Instagram

Jag finns även på instagram...under namnet hemmahosfrug

måndag 29 juni 2020

Bad bad bad

Nu är det fina vädret slut...för den här gången. Det är nästan lite skönt...äntligen få lite tid att städa och vara inomhus, vara i trädgården och jobba...till skillnad från förra veckan när man var tvungen att åka och bada varje dag för att orka med! Eller tvungen och tvungen...det var härligt förstås!

Underbart var det att  åka iväg till stranden efter maten för några timmars bad och sol...njuta av vattnet som blev varmare för varje dag! Ligga i och simma...dyka...se på barnen som hade kul! 
Se sonens goa vovve få bekanta sig med vatten! 
,,,och gräva gropar i sanden som passade bra att rulla ihop sig i! 
Se barn skoja och skratta tillsammans!
...och fortsätta bada när de kom hem! 

torsdag 25 juni 2020

Asiaten och hemmafruar

Jag lyssnar på ett radioprogram om asiaten, pandemin som gick 1957. Jag hör att mer än en miljon människor insjuknade och att många låg utslagna i flera veckor. Själva samhället klarade sig ändå bra.

Det mest intressanta med programmet är två saker. Tycker jag i alla fall.

1. Margareta berättar om hur det var när hon, 14 år gammal, blev sjuk. Hon blev riktigt dålig och var det i 2 månader. Hennes mamma var alltid nära sjuksängen och tog hand om henne, baddade pannan, gav att dricka och oroade sig. Margareta berättar om hur det var under hennes barndom i Gubbängen i Stockholm. Hon berättar om en tid och plats där det inte fanns mycket pengar men alltid mycket mat. Hon berättar om att det var en härlig tid där hon fick åka ut på landet varje sommar. Hon berättar att i Gubbängen hade de flesta många barn, 3-4 stycken, var det vanliga. Hon berättar om att alla mammor var hemma och att det var härligt. Det var filtar ute på grönområdena och mammorna tog ut picknick, det grillades på gårdarna, man gav sig ut på gökottor, det var mycket kalas där släktingar kom apropå (det fanns ju inte telefon). Det kunde till och med bli dans på lördagskvällarna. Margareta beskriver det som en härlig tid.

2. En barnmorska berättar. Hon berättar förstås om sig själv och asiaten men också lite om hur det var på BB på den tiden. Barnen togs från mammorna och lades i barnsal och delades ut var fjärde timme för amning.

Jag slås av krocken i de två vittnesmålen. Det nära och det fjärran. Den varma tiden där mammor fanns hos sina barn och i sina hem. Hur det blir trivsamt när varje barn har en vuxen, en mamma på plats på dagarna. Att det blir trivsamt och att det händer roliga saker. Att det finns en social gemenskap kring barnen och de vuxna. Att släktingar, syskon, kusiner umgås och känner varandra. Men sen det andra...det som jag tror är ett av fröna till det samhälle som sedan växte fram, det vi lever i nu...att mammor och barn ska skiljas åt...det rationella...att barnen inte behöver sin mamma mer än som matleverantör där på BB. Man har börjat bereda vägen för den separation av mammor och barn som står för dörren.







Värmen är...

...tropisk. Redan på morgonen, på skuggsidan av huset, är det 22 grader, och på kvällen igår visade termometern på...
Dagarna framskrider på samma sätt...jag (som sover lite för länge) går upp först, tar en tur i trädgårn, hänger tvätt som blivit färdig under natten, dricker kaffe, läser tidningen, surfar lite, pratar med yngste sonen som kommer upp näst efter mig. Vi tränar ofta på lite stavning eller räknar lite matte, men inte mycket..för det är ju sommarlov...spelar piano...sen jobbar jag ett pass...städar, plockar, torkar, klipper mer i min måbärshäck som visst aldrig blir färdigklippt, lagar lunch. Gör lite tyska eller engelska tillsammans med 14-åringen och 16-åringen. Sen går det inte mer...vi måste svalka oss...
Vi har åkt till vårt favoritställe flera dagar i sträck nu och det verkar ju som om vi får fortsätta med det. Varmt och härligt är det i vattnet!
Tidningen har korsord varje dag...det tycker jag är bra! 
 Bullar lyckades jag baka till utfärden i går...både vanliga kanel och såna med nutella i!
Jag är tacksam för att jag inte förvärvsarbetar nu när sommaren här här. I och för sig är jag ju lärare så jag hade ju varit ledig ändå nu...men alla är det inte...jag tycker att det är härligt att både för min egen del och för barnens del finnas hemma, på plats, redo för att ge oss ut och bada om vädret kräver det! Den här stranden är också lite speciell för mig eftersom det inte bara är mina barns barndomssommarstrand utan även min mammas. Hit åkte hon med sin mamma tillsammans med kvinnliga släktingar på sommaren...bullar och hembakta kakor fanns med och läkarromaner och tidningar och stickningar...På den tiden var ju alla mammor hemma och  kunde göra sånt med sina barn. När barnen blev äldre åkte de med grannbarn och skolkamrater...badade, solade, läste under tallarna som växer längs stranden. När jag var barn och vi fortfarande bodde på gångavstånd från den här stranden, gick min mamma hit med mig och min bror och vår hund hit och badade vi också. Och sen har vi åkt hit med våra barn...som blev fler och fler...det var härliga tider...tre, fyra, fem, sex barn som stojade och lekte. Nu är det stillsammare...två barn följer med alldeles av sig själva...ibland får vi med någon mer...bara ett barn leker så där alldeles lustfyllt och självklart som barn gör. Han har inga bröder att stoja med mer än då och då...och det är fint att se att han fixar det ändå...att ha kul, vara påhittig, njuta av sommar och lek, gå in i sin lekvärld...



tisdag 23 juni 2020

Mer skola...

...är alltid bra. Jag har skrivit om den senaste forskningen tidigare men fått lite mer info. Den här gången är det Skolvärlden som rapporterar.

Forskningen visade som bekant att längre terminer, mer undervisningstid gav barnen en bättre framtid. Hur har man fått reda på det då?

Jo, man har tittat på skolreformerna från 1930- och 1940-talen. Dessa reformer resulterade i att den svenska skolan utökades. 30-talsreformen gav längre terminer och 40-talsreformen adderade ytterligare ett skolår.

Forskningen visade att det inte var det adderade sista året i folkskolan, 7:e klass, som fick störst effekt utan det var de längre terminerna som gjorde det. Barnen som fick längre terminer fick högre inkomst och pension.

Och det är inte bara mer tid det gäller utan också NÄR tiden ges.

Man har ännu inte forskat fram när exakt mer tid ger maximal effekt. Men det verkar vara de fyra första åren som är avgörande...förskoleklassen och lågstadiet alltså.

Beslutet om att göra sjunde klassen obligatorisk medförde bara mindre än 2 % inkomstökning men den förlängda terminstiden gav mycket mer. Särskilt för flickor som fick hela 9,5 % högre lön pga denna reform. Man säger att det kunde bero på att kvinnorna inte var etablerade på arbetsmarknaden och därför startade från en väldigt låg nivå men det är inget som spelar någon roll för det finns ju folk som är svaga på arbetsmarknaden nu också och då kan ju de, om terminerna förlängs de första fyra åren, få en sån där hög inkomstökning.

När terminerna förlängdes förbättrades sannolikt elevernas kunskaper i skrivkunnighet, läsförståelse och matematik. Och detta gör förstås att man kan få ett välbetalt jobb. Och då räcker det förstås inte att terminerna alltså en gång i tiden (minst) redan har förlängts utan det kan ju alltid bli ännu bättre om terminerna förlängs igen. Och man får väl gissa att, om det fortsätter att finnas de som är svaga på arbetsmarknaden, så kan man ju alltid förlänga terminerna igen. Och igen.

Idag går i alla fall var 6:e elev ut nian utan att ha gymnasiebehörighet. Och då måste man investera i kunskap tidigt. Man kan inte komma i kapp i åk 8 eller 9. Man måste komma ikapp redan på en gång. I åk 1 - åk 4. En av forskarna konstaterar att den tidiga investeringen i tid skiljer sig åt från kommun till kommun. Vissa kommuner ger 15 timmars undervisning i förskoleklassen medan andra ger 30 timmars undervisning. Vissa barn har alltså 1000 timmars undervisning det första året och andra bara 500. Forskaren glömmer bort att det ingår en hel del raster i den där undervisningen och att mycket av undervisningen inte direkt är undervisning utan lek eller meningslösa aktiviteter.

Men skit samma. Det handlar inte om innehåll. Det handlar om tid. Att ta del av den här forskningen är som att möta ett par tidsstudiemän hämtade ur romanen Momo. Grått.




Tyska!

Jag pratade nyss med en gymnasielärare i tyska. Jag berättade att jag var lite betänksam över tyskundervisningen i högstadiet. Jag har inte sett så många tecken på att det pågår någon grammatikundervisning eller några grammatikövningar över huvudtaget.  Tyskläraren suckade och sa att  så är det med alla elever som kommer till gymnasiet. Det är inga av dem som kan nån grammatik att tala om. Låter pyrt tycker jag...hur gör man då som lärare? Elever som har läst tyska i 4 år innan borde ju ha kommit en bra bit framåt och gymnasieläraren borde vara den som tar vid och för eleverna ännu mer framåt. Men om grammatikkunskaperna inte finns där...hur undervisar man då i språket? 
Jag försöker samla på mig gamla läroböcker. Det är roligt att få en inblick i vad som studerades för några decennier sedan och att se vilken nivå man låg på då. För några år sen köpte jag en översättningsövningsbok i tyska på bokbörsen. Den tog jag fram och tittade i.
Boken vänder sig alltså till elever som har studerat 2 år tyska...som alltså borde kunna användas i åk 8 nu då....eftersom man börjar med tyska/spanska/franska i åk 6 numera. En bra bit in i boken kommer så sk stilar...gamla realskolestilar...alltså översättningsprov eleverna fick efter realskolans avslutande...nu skulle man alltså kunna ge dem i slutet av åk 9...man läste 4 år på realskolan och med åk 6+de tre högstadieåren blir det ju också 4 år. Och sist kommer ett antal studentstilar...prov som gavs efter 3 års gymnasiestudier. 
Ovan den första stilen som alltså skulle kunna klaras av i åk 8.  Eleverna ska alltså i denna stil visa att de kan/träna vidare på: infinitiv, prepositioner som styr olika kasus, de modala hjälpverben, genitiv. Nivån på stilarna höjs stadigt. 
Sen kommer ett avsnitt med arbetsuppgifter till formläran...alltså regelrätt grammatikträning. Man går igenom:
adjektivets deklination, komparation, 
possessiva pronomen
relativa pronomen
indefinita pronomen
sein eller haben som hjälpverb
modala hjälpverb
sammansatta verb
prepositioner som styr dativ och ackusativ
besvärliga småord
för att, för-sedan, för-skull
om, sedan
som
genitiv
dativ vid verb
ackusativ
ska och skulle
konjunktiv
infinitiv
ordföljd
och lite annat
Och så kommer realskolestilarna...de som gav efter 4 års studier alltså.
Och sist studentstilarna...som gavs efter 7 års tyskstudier.
Ja, det är intressant att bläddra i böckerna...försöka översätta själv, fundera över grammatik...och försöka jämföra med vad som lärs ut och lärs in i dag. Jag tror skillnaden är milsvid. 

lördag 20 juni 2020

Midsommar 2020

Midsommaraftonsmorgonen bjöd på ett underbart väder! Sol och blå himmel och roliga moln över huvudet när vi åt sill och potatis på lunchen! Cirrocumulus heter de googlade en son sig fram till! 
Vi brukar åka till grannkommunens hembygdsgård. Där lyssnar vi på fin musik, tittar på när midsommarstången reses och äter jordgubbstårta! Så blev det ju inte i år förstås...coronat satte stopp för evenemanget. Det gjorde ingenting egentligen. Vi åkte dit i alla fall. Vi firade min mamma som fyllde år för några dagar sedan. Yngste sonen målade ett fint grattiskort och tog med. 
Vi åt jordgubbstårta som vanligt. Mamma gjorde en klassisk gräddtårta med vaniljkräm. Jag gjorde en chokladvariant. 
Det var lite komiskt att sitta där på gårdsplanen mellan de röda gamla byggnaderna. Bara vi. 
Huvudbyggnaden är en liten bergsmansgård. Den är lite söt. Men borde målas om. Extra roligt är det att veta (efter all släktforskning jag ägnat ett par år åt)  att här tjänade en av min pappas släktingar...många släktled bakåt...dräng och träffade en flicka som han sedan gifte sig med och så fick de barn och detta barn ledde så småningom fram till min pappa. 
Alla byggnader vad låsta men man kunde gå upp på loftgången på huset vi fikade vid.  Ett rum var olåst och däri fanns gamla spinnrockar och en byrå med tidningar från 1960. Det var lite spännande tyckte de yngsta barnen. 
Efter kaffet gick vi ner till stranden. Det var blåsigt men varmt och härligt. 
Ett par av barnen badade och hittade små kräftor som de tog upp och visade. 
Sen åkte vi hem till oss och åt kvällsmat. Grillade kycklingspett, flintastek, små stekta potatisar med limesås, sparris och ost och vindruvor till efterrätt.  Vi var bara 5 i familjen som åt tillsammans i år och så mina föräldrar. De tre stora barnen hade annat för sig men det var ändå roligt att de var med och drack kaffe och åt tårta på dagen.
Efter maten spelade barnen gitarr. Det är så roligt att tre stycken nu gillar att spela! 
Det mörknade och det kom mycket mygg och det blev lite kyligt så vi drog oss in.  Vi tittade på lite hemmafilmade filmer. De två största som var hemma med oss tog en nattlig tur på sina skejtboards. Det var härligt sa de när de kom hem! Ett avsnitt av Frankenstein's Chronickles hann jag och en son med innan vi hoppade i säng! En fin midsommarafton fick vi tillsammans! 





torsdag 18 juni 2020

Myrsteg

Det har gjorts en utredning har gjorts.  Den handlar om barnomsorg. Det hela mynnar ut i att familjedaghemmen...den pedagogiska omsorgen...ska avvecklas.

Varför?

Jo, den har stannat i utvecklingen. Det har blivit en slags B-förskola. Kraven inom den pedagogiska omsorgen är inte lika högst ställda. Till exempel behövs det inte några förskollärare. Och då blir verksamheten sämre.

Barnens språkförmåga påverkas eftersom den pedagogiska omsorgen i utanförskapsområdena växer. Det finns dagmammor som berättar att det gått barn hos dem som inte talat svenska förrän de börjat skolan. Hmm, fattar faktiskt ingenting. Jag trodde att det var dagmammorna som inte pratade svenska i utanförskapsområdena och att skolfröknarna var förskräckta när barnen kom till skolan och inte kunde svenska. Men så verkar det ju inte vara...det är när barnen kommer till dagmammorna som förskräckelsen uppstår. Barnen förväntas alltså först lära sig svenska, hemma då får man förmoda, och sedan levereras till dagmammorna. Eller nåt. Oklart hur. Sen trodde jag i min enfald att man på många förskolor har problem med att personalen inte kan svenska. Men det kanske inte gör så mycket. Förskola är ju liksom alltid förskola. Finns det en förskollärare i gömmorna sätter det sig i väggarna, kunskaperna alltså. Tror jag i alla fall.

Man har också hittat allvarliga brister inom den pedagogiska omsorgen. Barn har till exempel lämnats ensamma i lägenheter. Fruktansvärt. Och lika fruktansvärt är det väl när barn på förskolorna lyckas rymma, blir bortglömda under utflykter, hittas sittandes sovande på toaletter osv eftersom ingen verkar ha saknat barnen på ett bra tag. Men detta skulle aldrig leda till att man funderar över att avveckla verksamheten. Det är ju liksom förskola det handlar om. Där är det bra för att...ja, för att det är bra helt enkelt.

Anna Ekström är bekymrad. Jag menar...hennes mor har ju ändå arbetat som dagbarnvårdare. Så hon vill inte ta ställning till det här förslaget på avvecklingen. Hon återkommer.

Utredningen handlar också om fritidshemmen. För där är det ju också lite skralt med kvaliteten. Man vill införa ett riktmärke för hur stora barngrupperna får vara. Det har länge larmats om problem med stora elevgrupper, låg personaltäthet, låg andel behörig personal, buller, trängsel, stress. Och så får ju alla barn inte gå på fritids. Och det är ju väldigt synd. Förstås. För fritids är ju ändå väldigt bra. Trots problemen. I nuläget stängs barn till arbetslösa eller barn som har föräldralediga föräldrar eller barn som har föräldrar som studerar ut. Och så ska det ju inte va! Och detta skall ändras. Men det är inte möjligt just nu. Förstås. Nån gång kanske det blir bra. Man får hoppas och tro.

De flesta därute i riket bryr sig nog inte. Vad är det att bry sig om liksom? Barn ska lämnas bort. Om detta är vi rörande ense. När 1-årsdagen närmar sig...ja, då är det dags. Inget konstigt med det. Bara enligt tingens ordning. Ingen minns nog att det inte alltid varit så här. Ingen minns nog att barn genom årtusendena vanligtvis tagits hand om av mammor, pappor, familjer. Men några minns lite. Och de reagerar. Inte mot själva bortlämnandet. Förstås. För det är ju som sagt naturligt. Inget att fundera över. Men man reagerar mot att de gulliga dagmammorna ska bort. För dagmammor är ju ändå lite mer personligt...lite mer som mammor. Fast lite bättre rentav. Kanske. Man vet inte.

I alla fall...någon menar att det är vansinne att ta bort dagmammorna. Dels därför att det minskar på valfriheten. Och dels för att förskolorna redan nu går på knäna. Och det har man ju läst förut. Många, många år har förskolan gått på knäna. Om man läser noga kan man faktiskt få reda på att förskolan gick på knäna redan på 70-talet...när den började byggas ut. Och nu i veckan kunde man läsa ett av alla dessa vittnesmål om förskolan. En förskollärare berättar om att barngruppen hon jobbar i, den som borde vara 15 barn, är 23, 24 till hösten, och att  vissa barn saknar sin pappa och gråter hysteriskt en stor del av dagen och att någon håller på att bli sjuk och bara vill till mamma och att någon inte hinner till toan, och att någon är rädd för en av alla dessa vikarier, och att några bråkar och att ingen vuxen hinner stoppa dem, och att några biter sina kompisar och att ingen vuxen hinner med att hindra, och att de vuxna inte hinner titta på det barnen bygger och att någon av barnen är så tyst hela tiden och att någon vill måla men ingen hinner ta fram färgen och att någon blöder näsblod och att några aldrig tar plats och bara flyter med. Och att...Förstås...förskolan behöver mer resurser.

