Det kommer så många artiklar om för stora barngrupper i förskolan. Kommunerna har fått pengar för att minska grupperna men det verkar inte riktigt hjälpa. Föräldrar klagar också. Nu idag läste jag om en mamma som klagade på förskolan i sin kommun. Barngrupperna är för stora och trots att personalen är helt underbar och gör vad de kan så klarar de inte av att se varje barn och tillgodose varje barns behov. Mamman säger att politikerna inte ser till vad som är bäst för barnen utan bara till ekonomi.
Ja, så verkar det vara. Politiker ser mer till ekonomi än till barnens bästa. Fast hur skulle det kunna vara på något annat sätt? När man tänker efter alltså. Vi har ju fått förskolor för att bla få bättre lönsamhet, högre tillväxt. Då när det begav sig, på 70-talet, hade någon räknat ut att BNP skulle öka med 25 % om alla mammor började jobba. Och för något år sen läste jag att någon hade räknat ut att BNP skulle öka 12,5 % om alla mammor skulle jobba heltid. Och ska folk jobba mer måste vi ha mer förskola. Men om förskolan blir för dyr...vad händer med ekonomin? Det måste finnas en gräns för hur mycket pengar som kan gå till förskolan. Det är ju liksom inte välgörenhet kommunerna ägnar sig åt när de erbjuder förskola till alla barn. Gränsen för vad det får kosta verkar förresten vara nådd. 60 miljarder kostar det. Om året.
Sen kan man ju fundera på vad barnens bästa är. På riktigt. Är det barnens bästa att få en jättebra förskola. Ja, det är ju bra förstås. Om förskolan är jättebra. Men är det det bästa? Eller ska man gräva djupare? Barnens bästa kanske till och med är att slippa förskola. Och få vara hemma med mamma. Och kanske blir det bättre ekonomi också om fler barn fick den chansen. Vem vet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar