tisdag 31 maj 2016

Ekonomi före barnens bästa

Det kommer så många artiklar om för stora barngrupper i förskolan. Kommunerna har fått pengar för att minska grupperna men det verkar inte riktigt hjälpa. Föräldrar klagar också. Nu idag läste jag om en mamma som klagade på förskolan i sin kommun. Barngrupperna är för stora och trots att personalen är helt underbar och gör vad de kan så klarar de inte av att se varje barn och tillgodose varje barns behov. Mamman säger att politikerna inte ser till vad som är bäst för barnen utan bara till ekonomi.

Ja, så verkar det vara. Politiker ser mer till ekonomi än till barnens bästa. Fast hur skulle det kunna vara på något annat sätt? När man tänker efter alltså. Vi har ju fått förskolor för att bla få bättre lönsamhet, högre tillväxt. Då när det begav sig, på 70-talet, hade någon räknat ut att BNP skulle öka med 25 % om alla mammor började jobba. Och för något år sen läste jag att någon hade räknat ut att BNP skulle öka 12,5 % om alla mammor skulle jobba heltid. Och ska folk jobba mer måste vi ha mer förskola. Men om förskolan blir för dyr...vad händer med ekonomin? Det måste finnas en gräns för hur mycket pengar som kan gå till förskolan. Det är ju liksom inte välgörenhet kommunerna ägnar sig åt när de erbjuder förskola till alla barn. Gränsen för vad det får kosta verkar förresten vara nådd. 60 miljarder kostar det. Om året.

Sen kan man ju fundera på vad barnens bästa är. På riktigt. Är det barnens bästa att få en jättebra förskola. Ja, det är ju bra förstås. Om förskolan är jättebra. Men är det det bästa? Eller ska man gräva djupare? Barnens bästa kanske till och med är att slippa förskola. Och få vara hemma med mamma. Och kanske blir det bättre ekonomi också om fler barn fick den chansen. Vem vet.

Skog och mark!

Vilken härlig dag det var idag! En sån där dag man är evinnerligt tacksam över att kunna arbeta hemma! Altandörren öppen från tidigt på förmiddagen till sena kvällen! Äta lunchen ute! Hänga tvätt! Rensa rabatter! Och så hälsade vi på mormor och morfar när skolbarnen kom hem! Tre barn fick jag med mig. Det största av dem under protest för han ville spela tv-spel. Men när han väl kom dit så var det roligt! De stora barnen gjorde egna grejer. Picknick med kompisar nere vid sjön. Brännboll tillsammans med flickvän. 

Hemma hos mormor och morfar var vi i trädgården och i skogen och fick kaffe/saft och bullar! Det är så många fåglar hemma hos dem. Vi såg och hörde alla möjliga sorter. Tre sorter gick att fånga på foto.
Talgoxe!
 Svartvit flugsnappare - fast bara honan! 
Och björktrast!  De hade fullt sjå att fixa mat och bråka med skator som ville vara i deras träd! 
Det är så härligt i skogen nu när sommaren har kommit! Det är ljust och grönt och frodigt. Ljuset blir ett annat när allt blir så grönt. Nästan som att skogen är ett eget rum. Helt skilt från världen. Ett grönt, varmt rum med sina egna ljud och dofter. Det blommar och är så vackert. Vitt och blått och gult. Hundkäx, midsommarblomster och smörblommor i skogskanterna och så inne i skogen skogsstjärnan - tar inte mycket plats men strålar så fint ändå!   








måndag 30 maj 2016

Trädgård, skog och plugg! Helgen som gått!

Helgen avslutades ju med Mors Dag och det var som sagt trevligt! Men resten av helgen var också trevlig! Vi var bara hemma. Grejade med trädgården! 

Vi satte en thujahäck för 5 år sedan och den har fått växa tills nu. Men nu var den lite högre än vi tänkt och därför toppade vi den. Vi var i Österrike för många år sedan och där gillade de tydligen thujahäckar. Var och varannan trädgård hade en. De var så fina att vi kollade lite extra. Vi kom fram till att de hade satt plantorna tätare än vad de flesta gör här hemma och att de också var enstammiga. Här hemma verkar de flesta bara låta dem växa på och fyra eller fem stammar sätter fart. Detta gör att de flesta thujahäckar här är så breda. Vi vill ha en smalare variant och därför har vi tagit bort alla grenar som börjar sträva uppåt för att bli toppar. Den har sett gles och lite trist ut på grund av det. Nu ska det bli spännande att se hur den utvecklas efter att den fått sin riktiga höjd! 
Sen byggde maken en kompost! Jag har länge önskat mig en sån men det har inte blivit av! Men nu har jag en! Och det känns häftigt att slänga i trädgårdsavfall och potatisskal och tänka att om vi sköter om den på rätt sätt så kommer vi att få egen jord! 
Maken behövde hjälp både till häcken och komposten.14-åringen fick hjälpa till med häcken och 12-åringen med komposten. Det är bra att få hjälp och bra för barnen att vara med och hjälpa till. Och ett sätt att få de lite större barnen att vara utomhus lite mer än vad de själva tycker är lämpligt! 
Det är så härligt med sommar! Det känns som ett mirakel fast man är med om det varje år! Äppelträden har tappat sina blommor! Som snöflingor ligger de på gräsmattan. Syrener och rönnar blommar istället! Lika vackert! Och dofterna! Vilken vardagslyx att kunna gå ut på morgonen och hänga tvätten i den bedövande syrendoften! 
På fredagskvällen gjorde vi små pavlovor! Jag hade kvar hemgjord lemon curd sen konfirmationen när jag gjorde citronprinsesstårta. Det kändes synd att låta den bli för gammal så... En ananas hade vi också - en gåva från Maxi! Det blev riktigt gott - maräng, lemon curd, grädde, ananas och banan! 
På lördagen gjorde jag och 14-åringen lite engelska också! Det här året har de inte gjort många knop i engelskan i skolan och det stressar mig. Jag har försökt göra lite egna grejer en gång i veckan  men på sista tiden har det blivit för sällan. Jag hittade en "ny" bok jag skickade efter från Bokbörsen för något år sedan. Den hamnade i bokhyllan och så glömdes den bort. Men nu tog jag alltså fram den...och den var riktigt bra! Den består av översättningsmeningar och varje avsnitt fokuserar på et speciellt grammatiskt moment. Den här gången arbetade vi med reflexiva pronomen. Inget de hade pratat om i skolan eller tränat på så det var ju bra.  
På lördagseftermiddagen gick jag, 5-åringen och 9-åringen en sväng i skogen. 9-åringen hade ju inte sett de där nötväckorna och det ville han gärna göra! Paret var där precis som vanligt. Och jobbade på precis som vanligt! 
Så gick helgen, den sista i maj! Och nu är det snart juni, den första sommarmånaden och sommarlovet är snart här! Det känns härligt! Långa, lata dagar med alla syskonen hemma som kan vara tillsammans. Vara utomhus så mycket vi vill. Leka länge på kvällarna i den svala sommarkvällsluften. Fast det händer varje år så känns det som ett mirakel! 





Mors dag!

I går var det ju Mors Dag! Jag blev uppvaktad av min man och de fem barn som fanns hemma! Det sjätte är på skolresa men han ringde och gav mig en cyberkram istället! Jag fick blommor, choklad och ett så fint kort som maken köpt i USA! Först småskrattade jag lite åt texten men så blev jag väldigt glad, särskilt när maken sa att han faktiskt tyckte så! Att det jag gör är fint och att han är tacksam över att ha mig som fru och mamma till våra barn! 

Efter lunchen började vi fixa lite till mormor, min mamma! Vi vek klänningar av papper - tog inget kort men de blev jättefina - och klistrade fast på varsitt vikt kartongblad. Och så skrev och ritade barnen något till sin mormor! 5-åringen ville ge henne coola bilar och han ritade flera stycken. För att det skulle gå extra fort tecknade han med båda händerna på samma gång! 
Jag hade också målat lite, fast jag började för några dagar sedan! Jag målade av ett gammalt svartvitt foto av min mammas mormors och morfars hem! Ett hem där min mamma var ofta som barn och som hon berättat mycket om. Eftersom fotot var svartvitt fick jag hitta på lite själv men det blev enligt uppgift ganska likt. Maken hjälpte mig att tillverka en enkel ram!
Sen gav vi oss ut i skogen för att plocka blommor! Liljekonvaljer tycker jag det ska vara till mors dag! Vi har en hel backe full med såna så vi fick lätt ihop en stor bukett! 
 Lagom till kaffedags promenerade vi iväg till mina föräldrar! Vi blev bjudna på gott kaffebröd och tårta till och med! 
Tårtan började jag smaska i mig innan jag kom på att ta ett foto! 
Sen pratade vi och tittade vi på gamla kort! Jag bläddrade igenom mina gamla album med bilder från min barndom! Här är mamma och jag när jag var liten bäbis! 
Jag är så glad över min mamma! Hon har alltid varit så snäll och hittade på så roliga saker när vi var barn! Teckning, sång och gymnastik gillade hon att hålla på med och hennes intressen förde hon vidare till mig! Jag är så glad över att ha min mamma nära både i avstånd och i sinnet! Vi har mycket att prata om fastän vi pratar mycket! Varje dag för det mesta! Och vi kan prata om så många saker - politik, historia, musik, filmer, böcker, gamla tider, natur, resor...ja, allt! Ja, nu är jag mamma själv, har varit i drygt 18 år! Både dotter och mamma! Det är roligt och svårt och stort och...allt! Livet helt enkelt! När jag tänker på det...hela kedjan av mammor och barn i alla tider...omsorg och intressen och känslor...som vandrar vidare genom tiden...det känns svindlande på något sätt! Och ändå så självklart! 



fredag 27 maj 2016

Fin fem fel...eller nio då...

Jag läser om ett 4-årigt barn på en förskola. Hans mamma kommer för att hämta honom. Pedagogen säger att han redan gått hem. Mamman blir förskräckt. De letar. Pojken hittas på toaletten. Han sover. Han har intorkat bajs i rumpan. Man bedömer att han suttit där i minst 40 minuter.

Så många fel.

1. Pedagogerna vet inte om barnet är där eller inte.
2. Pedagogerna har glömt bort att barnet gått på toan.
3. Ingen har saknat pojken på en lång stund.
4. Pojken sover på toan. Han måste vara väldigt, väldigt trött. 4-åringar brukar inte somna så där bara mitt på dan.
5. Bajset var intorkat. Undrar om bajs torkar in på 40 minuter.
6. En förskoleplats kostar ca 120 000 kr om året. Kanske mer. Föräldrarna betalar som mest 1313 kr per månad. Resten bjuder staten (skattebetalarna, folket) på.
7. Föräldrar som vill ta hand om omvårdnaden själv får 0 kr.
8. Det är omöjligt att leva på en lön.
9. Man kan därför inte ta hem barnet och sköta omvårdnaden själv.

Slutsats. Staten bestämmer att barn kan och ska fostras och tas om hand under i princip vilka förhållanden som helst. Föräldrar har inget val. Skattebetalarna får punga ut med enorma mängder pengar till något som inte verkar särskilt bra, rentav skadligt. Det låter som ett totalitärt system. Men det är en demokrati. Sägs det.

Växtkraft

Det finns mycket att bli arg och ledsen över...När jag tänker på att jag bor i ett land där man systematiskt tömt alla hem på alla barn över 1 år. Där det är självklart att förskollärare fostrar våra barn. Där det är självklart att barn går på fritids både före och efter skolans slut. Där det är självklart att stora barn - ja, de över 10 år - är ensamma hemma på eftermiddagar och lov. Där man inrättar dygnet-runt-förskolor. Där familjer är åtskilda hela dagarna, Där generationerna är separerade. Där floskler och lögner har blivit sanning. Då blir jag ledsen. Det kvittar att jag själv, vi själva, har sluppit ur nätet. Kunnat inrätta vårt liv som vi vill ha det. Det känns märkligt att leva i ett land som är som det här. Det känns konstigt att ingen bryr sig. Att ingen vill något. Något annat. 

Men så tänker jag...det finns så mycket annat. Livet pågår därute oavsett vad vi människor hittar på...Det brusar och växer och böljar...livets eviga kretsgång...allt är som det ska. Det är bara vi människor som krånglar till det. Så jag ser på växterna, och djuren...och det är vackert. 









torsdag 26 maj 2016

Om lek!

Jag läser om att det är olyckligt att förskolan har blivit alltmer inriktad på lärande och undervisning. Förskolan är numera en del av landets skolsystem och skolsynen tränger sig in i förskolevärlden. Man talar om undervisning och lektioner. Två kvinnor (en doktor i pedagogik och en docent i utbildningsvetenskap) skriver om farorna i detta synsätt. Majoriteten av barn i förskolan är tydligen mellan 1 och 3 år. Leken är central i dessa åldrar. Leken är till för sin egen skull och är en väg att lära sig saker och upptäcka världen. Men det är en fara i att leken får sitt värde genom kopplingen till lärandet.

De här kvinnorna skriver att omsorg om små barn är nödvändig och den fysiska omvårdnaden har stor betydelse för särskilt de yngsta barnen. Den bidrar till och med till deras personliga utveckling. Om man litar för mycket på "det kompetenta barnet" kan det bli ett självgående barn och nära relationer med de vuxna kommer då i bakgrunden. Då blir barnet en förlorare snarare än en vinnare.

För de yngsta barnen har även gruppstorlekarna stor betydelse. De måste bil sedda av en vuxen som kan ge tid till relaterande och omsorg. Det är inte alltid möjligt i dagens stora barngrupper.

Ja, det låter ju väldigt klokt alltsammans. Klart att småbarn inte ska undervisas och ha lektioner. Och det är väl klart att alla fattar att leken är viktig. Och att små barn behöver fysisk omsorg. Att de utvecklas av närheten och omsorgerna. Det blir kroppskontakt, prat, samvaro...och det påverkar förstås hur barnet utvecklas. Så det verkar ju enkelt och bra alltihopa. Förskolan ska bli som den var förr, barnomsorg. Barnpassning. Istället för mamma. Daghem. Ett hem för dagen. Och så har barnet sitt hem för natten. Hemma.

Men hur blir det då? Vad händer med förskollärarna och deras universitetsutbildning? OM det handlar om omsorg - då duger kanske vem som helst som är snäll och rar? Kanske en mamma rentav? Och om barnet ska leka och inte lära sig - hur ska man tänka då? Ska staten verkligen gå in och sponsra lek med så mycket pengar när lek hemma inte sponsras alls? Vi har ju snudd på obligatorisk förskola i och med att det är i princip omöjligt att leva på en lön i detta land. Då har vi alltså gjort lek i statlig regi obligatorisk. Är det verkligen moraliskt försvarbart? Och så de där småttingarna på 1 till 3 år - leken är central. Men samtidigt brukar man säga att så små barn inte kan leka MED andra barn utan bara BREDVID och att de alldeles av sig själva utvecklas och lär sig samspela och leka med andra barn senare. Varför ska då småbarnen tas till institutioner för att leka bredvid andra barn? Är det bra det? Är det inte bättre att leka hemma? Där de inte blir så störda av alla andra barn? Och räcker det verkligen att bli sedd av en vuxen när man är i en barngrupp även om det är färre barn i gruppen? Ska det inte vara lite mer 1-1 när man är så liten som 1-3 år? Som i ett hem, i en syskonskara? Kanske kan man forska fram att barn faktiskt mår bästa av att tas om hand som naturen tänkt det. Av en mamma, i en familjegrupp. Det verkar så urbota dumt att återskapa något som barnet redan har. Kopian blir liksom aldrig lika äkta som originalet.





En förmiddag i skogen!

Efter städ- och röjningsjobbet i morse skyndade jag och 5-åringen oss ut i skogen. Ska man hinna något innan lunch får man vara snabb! Och idag var vi det! Det var lite ruggigt och kallt men vi klädde oss ordentligt och kikare och kamera tog vi med oss ifall vi skulle få syn på några intressanta fåglar. 

Vi gick till vår närmsta skog och hamnade vid de gamla asparna med många hackspettshål i sig. De är som riktiga höghus, tre eller fyra våningar! Nötväckorna vi såg förra gången vi var här var kvar förstås. De jobbade på precis som förra gången vi såg dem. Vi satte oss på en sten och var tysta för att låta dem vara ifred och så kikade vi. N i sin kikare och jag i min kamera! Föräldrarna pilade fram och tillbaka. Från en stor tall i närheten till boet! Spanade så ingen fara hotade innan de hoppade in och så började det pipa därinne. Och så ut igen och det blev tyst. Och om igen. Hela tiden. Det var fint att se. Föräldrar som kämpar för att få sina ungar stora och friska över sommaren så de klarar vintern! Föräldrar som lägger ner sitt yttersta för sina barn. Inte är de som vi precis. Deras barn verkar klara sig med mat och värme. Inte som människobarn som behöver så mycket mer. Men instinkterna leder fåglarna rätt. De bara gör. En annan skillnad jämfört med oss människor som låter det gå mode i det där med att driva upp våra små. 
Efter ett tag tröttnade vi och blev kalla också när vi var så stilla! N ville visa vägen och jag misstänkte att vi skulle hamna i...lekparken! Där var det tomt som vanligt! Men vi hade kul ändå!

Sen blev det dags att ta sig hemåt för att fixa mat. Det är ju inte bara fågelungar som ska ha mat i magen! Vi hade rester i kylen som tur var så det gick fort! Medan jag plockade fram maten och dukade roade sig N med att tejpa fast löv vi samlat på pappersark. Sedan hann vi titta i en bok och N tyckte det var kul att försöka hitta de vi hade hittat i boken. Skriva något ville han inte förutom några stora "K" på ekpappret. Men jag skrev ner och han lyssnade och kanske kommer han ihåg några namn till nästa gång vi går ut i skogen. 


onsdag 25 maj 2016

I går...

...var det varmt! Riktigt varmt! Vi hade dörrarna öppna och gick ut och in - varvade innejobb och utejobb! Vi bakade och gjorde saft och fixade i trädgården. På kvällen var det marknadsafton för låg- och mellanstadiet och då skulle vi ta med bröd att sälja så jag gjorde två sorters bröd. Bakade dubbelt mot vad jag behövde så vi fick lite själva också! 
Mellby fina och Bergis fick det bli! Båda var goda! 
Och årets första rabarbersaft! Jag har en saftmaja och det är ju så smart! Bara att lägga i rabarbern varvat med socker och så ångas det utan att man själv behöver engagera sig något mer! 
En sockerkaka gjorde vi också! Mina föräldrar var här på eftermiddagen och då kan det ju vara roligt att bjuda på något gott! 

Innan lunch hann jag och N med ett litet yogapass! Jag hade städat ur dvd-lådan för några dagar sedan och hittade då en barnyogadvd som inte använts på några år! Jag hade till och med glömt bort den! Den testade vi och den var bitvis rolig men lite seg emellanåt! Lite för mycket andningsövningar och "trista" övningar för att riktigt passa ett barn. Men vi gjorde det som var kul och snabbspolade bort det som var trist och så gjorde vi egna lite coolare övningar - huvudstående, brygga, skulderbladsstående...

Äldste sonen slutade tidigt och han och hans flickvän kom hit efter skolan. De kom lagom till lunchen men hade inte meddelat att de skulle ha någon mat så det fick de fixa själva! Det klarade de så bra och så kunde vi äta tillsammans...jag och maken och 5-åringen och så sonen och tjejen! Vi satt ute på altanen under parasollet! Mysigt att vara hemma och kunna träffa dem när de hade en stund över mitt på dagen! 

Sen var vi ute i trädgården hela eftermiddagen! Pärlhyacinterna som vägrat komma upp hittills bestämde sig i år för att visa sig! Tycker de är så fina! 
Och alliumen har också varit snål tidigare år trots att jag petat ner massor! Men i år är det många på gång! Och de runda knopparna är fina de också! 
Äppelblommorna fortsätter att glädja oss men det är nog snart slut nu för det singlar vita blomblad när man kommer emot träden! Det gäller att njuta och titta och lagra skönheten i sinnet! 
 På kvällen var det dags för marknadsaftonen och det var roligt! Det såldes bröd och loppissaker och så var det chokladhjul och kasta bollar i hinkar och så kunde man åka med ett litet tåg runt skolskogen! Skolbarnen fick sälja för sina klasser - stå en liten stund var. Och så minglade de  och var i lekparken och skogen...Och 14-åringen kom förbi en stund med några av sina kompisar på väg hem till någon för att se en film. Det var en trevlig kväll! 
Idag har barnen studiedag och vi har sovit länge och ätit frukost tillsammans i lugn och ro. Jag passade på att "förhöra" - eller snarare snacka - om rymden eftersom 12-åringen har prov på fredag. Jag gläder mig lite extra idag att jag är hemmafru! Det är skönt att vara här, på plats, när barnen är lediga från skolan. Jag tänker på hur det skulle ha varit annars, N på dagis, M på fritids eller hemma kanske och de andra, stora hemma...Jag vet att de klarar av att vara ensamma hemma. Men ska det vara så? Är det trevligt? Det tycker inte jag. Och jag är så innerligt tacksam över att vi slipper.