Någon annan berättar om att fröet till förskolan var Alva Myrdals storbarnkammare och att den idén sedan ledde fram till 70-talets moderna förskola med ett tydligt pedagogiskt innehåll. Förskolan har gradvis blivit allt mer skola. Det är fråga om utbildning av småbarn numera. Den här skribenten menar att dagmammorna ger de barn som behöver en lugnare, tryggare miljö. Skribenten menar att en bra förskola är jättebra. Men att förskolorna inte alltid är jättebra och då blir det förstås dåligt. Barngrupperna är stora. Skribenten menar att om det finns kvalitetsbrister i den pedagogiska omsorgen borde man bara kunna slå ner på det. Skribeneten spetsar till det och säger att om det istället är viktigt att alla barn får en likvärdig utbildning borde man istället införa skolplikt från 2 års ålder.

Och här finns det ju en jättepoint. Tror jag i alla fall. För är det inte dit vi är på väg? Tyder inte alla signaler på att det är den allmänna politiska viljan. Att få in alla ungar i förskolorna från 1 års ålder utan prut. Varje litet steg som tagits sedan särbeskattningens införande har väl varit ett litet steg närmare målet. Målet om full sysselsättning för alla i arbetsför ålder...alltså alla från 1 år och fram till pensionsåldern.

Man får se. Den som lever får se. Och det är intressant. Det går i steg. Först blev mammorna olämpliga som heltidsomsorgsgivare till egna barn. Det upplevdes som jobbigt av många mammor. Tror jag i alla fall. För många höll emot. Höll sig kvar hemma trots att det inte längre fanns några ekonomiska incitament att göra det...gick ut på halvtid...det tog tid att ta skeden i vacker tass. Och så började dagmammorna att uppfattas som det där mysiga...miljön som nästan var som hemma i alla fall. Och nu är det dags. Den pedagogiska omsorgen har fört en tynande tillvaro under en lång tid...men nu är det nog slut på det. Dagmammorna ska bort. Förskolan is da shit. Det är där barnen kan utvecklas till sin fulla och likvärdiga potential. Där skall de strömlinjeformas och utrustas med den flockmentalitet man vill att folket skall ha. Ytterligare ett steg kan tas mot målet. Det blir nog bra. När det är klart.











onsdag 17 juni 2020

Sommarlov....

....är härligt! Fast det är alldeles för långt. Det visar forskning. Forskningen visar att längre läsår och kortare lov har stora positiva effekter senare i livet för barnen. Att ha längre terminer ger mer än att lägga på ett extra undervisningsår. Ju tidigare terminerna blir längre desto bättre effekt. Barna som får gå mer i skolan kommer att få högre inkomst och högre pensioner. Och eftersom vi i Sverige har kortare skolår än många andra länder borde vi absolut göra den här satsningen. Alltså att satsa på kortare sommarlov.

Ja, det är ju logiskt. Förstås. Ju mer barna läser desto duktigare blir de och desto bättre jobb kommer de att få och ju mer de tjänar desto bättre pensioner får de. Och förstås kan ALLA barn göra karriär sen och få toppjobb. Städning, barnpassning, äldrevård och sånt där krafs...där de låga lönerna finns alltså...ja, det är jobb som kommer att fasas bort antar jag. Alla kommer att bli chefer. läkare, jurister...för pluggar man mycket...ja då blir det ju så.

Hur är det då i olika länder...ja, när det gäller längden på sommarlovet alltså? Ja, det skiljer sig åt. De som har längst sommarlov verkar vara:

Italien
Lettland
Litauen
Turkiet

med hela 13 veckor!

Sen kommer ett gäng med 12,5 - 12 veckor

Estland
Grekland
Portugal
Bulgarien
Rumänien

Och så kommer 11-veckorsgänget:

Cypern
Makedonien
Bosnien-Herzegovina
Island
Finland
Ungern
Spanien
Malta
Montenegro

Sen är det svenska ligan...vi med 10 veckors sommarlov:

Sverige
Kroatien
Slovenien

Så kör vi 9-veckorsgänget!

Belgien
Frankrike
Österrike
Irland
Tjeckien
Polen
Slovakien
Storbritannien

8 veckor har:

Nederländerna
Norge
Luxemburg

7,5 veckor kör

Skottland

Och blott 6 veckor har:

Tyskland
Danmark
England och Wales
Lichtenstein


Ja, vad ska man säga om det här då. Med den logik "forskningen" för fram borde Tyskland, Danmark, Lichtenstein, England vara bäst. Sämst borde Italien, Lettland, Litauen, Turkiet...tätt följda av Estland, Grekland, Portugal, Bulgarien och Rumänien vara.

Hur är det då? Vad ska man ens gå på? PISA kanske. Det kan ju vara en början i alla fall.

Estland ligger i topp. Längst sommarlov. 13 veckor.
Sen kommer lite utomeuropeiska länder...
På plats 5 kommer Finland. 11 veckors sommarlov.
Polen ligger på plats 6. 9 veckors sommarlov.
Ja så rullar det på...vissa länder har bättre resultat än Sverige trots att de har längre sommarlov. Andra länder bättre resultat än Sverige och har samtidigt kortare sommarlov.
Vad får vi ut av det? Ingenting egentligen. Förutom att längden på sommarlovet inte alls verkar säga något om hur bra det går för barna i skolan. Om man ska dra någon slutsats om sambandet mellan längd på sommarlov och skolresultat verkar det ev finnas en liten övervikt på långa sommarlov=bra skolresultat.

Sommarloven säger ju inte riktigt allt heller. Det finns andra lov. Kanske har vissa länder längre lov på andra tider än själv sommarlovet än vad vi i Sverige har. Sånt vet man inte riktigt. Sånt tar man inte reda på. För sånt är inte intressant.

Men strunt samma...jag tror att "forskningens" syfte inte är att forska fram någon slags "sanning" utan om att korta sommarlovet helt enkelt. För sommarlovet passar inte riktigt in i den svenska modellen. Föräldrarna jobbar. Arbetslinjen gäller. Barna är i vägen. Ingen kan ta hand om dem. Och det är där skolan kommer in i bilden. Skolan har länge använts som barnpassare men servicen är inte riktigt fullt utbyggd. Om sommarlovet skulle kortas skulle det alltså lösa en hel del problem. Men sånt kan man ju inte säga förstås. Det är bättre att "forska" lite och löne- och pensionskortet passar alltid att slänga fram.

Om man verkligen vore intresserad av att lyfta kvaliteten på undervisningen vore det väl i första hand rimligt eller lämpligt att studera innehållet i undervisningen. Man har nyligen förlängt skolgången med ett helt år. Man har redan innan det för vana att lägga ut långt fler undervisningstimmar i många ämnen än vad som är lagstadgat. Man har däremot inte ökat innehållet i undervisningen. Man har skapat mer tid till samma saker som innan. Och nu vill man alltså skapa ännu mer tid för att lära sig samma saker som innan. Och man skäms inte ett dugg för det. Man pratar överhuvudtaget inte innehåll. Bara tid. En normal person skulle kanske ta upp det till diskussion...alltså...varför räcker inte tiden till? Vad är fel? Är det fel på ungarna? Eller undervisningsmetoderna? Lärarnas kompetens? Eller nåt sånt. Men den diskussionen är ointressant. För det är tiden som är det intressanta.





måndag 15 juni 2020

Sommarlovet...

...har börjat och vädret är underbart! Igår åkte vi till en liten sjö och fiskade och fikade. 
Äldste sonens (och han själv också) vovve var med också! 

Ormar finns det gott om här...kul att spana efter dem och vi hade turen att se flera stycken!
Det är ingen riktig fiskesjö men det finns i alla fall abborrar...och dct är roligt att dra upp dem även om de är små!