torsdag 23 oktober 2014

Uppsatsträning för åk 3 och 4


Min 10-åring kom hem med en uppsats han hade skrivit. Han var glad och stolt över den men jag blev lite ledsen när jag läste den. Det märktes att han inte fått någon hjälp överhuvud taget med att få ordning på sin idé. Det hoppade mellan olika ämnen, tidsformerna växlade, replikerna skrevs på olika sätt. Hans läxa till nästa vecka var att läsa uppsatsen högt för mig och min läxa var tydligen att kommentera uppsatsen. Jag fattar inte riktigt? Är det inte läraren som ska kommentera och låta eleven utveckla sitt lärande genom att informera om hur man gör? Det verkar som om många lärare tror att barnen blir bra på att skriva bara de får just skriva. Men det tror inte jag. Man blir inte bra på att skriva bara för att man skriver. Man måste få lära sig hur man gör. Man måste uppmärksammas på de brister man har och få chansen att göra bättre.

Jag är lycklig ägare av en liten bok från 50-talet. Jag har inte använt den så mycket än eftersom det känns svårt att försöka motivera ens barn att sitta och skriva uppsatser hemma efter en skoldag. Men mitt fjärde barn, 10-åringen, har börjat jobba i den här boken. Jag har bestämt mig för att ge honom chansen att lära sig skriva bra och han går faktiskt med på det också. Han tycker till och med att det är roligt.

Så här ser boken ut!

Åk 3:
 
De första uppsatserna går till på ett mycket enkelt sätt. Det går ut på att titta på en bild och svara på ett antal frågor. Man får reda på vilket ord varje mening ska börja med. Trist? Nja, man tycker väl olika men jag tror att det är väldigt bra rent pedagogiskt sett. Barnet kommer att få ett mönster för hur man kan göra. Det kommer att få se hur man kan skapa en text där man varierar meningsstarten. Uppgiften är inte så krävande att en massa barn sorteras bort och bara de som kommit längst i sin utveckling klarar av att göra ett bra jobb. Ytterligare två likadana uppsatsövningar kommer.
 
Sedan kommer en text som innehåller många fel. Under felaktigheterna finns små markeringar i form av bokstäver. Dessa bokstäver finns i ett rättningsschema i slutet av boken och talar om vilket fel som begåtts. Jag tror att lärarna använde dessa "koder" när de sedan rättade barnens uppsatser. Man ger barnen nycklarna till vad som kan vara fel och låter barnet träna på att se vad som är det rätta.
Efter denna övning följer 6 bildserier. De startar med en inledande text som barnet ska skriva av och sedan berätta vidare om med hjälp av bilder. Barnen instrueras att klassen först ska berätta tillsammans om bilderna. Barnet ska också rita en eller flera bilder till berättelsen. Man påpekar att det bilderna kan vara enkla, gärna streckfigurer. Man påpekar också att barnet kan försöka visa personernas känslor i sina bilder. Man brukar säga att det var hårt och katederaktigt förr. Men jag tycker inte alls att det låter så. Jag tycker att man verkar få alla i klassen aktiva och utnyttjar att man är i en grupp. Fantasin tycker jag också att man verkar tycka var viktigt.
 
Sedan följer inledningar till uppsatser. 11 stycken inledningar finns som barnen kan fantisera vidare kring.

Den första lyder så här:
Den kloka hönan
Dern svartspräckliga hönan hade länge lyckats ha sitt rede hemligt. När hönan en dag skulle värpa, beslöt Anna att försöka lista ut gömstället. Hon gick därför upp till foderladan. Just som hon kom in där , tittade hönan fram bakom några säckar. -----
 
Sedan kommer den här:
När Pia föll i brunnen
Intill Pias hem fanns en djup brunn. Den var övertäckt med gamla bräder. En dag-----
 
Nästa avdelning handlar om att skriva dialoger. Eleverna får bilder till hjälp och början till dialogen får de. Man uppmanar klassen att tillsammans diskutera innan man börjar skriva. En påminnelse ges om att använda skiljetecken.
 
Sedan får barnen träna på att skriva dagbok. Barnen får i läxa att skriva ner vad som hänt och följande vecka ska anteckningarna renskrivas i uppsatsboken. Först får man skriva en påhittad dagboksanteckning med hjälp av en bildserie.

Uppgifterna som följer handlar om att beskriva. Barnet får läsa en gåta som beskriver en fågel och sedan ska man förstås gissa vilken fågel det är. Sedan är det barnets tur att skriva en egen gåta om en annan fågel. Gåtan ska sedan läsas upp för kamraterna så att det får gissa.  Här får man alltså träna på att beskriva så noga som möjligt.
 
 
Nästa avdelning kallas att gå på upptäcktsfärd. Nu ska barnen få iaktta saker och ting i naturen för att sedan med hjälp av frågor berätta om det de sett. Här tar man alltså in naturvetenskap och förbereder barnen för att göra fältstudier! Roligt tycker jag att det verkar!
 
 
Åk 4
 
Den första övningen i åk 4 handlar om att försöka variera sitt ordförråd och inte alltid börja med det allra mest uppenbara - "jag", "sedan", "han"...
 
Eleverna får läsa en text som är ganska enformig och där vissa ord är understrukna. Dessa ord ska sedan barnen istället börja meningarna med.

Jag har en lekstuga bakom vår ladugård. Jag brukar vara där och leka varje dag. Det är både hästar, kor och får i stugan. Av kottar är alla djuren gjorda. Jag kör med hästarna och släpper korna på bete, när jag kommer hem från skolan. I en liten hage släpps fåren ut.
 
Jag får ibland besök av min kamrat Olle, Han och jag brukar leka med djuren i lekstugan. Bäst tycker Olle om hästarna. Han matar dem ofta med gräs och löv. Han ger dem vatten ur en ansjovisburk. Med fåren leker Olle också mycket gärna. Han tycker därför, att vi ska ha många får.
 
En till övning kommer med en uppsats som är enformigt skriven. Eleverna ska räkna efter hur många "sedan" det finns i uppsatsen och sedan skriva om den och låta meningarna börja med andra ord.
 
 
Precis som i åk 3 används bildserier. Nio bildserier presenteras. De första har en skriven inledning men sedan tas den bort.

 
 
 
Nu följer 10 inledningar till uppsatser.
 
Även denna årskurs tränas på att skriva dialoger. Återigen får man en bild och början på en dialog som sedan ska fullbordas.
 
Ett uppslag kommer med lösryckta meningar. Varje mening ska sedan hamna i en egenskriven uppsats.

Exempel på meningar:
Lars hade kommit på för djupt vatten.
Erik fick en stor påse karameller på köpet.
En blixt lyste plötsligt upp rummet.
Det knackade på dörren.
Erik förlorade fotfästet och gled rakt ner i vattentunnan.
 
Sedan blir det mer dagboksskrivning. Först får man en inledning och en bild till en påhittad dagboksanteckning av en katt (!) och sedan ska man skriva egen dagbok.
 
En avdelning med att skriva gåtor följer. Först ska man gissa en och sedan ska man skriva egna som handlar om träd eller örter.
 
Här är gåtan i boken:
 
Utmed skolvägen står ett stort träd. Det har rak stam. Den bruna barken är skrovlig längst ner men blir slät mot toppen. Grenarna finns i trädets topp. Där bildar de en grön krona. Bladen liknar nålar. Frukten brukar jag ha till mina djur i min ladugård. Virket av sådana träd använder vi i slöjden.
 
Nästa avdelning handlar om att gå på upptäcktsfärd - alltså att beskriva.
 
Boken avslutas med ett rättningsschema där saker man behöver tänka på för att få det rätt. Varje påpekande är försett med en bokstav så att läraren kan markera uppsatserna vad man måste rätta till. Lägger ut en annan gång vad det är man ska tänka på när man skriver!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar