lördag 29 december 2018

Jullovet...

...är härligt! Det är skönt att bara vara, sova länge, äta julmaten vi lagade lagom till julafton, slippa laga massa mat, vara ute tillsammans, fika framför tv:n på eftermiddagen, glo på tv:serier och filmer på kvällarna, käka julgodis, spela spel tillsammans... Jag är så glad över att vi inte behöver jobba på vardagarna nu i juletid! Maken kan vara ledig och jag, jag är ju hemma ändå! När jag hör hur barn kan ha det blir jag ännu mer glad över att vi kan välja som vi gör. Ett samtal med en annan förälder gav mig en tankeställare...vi fick frågan om när vår son egentligen lämnades och hämtades i skolan. Föräldern som frågade hade aldrig sett oss i skolan och blev förvånad över att höra att sonen gick skoltiderna helt enkelt. Det andra barnet lämnades klockan 7 på morgonen och hämtades halv 5. 9,5 timmars arbetstid således. En annan bekant som arbetar inom barnomsorgen berättar att det numera är vanligast att barnen går 10 timmar om dagen. Jag blir ledsen när jag hör det...hur hårt det blivit för barnen i vår moderna, upplysta och materiellt fantastiska tid. Det känns ännu mer ledsamt att ingen riktigt tänker på det...det där att vi fått något slags nytt barnarbete...att barnen från väldigt unga år har långa dagar i verksamhet, på institutioner, tillsammans med främmande vuxna och en mängd barn...att de berövas tid i sitt eget hem, tillsammans med sina egna familjemedlemmar och att de berövas tillfällen att vila, göra vad de vill...att helt enkelt vara fria nog att själva utforma sitt liv och sina intressen. 
Försöker ta tabbe på julmaten...men än har vi till några måltider till! 
Lite kvällmys med kex och röror vi fått i julklapp!
VI slöar inte hela tiden! Maken har dragit igång renovering av vårt matrum! Så nu har vi köksmöblemanget i vardagsrummet...trångt men väldigt mysigt! Barnen gör också lite nytta för sig...tränar lite matte och tyska och engelska...men bara lite! 
Idag hann vi inte ut när det var ljust...men det är lika skönt med en kvällspromenad...och extra kul blir det för den som är  yngst om man har en ficklampa med sig! 













onsdag 26 december 2018

Juldagarna...

...går, en efter en...julafton har kommit och gått...en riktigt fin dag! Vi sov länge, åt ett litet julbord...äldste sonen kom hem...vi skrapade lotter framför Klappjakten som gick på tv...inga stora vinster...men 180 kr tog vi hem...som vi enades om ska gå till nya lotter! Man vet ju inte! 

Det var så kallt...12 grader...så vi tog bilen till mina föräldrar...kaffe, Kalle Anka...och så kom jultomten! Yngste sonen har de senast två åren planerat att slutgiltigt avslöja pappa som tomte och i år hade han bestämt sig för att slita masken av honom. Men så blev det inte...äldste sonen var tomte och även om hans röst var välbekant var det roligt med något nytt! Masken fick sitta kvar och minstingen spelade snällt med i tomteuppträdandet men fnissade förtjust då och då! 
Sen blev det roligt att greja med alla julklappar...tur för storebröderna att 7-åringen fortfarande får lego...det är ju kul att bygga för större barn också även om man själv inte önskar sig sånt längre!
Julbord blev det förstås...
Skinka och sill och lax och janssons och allt möjligt annat! 
Kvällen avslutades med Svensson, Svensson och Tomten är far till alla barn och knäck och tomteskum! En trevlig och rolig dag! Och roligast av allt var förstås att alla var tillsammans och var glada och skrattade och pratade och hade det trevligt ihop! 
Juldagen...en skön dag...lugn och händelselös...korsord, datorsurf, tv, långpromenad i silverljus, kaffe och kakor...tv igen! 



söndag 23 december 2018

Dan före dan!

Söndagen går mot sitt slut...en fin söndag. Vi har lagat den sista maten och klätt granen. När det var gjort tittade vi på Peter Pan på tv medan risgrynsgröten skötte sig själv på spisen. Vi provsmakade skinkan och lite köttbullar till gröten...det var gott! Vet inte vad det var med oss i år...det blev ingen stress alls...annars tycker jag vi brukar fara omkring och jobba in i det längsta men inte i år alltså! 
En lite smalare gran köpte vi i år...vi har ju vardagsrummet fullt med möbler eftersom matrummet är utröjt inför kommande renovering! Jag brukar gilla stora granar men jag kanske ändrar mig...tycker årets gran var riktigt fin! 
Katten har sin plats i en fåtölj framför tv:n...där brukar han ligga och sova hela dagarna...han är ju så gammal nu...hela 18 år....Han är ingen riktig knäkatt men en stund kan han tycka att det går bra att vara i famnen!
Gröt och bröd och skinka och köttbullar! Mums! Och matrummet är lite hursomhaver...spackel på väggarna och inga tavlor eller gardiner...men vad gör det! Mat i magen fick vi och mysigt blev det ändå med tända ljus och glatt sällskap...och efter juldagarna ska maken sätta fart med byggeriarbetet! Men först ska vi fira jul förstås! 

God Jul därute! 

lördag 22 december 2018

Dan före dan före dopparedan!

Snart var det julafton då! Barnens jullov har börjat! Skönt! Maken som varit bortrest har kommit hem igen! Också skönt! Det är som vanligt lite stressigt så här innan julafton men det går bra! Vi hinner med! Vi har gjort ganska mycket av vad som ska göras...både nödvändigheter och sånt som bara är till lyst! 

Två pepparkakshus har jag och de tre yngsta förfärdigat! Tycker de blev rätt fina! 
Snö har vi fått! Det är fint tycker jag! Jag och 7-åringen har skottat några gånger! 
...och gjort en granristomte som står utanför ytterdörrn och sprider lite julglädje!
Köttbullar och bröd och knäckebröd har jag bakat. I år blev det två sorters köttbullar...de vanliga med kryddpeppar och så en sats som jag smaksatte med kryddnejlika och dijonsenap...lite sirap och persilja var det också i...mycket gott! Nils Emils bröd bakade jag...det brukar jag...det är så gott! Och rosenbröd och vallmoknäcke och fröknäcke! Vörtbröd har jag fått av pappa! 
Kakor har jag också bakat! Makalösa med korinter, schackrutor, vaniljhorn och finska pinnar...Napoelonhattar och brownies också men de kom inte med på bild!
Och godis har barnen gjort...knäck och chokladkola med polkakross. Lite annat som inte blev förevigat också...ischoklad, nötter och russin i choklad och praliner med nutella och rostade nötter i! 
VI har inte bara jobbat den sista veckan...lite mys har vi unnat oss...tv med provsmakning av allt gott....rostade kastanjer provade vi oss också på...inte jättegott men kul ändå!
På kvällarna när barnen somnat eller grejar med annat i sina rum har jag slagit in alla julklappar! 

Nu är det kväll så här dan före dan före dopparedan...några har somnat och andra spelar tv-spel eller är på fest! Jag slappar framför tv:n med en stickning. I morgon ska det sista bli gjort...skinka och sill och gravlaxsås och granen ska in och kläs! Sen ska väl julfriden börja! Längtar redan lite efter i morgon kväll...när allt är klart och vi ska äta risgrynsgröt och prova skinkan och slappa tillsammans framför tv:n innan det är dags att hoppa i säng dan före dopparedan! 

torsdag 20 december 2018

Tidstjuven...

...ja, skolan alltså. Den är en tidstjuv. Det har jag känt så länge jag haft barn i skolan men på senaste tiden har jag bevis för att den också är det...svart på vitt.

För en tid sedan var jag på utvecklingssamtal med mitt barn i åk 1. Jag bad att få schemat...det är inte längre något man delar ut till föräldrar...märkligt nog...och i samband med det berättade läraren att man lägger ut fler timmar än vad som krävs. Detta för att få tid med det sociala. Det där gnagde lite i mig...så jag skrev skolverket och frågade hur det förhöll sig. Måste barnet vara i skolan under aktiviteter som ligger utöver det som krävs för att uppfylla de lagstadgade timplanerna. Svaret kom snabbt:

"Tack för din fråga om undervisningstid. Ja, skolplikten gäller för den obligatoriska verksamheten som anordnas för att ge den avsedda utbildningen. Detta innebär att alla de delar som ingår i utbildningen ska ingå i den obligatoriska verksamheten. Exempel på tid som inte räknas in i den obligatoriska verksamheten är vistelsetid i fritidshemmet. Det är ytterst rektor på skolan som avgör vad som ingår i den obligatoriska verksamheten och det är även rektor som fastställer schemat."

Ja, god dag yxskaft alltså. Sånt som inte ingår i den lagstadgade timplanen och alltså är obligatorisk verksamhet är ändå obligatorisk eftersom den ingår i den obligatoriska verksamheten. Rektor kan alltså bestämma över att mitt barn ska göra sånt som han eller hon tycker är lämpligt. Vad föräldrar tycker är lämpligt att ägna sig åt vid sidan av utbildningen är inte relevant. Rektor får ta av barnens tid efter eget godtycke.

Idag satt jag och läste igenom mina barns fråvarorapportering. Mitt yngsta barn i åk 1 har varit sjukt en hel del och har alltså stor frånvaro. Det har varit tufft att börja skolan och mista sitt fria liv. Det sliter på en fri ande och förkylningar och hosta och feber har kommit. Någon morgon har han trots mer än 11 timmars sömn varit så trött och sovit så hårt att mammahjärtat inte klarat av att väcka honom. Det intressanta var i alla fall att alla ämnen fanns specificerade för varje frånvarodag. Jag kan alltså se att på torsdagar har man bara ett enda ämne...fyra lektioner svenska...och det tar 2 timmar och 10 min att ge dessa lektioner. Resten av tiden, 3 timmar och 50 minuter är något annat. Varje torsdag. Ingen dag innehåller mer än 3 timmar och 25 minuters lektioner och utav de frånvaro dagar sonen hade förekom en så lång dag endast en enda gång. Så på måndagar har man 3 timmar och 10 min undervisning, på tisdagar 2 timmar och 20 min, onsdagar 3 timmar och 10 minuter, torsdagar 2 timmar och 20 minuter och fredagar är det 3 timmar och 15 minuter. Det blir mycket tid som går till annat. Till exempel El Sistema. Fiolundervisning som är framtagen för gatubarn i Sydamerika. Fiol. Det är ju kul förstås. Men i det här fallet har barnen nu stått i en gymnastiksal 2 ggr i veckan och dragit på tomma strängar, som man benämnt med färger, och dragit. Inga fingrar ha satts på. Inga noter har lärts ut. Det blir trist. Tröttande. Film ser man varje vecka. Fredagsmys. Lek i skogen varje torsdag tillsammans med förskoleklassen. Bakning på skoltid. Bland annat.

Så skolan är en tidstjuv. Vi har fått Momosamhället...det som Michael Ende skriver om i Momo-Kampen om tiden...ett samhälle som är slösaktigt med människors tid, med deras eget liv. Det tycker jag är synd.





söndag 16 december 2018

Sorgligheter

Några rader på en förskolesajt fångar mina ögon...en förskollärare berättar om att en hantverkare varit på hennes avdelning när det var dags för mellanmål. 16 barn mellan 1 och 3 år fanns på plats i sällskap med två pedagoger och en praktikant. När hantverkaren såg att de tre vuxna gav barnen mat, tvättade händer, hindrade barnen från att springa i hantverkeriarbetet, medlade i bråk om leksaker och till slut klädde på alla barn ytterkläder samt dessutom lussekläder för ett utomhusfirande uttryckte han att förskollärarna skulle behöva en guldmedalj! Förskolläraren blev glad av kommentaren och tyckte att alla förskollärare är superhjältar som klarar av allt detta...inte alla skulle göra det!

Dagen efter läser jag en hyllning till förskollärarna

En kändispappa skriver ett rörande brev till sitt barns förskollärare. Det finns inga mer fantastiska människor än just de. Det finns inga som vet mer om barn som de. De tar hand om hans barn...ger kramar, samtal, tillrättavisningar...och de älskar barnen nästan lika mycket som föräldrarna...noterar och uppskattar barnens alla lustigheter. Och inte nog med det...det är förskollärarna som ser till att hela samhället fungerar.....de gör så att vi kan ha ett jämställt samhälle och att vi får välfärd. De är supermycket bättre än föräldrarna på att ta hand om barn...de kan till och med få 15 barn att somna på ett golv medan en förälder inte klarar av att få 2 barn att somna (inte ens i en bekväm säng då antar jag). De är fantastiska som orkar...stora barngrupper, få pedagoger, utevistelse i kyla och blöta och mörker. De bakar med barnen, går på utflykter, letar vårblommor, gör fantastiska tavlor...Och de har tålamod.

Jag blir ledsen av båda läsningarna. Jag blir ledsen över att det ska vara så här att ta hand om barn...att det ska vara så jobbigt att inte alla skulle orka. För så jobbigt är det väl inte att ta hand om ett par, tre, fyra....egna barn? Det orkar väl alla mammor med om de får lov att göra det? Men att fösa ihop 16 främmande ungar som inte är äldre än 3 år...det är tufft. Och det ska vi se på med beundran...istället för med förskräckelse...ska det vara så här? Kan det vara rätt!? Hur blir det med barna? Orkar de? När får de sin guldmedalj? Ska inte barn och barndom vara något annat...något som är fint och inte något man bara kämpar sig igenom?

Och så de som står utanför...och tittar in, föräldrarna... som på allvar tror att förskollärarna är bättre än föräldrar, kan mer än föräldrar, kan ge mer än föräldrar. Som tycker att det är ett bevis på att man är duktig att man klarar av att ta hand om en massa småbarn på samma gång...att det är bättre att klara av att få 15 ungar att somna på golvet än att se till att de egna två sover middag...som inte förstår att även för en förälder ger övning färdighet men om man inte tar hand om sina egna barn blir man inte bra på det heller...som inte tänker på hur det är för de där 15 barnen att faktiskt sova på golvet, institutionsgolvet, tillsammans med massa barn och ingen mamma i närheten...hur det känns? Jag blir ledsen av att vår syn på barn och barndom har blivit helt snedvriden...att vi tror att barn måste fostras av sk proffs på institutioner för att vi ska få välfärd och bli jämställda. Att vi på allvar tror att mammor blir jämställda när de jobbar som förskollärare men ojämställda om de tar hand om egna barn.

Ja, det är sorgligt. Och det är sorgligt att inse att så här är det och så här ska det fortsätta. Personalen kämpar vidare, föräldrarna invaggar sig i tryggheten att förskolan är en fantastisk plats och politikerna är tysta.









måndag 10 december 2018

Veckan som gått!

Tredje adventsveckan är här! Dagarna går så fort så fort...dagarna trillar fram som ärtor ur en påse! 

Förra veckan...vad gjorde vi? Måndag, tisdag, onsdag...vanliga dagar...skola...upp på morgonen, äta frukost framför adventskalendern...cykla till skolan...hem och stöka och greja...laga lunch till mig och maken...cykla och hämta 7-åringen! Vi stannar nästan varje dag i lekparken på vägen hem...åker linbana och gungar och testar träningsredskapen i utegymmet...det är roligt! 
Och så hem och fixa fika och kolla upp vad som ska göras i skolan...träna piano och gitarr...
 Här är förra veckans läsläxa för 7-åringen...jag bryr mig inte så mycket om den. Sonen kan läsa nu. Vi tränar lite i kvällens sagoläsning och så får han läsa högt när han ska träna på sin skrivstil...han skriver av texter ur en gammal lärobok avsedd för just detta. Men vi tittar ju igenom läsläxorna från skolan...det är fascinerande tycker jag. Den enkla läsläxan har bilder...det är ju ordbilderna som ska poppa in i hjärnan. Annars tycker jag nog att själva orden är väl svåra...för att vara en enkel läsläxa...lyftkran, lodjur, lönnträd...idén är att alla ord måste innehålla ett "l", vilken var veckans bokstav. Frågan är hur själva ordbilderna ska poppa in...ska alla ord vara bilder i hjärnan? Eller ska det bli någon slags ljudning av det hela också, ändå, på samma gång? Nåja, man kan också välja en "svårare" läsläxa. Utan bilder. Där är det också ordbilder man jobbar med...vissa ord ska man kunna och andra ska man läsa ändå...trots att man inte lärt sig alla bokstäver ännu. Och nu har man också gått in på dubbelteckning utan att man pratat om varför eller hur det helt plötsligt ska vara två bokstäver av samma. 
 Och så får man läsförståelseläxa ibland. Barnen får nog olika läxor...tror jag. Här ska man läsa och sen svara på frågor. Det är lite lurigt ibland...man får tänka själv. Vem 17 är Tim? 
Ja, jag vet inte riktigt...eller det vet jag...jag tycker att det är fånigt. Jag tycker att det är fånigt att träna läsförståelse så där för sig liksom...jag tycker att man ska träna läsförståelse genom att läsa nåt som handlar om något, på riktigt, något som man behöver få reda på, på riktigt. 
 I alla fall så kom snön på riktigt på fredagen..och sonen kunde göra egna, riktiga snögubbar! Det var härligt! Fem stycken blev det till slut...fast jag tog fotot innan den femte blev klar! 
 Vi har satt igång lite med våra julförberedelser också...pepparkakor har de tre yngsta barnen bakat och de dekorerades med kristyr! 
Och saffransbröd och lussekatter har jag gjort! 
I lördags åkte vi in till äldsta barnet och hälsade på! Först var vi på stan en stund och uträttade några ärenden! Vi slank in i kyrkan och lyssnade på julmusik också! Vackert!
Hemma hos sonen och hans flickvän var det så trevligt! De hade julpyntat...gran och pepparkakshus och gjort knäck och sånt! Vi pratade och pratade och sen beställde vi pizza...jättegoda med allt möjligt gott på...getost, pinjenötter, soltorkade tomater, salami, ruccola, skinka...ja, inte allt på samma pizzor förstås men...Och så blev vi bjudna på glögg och knäck och skumtomtar... Fina timmar tillsammans hela familjen fick vi! 

Och nu är det måndag...ute är det mörkt och snön singlar ner i stora vita flingor! Det känns rätt trevligt! 

måndag 3 december 2018

Julmarknad!

Första adventshelgen har kommit och gått! Nu är vi inne i december! Det känns lite mysigt. Och märkligt nog känner jag mig inte stressad. Kanske beror det på att jag köpt alla julklappar redan. Och att vi renoverar matrummet så det är ingen idé att gå in för mycket för julfirandet. Eller på att maken kommer att vara bortrest några gånger till innan jul och att jag redan nu vet att det kommer att bli lite si och så med alla förberedelser. Det får ordna sig helt enkelt. Och det känns rätt trevligt och mysigt det där med december och jul. 

I lördags åkte vi på julmarknad...som vanligt...till samma ställe! Och det gillar jag. Tycker att det är så vackert här med alla gamla arbetarlängor och det ståtliga "kantoret" bakom eldkorgsfotot...så sa man tydligen..."kantor" istället för "kontor". Och där jobbade min morfar. Och även min mamma någon sommar. 

Det var grådaskigt och lite fuktigt och lite duggregn kom...men det var så mysigt ändå! 

Vi tittade in i vagnslidret..tittade på de gamla vagnarna som kommer från gårdar och bruk i området. 

7-åringen ville rida förstås! Än är han inte för stor! Det var så roligt att få sitta på en stor fin häst och traska runt lite! 

Sen sänkte sig skymningen och det blev ännu mysigare...ljust och eldar fladdrade och skapade julstämning!

Och så blev det första advent...första ljuset skulle tändas...och saffransbröd och några kakor hade jag fixat! Maken såg till att tomten hamnade på sin plats utanför köksfönstret!