Det kändes som om hösten kom idag. Kalla vindar och krispig luft. Löven har blivit riktigt gula. När hände det? Jag och lillen tog oss en cykeltur på förmiddagen. Han älskar att ge sig ut på cykeltur. Han gillar att säga det: "ska vi ta en cykeltur?" Och det är så mysigt att ge sig iväg med honom. Han är pratsam och våra samtal flyter lätt. Vi pratar om ditt och datt - om alla fina färger, om träden, om hur stora vi är, om hur mycket vi tycker om varandra, om djur, ja, om allt!
3-åringen cyklar lätt och snabbt. Hans kan titta åt sidan utan att tappa balansen och han kan hålla i styret med en hand. Inte för att det spelar någon roll men han cyklar helt enkelt väldigt bra och tycker också att det är väldigt roligt att cykla.
Vi cyklade ut till en ridskola i närheten. Barn älskar ju djur för det mesta och det gör vår kille också. Det är roligt att titta på dem och mata dem och försöka klappa dem. Om man nu ska prata pedagogik så lär man sig ju lite också på det. Man kan prata om vad hästar äter och se hur stora de är. Prata om att man kan rida på hästar, ha dem till arbetshästar. Vi är inte så noga. Vi gillar att bara titta på dem och ha kul under tiden. Men ändå så lär sig 3-åringen massor får man konstatera. Hans förståelse för saker och ting ökar hela tiden, hans ordförråd växer från dag till dag...Det är fantastiskt att få vara med om det. Och det är så fantastiskt att det funkar - vår samvaro räcker till för att han ska utvecklas som han ska...Nytta med nöje kanske man kunde säga. Vi har kul och gillar att vara tillsammans och på köpet utvecklas han. Det känns bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar