack vi kaffe och åt tårta, spelade boccia, yngsta barnet gick påskgubbe, och så åt vi påskbord! 

På påskdagen var vi på gudstjänst på förmiddagen! Det var trevligt! 

På eftermiddagen var vi nere vid sjön...barnen åkte kickbike och pysslade med freerunning i parken som finns där! 

Idag var vi där igen...skönt att sitta i solen och se barnen ha roligt tillsammans! Och nu är det bara lite kvällsmat kvar att stoppa i sig innan vi slår oss ner i tv-soffan...inte på hela påskhelgen har den varit på så det ska bli skönt att slappa lite framför senaste avsnittet av Game of Thrones när yngsta barnet hoppat i säng! 

Långfredagspromenad!

Det är påsklov...och det är härligt! Och sen skärtorsdagen har maken också lov...ännu bättre! Igår, på långfredagen gav vi oss ut i naturen...tillsammans med våra tre yngsta, mina föräldrar och ett par släktingar på besök! Vädret var underbart...nästan sommarvarmt och med blå himmel och knastertorr mark! Allt har vaknat till liv...humlorna surrar, fjärilar fladdrar yra omkring, två tranor flyger tyst över blank vattenyta, grodor ligger i vattnet i dikesrenarna...fem dovhjortar på en äng tittar upp när vi kör förbi och skumpar in i svala skogen...en räv korsar ett hygge berättar 15-åringen som gått i förväg och är mycket tystare än vi andra som skrattar och pratar...

Vi gick på en avstängd grusväg förbi några gamla torp som bebotts av släktingar förr i tiden...sommarstugor nu med lite olika nivå på underhållsarbetet...tidens tand har farit fram runtomkring...av mjuk mossa halvt gömda stenmurar visar var odlingsmark har funnits...byggnader i olika grader av förfall, knotiga halvdöda äppelträd...

Min gammelmormors och gammelmorfars lada...som nu är en hög bräder och deras boningshus en bit bort...

Eftermiddagskaffe bredvid min gammelmormors och gammelmorfars torp...min mamma berättar...visar på stenar hon lekt på och vid...berättar var äppellunden fanns en gång...

En härlig dag fick vi tillsammans ute i naturen denna långfredagsvårdag! 

Jitterbuggare

Några gånger om året gör jag jitterbuggare...en favoritkaka här i huset! Och varje gång jag gör jitterbuggare letar jag i min egen blogg...försöker hitta inlägget där jag skrev ner det rätta receptet. Igår tröttnade jag på att leta och nu får det bli ett eget inlägg med bara detta toppenbra recept! Testa nu till påsk vet ja! 

Jitterbuggare:

Ugnstemperatur 150 grader
20 st stora

Mördeg:
5 dl mjöl
200 gr smör
1 msk socker

Blanda ihop mjöl, smör, margarin och socker i en matberedare.

Kavla ut degen mellan två plastfolie på bakbordet, så fastnar den inte.

Kavla ut till en rektangel ca 50 cm x 20 cm.

Marängen:

2 äggvitor

3 dl strösocker

Vispa äggvitorna till hårt skum. Tillsätt sockret i en stråle och vispa länge till en seg massa.

Marängen breds ut på mördegen och rullas ihop som en rulltårta.

Dela rullen i 15 bitar och lyft försiktigt över dem på en plåt med bakplåtspapper.

Grädda dem i 150 grader i 25 minuter.

Stäng av ugnen och låt dem stå kvar på eftervärmen en stund.

Helgen som gått...

...har varit helt ok. Riktigt bra faktiskt! Fredagen kändes som helg eftersom tre av barnen var hemma från skolan. Två var nästan friska efter en släng feber och förkylning och den tredje var så hemskt snorig att han fick vara hemma. Vi hade det trevligt...barna sov ut och sen tittade vi lite på tv tillsammans. Och ett nästan friskt barn hjälpte till med lunchen...eller han tog initiativ till lunchen och höll i det hela. Pocherade ägg ville han ha och det fick det bli...tillsammans med en smarrig tonfiskröra, sallad och rostat bröd. 

Det var rätt så lurigt att pochera de där äggen...man skulle skapa en virvel i uppkokt vatten och så skulle det knäckta ägget i mitten av virveln som skulle centrera ihop vitan runt gulan! Vi fick saka några ägg men fick till slut i hop 5 fina, goda ägg! 

Efter lunch kom mormor och morfar förbi...och så åkte vi samt 12-åringen och 8-åringen iväg till en gitarraffär! 12-åringen skulle äntligen få köpa sig en riktigt gitarr och slippa spela på Rusta-gitarren han haft hittills. Den har funkat bra men den har sina begränsningar och nu visade det sig att det fanns en riktigt bra stålsträngad gitarr som var ganska mycket nedsatt! Affären var helt underbar...gitarrer av olika slag överallt! Resten av eftermiddagen ägnades åt fika och gitarrspel!

Bullar hade jag bakat och sirapspinnar också! Extra roligt är det att lägga kakorna i den fina burken jag ärvt av min mormor! Jag passade också på att städa lite i vår extrafrys och de sista röda vinbären, 4 kg, fick följa med in i köket och hamna i saftmajan! 

Lördag...läxor, matlagning, lunch...och sen tog vi en promenad runt vår fågelsjö. Kommunen har röjt ur en hel del och lagt nya spångar istället för de gamla slitna. Det hade blivit fint och det var roligt att gå runt! Vi såg svanparet som häckar här varje år...de låg i viken längst in i sjön. 

Det var härligt att vara ute i naturen...som det alltid är...att höra bofinkar och koltrastar sjunga, se allt nytt som spirar...känna livet...och vara tillsammans! 

På kvällen blev det matlagning och sen tv...två avsnitt av "Störst av allt" klämde vi på fredagskvällen och två på lördagen! Superbra tyckte vi som såg! Och två avsnitt har vi kvar tills ikväll! 

Söndag...läxor och matlagning...och så var det dags för freerunning som vanligt på söndagarna. Jag och maken passade på att ta en promenad i vårsolen medan ett par av barnen fick sin träning! 

Minstingen hoppar på trampett och storebror passar! 

Ja, sen har vi gjort lite allt möjligt annat...klippt i häcken, räfsat lite i gräsmattan, lyssnat på radio...söndagsintervjun med Kerstin Ekman...intressant...stickat en hel del, spelat piano...

Och nu är det söndag eftermiddag...lite slött så där som söndagarna ska va tycker ja! Jag skriver, läser, funderar på att gå ut en liten stund till...får se om jag får riktig lust eller inte...maten ska väl snart lagas...Helt ok spörsmål att grunna på...söndag och veckan är snart slut...och påskveckan börjar i morgon! Det är lov! Härligt! 

Forskningsfunderingar

Några Kd-politiker skriver i Uppsala Nya Tidning om barn och förskola och föräldraskap...om politik.

De startar med att berätta om forskning...om att i de flesta fall tar man till sig forskningsresultat och försöker följa de riktlinjer som ges. Man ger till exempel inte honung till barn under 1 år. Man tror på att man måste röra på sig mer eftersom forskning visar att man mår bra av det. Osv. Osv. Folk tar till sig av forskningen. Media rapporterar. Politiker lyssnar och hänvisar titt som tätt till forskning.

Men ett område är fredat...från att lyssna på alltså. Man lyssnar inte på vad forskning visar om barns hjärnor och deras utveckling. Man vet att barn upp till ca 2, 3 år måste få knyta an till enstaka vuxna, att det inte klarar av att anknyta till en större grupp. Kunskapen är uppenbar. Men den är inte "inne"...som kd-politikerna träffande uttrycker det. Politiker, varken till höger eller vänster, bryr sig om de här vetenskapliga rönen. De vill tvärtom korta av föräldratiden hemma ytterligare eftersom en del kvinnor har en tendens att dra ut på föräldradagarna för länge.

Kd-politikerna frågar sig om det kanske faktiskt har tagit till sig forskningen om barns utveckling och anknytning och därför är hemma så länge det går.

Och så avslutar de med att påminna om Barnkonventionen. Den ska ju implementeras i svensk lagstiftning så småningom. Barnkonventionen talar om barnets rätt och därmed borde det vara föräldrarnas rättighet att bestämma...inte "kollektivistiskt fixerade politiker". Kd-politikerna säger att bidrags- och skattesystem borde vara inriktade på att ge småbarnsföräldrar valfrihet.

Jag tycker att det är superbra att någon vågar framföra en annan åsikt än statssanningen...den som dikterar att småbarn ska gå på dagis och att föräldraskap absolut inte går ut på att på heltid ta hand om sina egna barn, särskilt inte om man råkar vara mor. Det är välkommet med andra röster och andra ord.

Men jag blir ändå lite fundersam. Det är så försiktigt. Och lite naivt. Kd-politikerna rör sig i samma fåra som alla andra...bara lite vettigare.

Forskning visar att barn på upp till 2-3 år behöver knyta an. Kd-politikerna pratar om att små barn behöver knyta an till enstaka vuxna...varför hukar man för det riktiga ordet? Små barn behöver inte knyta an till vilken enstaka vuxen som helst...de behöver knyta an till i första hand sin mamma och sin pappa. Men ok då, det låter rimligt att anknytningen är viktigare ju yngre barnet är. Men ärligt...en 2-åring är så liten. En 3-åring också faktiskt. Och det faktum att föräldrarna ska förvärvsarbeta när de lämnar bort sina barn gör ju att den där 2- och 3-åringen kommer att vara borta många timmar varje dag, de flesta av sina vakna timmar. Är det bra för ett så litet barn? Är det ens bra för ett stort barn, på säg 7, 8, 9, 10, 11, 12 år att vara borta från sina föräldrar och sitt hem en hel arbetsdag? Och även om det skulle råka vara bra...är det lämpligt? Orkar barnen med så långa arbetsdagar? Vad säger forskningen? Fast...kanske behövs det inte ens forskning för att begripa det. Det kan räcka med sunt förnuft.

Och sunt förnuft är nog inte "inne" längre. Tyvärr. Men mammorna, de som drar ut på föräldraledigheten, de kanske har det ändå. Det kanske faktiskt är så att de är helt omedvetna om forskningsresultaten, kanske till och med ointresserade...Kanske är det så enkelt som att biologin, modersomsorgen, magkänslan, hjärtat...säger att små barn behöver sin mamma och att mammor behöver sina små barn.

Jag hoppas att det blir "inne" igen.

Statssanningen....

...presenteras när det passar, i alla sammanhang. Skolan är ett sånt ställe. Läromedlen är anpassade efter den statligt fastlagda sanningen.

Nu senast stötte jag på den i en lärobok (digital förstås) i samhällskunskap för åk 8. Det handlar om skatter och välfärd.

Fakta: I Sverige går de flesta barn på förskola.
Statssanning: Svenska förskolor håller hög kvalitet. I statssanningen ingår också att kvinnor med slöja arbetar i förskolor med heletnisksvenska barngrupper. Det handlar förmodligen om att visa på att integrationen funkar klockrent.

Det är verkligen så att de flesta barn i Sverige går i förskola. Men är det sant att svenska förskolor håller hög kvalitet? I min kommun går det i snitt 18 barn i varje grupp. Det är inte något unikt. Är det bra? Det är bara knappt 40 % av de som jobbar i förskolan som är förskollärare. 30% av de sin jobbar i förskolan saknar helt utbildning. Det kommer titt som tätt varningsrapporter från förskolesverige. Det pågår sedan några år tillbaka ett förskoleuppror med många tusen medlemmar som försöker kämpa för bättre villkor. De vittnar ofta om att det är kris. En rapport kom senast i år som visade att barngrupperna är för stora, att det finns brist på utbildad personal, att lokalerna ofta är undermåliga och att ljudvolymerna är för höga. Personalen oroar sig för barnen, speciellt de yngsta barnen. Förskollärare och fritidspersonal är den fjärde mest sjukskrivna yrkesgruppen i landet. Av 1000 anställda hade 160 varit sjukskrivna i minst 2 veckor i sträck förra året. Den vanligaste anledningen är "psykisk sjukdom"...och då menas utmattning och utbrändhet. Det finns forskningsrapporter som visar att barn som börjar tidigt på förskola har högre doser av stresshormonet kortisol och visar tecken på posttraumatisk stress som tex oro, klängighet och sömnsvårigheter.

Fakta: förskolan är i kris och brottas med många och stora problem.

Vårhelg

Helgen är slut och måndan är här...en vecka har gått...våren har avancerat lite till...Inte nåt särskilt har vi gjort. Bara varit...och grejat med sånt som har behövts grejats med...

Tvätten har jag börjat hänga ute...känns alltid härligt när den tiden kommer! Det är trevligt att ha en anledning att gå ut lite så där då och då...hänga upp tvätten, passa på att ta ett varv i trädgården, se vad som kommit upp, dra in lite luft...och sen snusa på den torra goa tvätten när man går ut igen för att vika ihop den!

Sommardäcken på bilarna är ditsatta! I år var 12-åringen huvudansvarig för det...far satt bredvid och instruerade, hjälpte till om det behövdes. 

Mat har vi lagat förstås...jag var så trött hela helgen...vet inte varför...men orken hade tagit lite slut på nåt sätt...tur att maken var desto piggare! Han tog hand om nästan all matlagning under helgen. Jag satt vid köksbordet och höll honom sällskap...lagade trasiga kläder, förberedde häften med instutderingsfrågor till skolbarn som har mycket fakta att slå in i huvudet, läste...På fredagen blev det musslor (extrapris på Maxi, 39 kr nätet). Moules marinière. 15-åringen var med och fixade med det. Gott var det...enkelt och gott och alla åt och njöt! 

Och så grillades det på lördagen. Karré (extrapris på Maxi) med caprese och pestopasta. Gott det också. Barna hittade varsin banan och en kaka ljus choklad och fixade sin egen efterrätt...sån där foliebakad banan man alltid gjorde på lägerskola när jag gick i grundskolan. 

Igår, söndag, inget alls blev gjort...bara lite plock på vinden...letade sommarskor till de två yngsta...inget fanns så vi får köpa nytt...byggde lite lego med 8-åringen...han skrattar lite åt mig som vid min ålder plötsligt har blivit så legointresserad! Freerunning hela eftermiddagen...när första passet...för de två yngsta var gjort...gick vi upp i vår skog. 12-åringen och 8-åringen ville hitta grenar till en slangbella...jag ville se om det fanns några trevliga fåglar att spana på. Vi hittade bådadera! 

En liten blåmes hämtar mossa ur ett ihåligt träd!

Nötskrikorna var i farten! De har ett så roligt läte som jag äntligen har lärt mig att känna igen! Leta på P1-fågeln här på nätet om du vill lyssna! 

Scillor hade slagit ut i skogen.. en av spåren från torpträdgården som fanns här förr antar jag

Bofinkarna sjunger så vackert! 

Barn som samtalar och hittar på saker att greja med...också något fint att glädjas åt!