Det är dåligt i skolan nuförtiden. Man läser var och varannan dag om olika brister och larmrapport efter larmrapport kommer. Igår kunde man läsa om att 20 % av de som kommer in på civilingenjörsprogram inte bemästrar grundskolematten. Tidigare har man kunnat läsa om hur högskolelärare påtalar att studenter inte längre kan skriva ordentligt. De får inte till meningarna så at de fungerar. De gör meningsbyggnadsfel och använder ord på fel sätt. Man har också kunnat läsa om hur ämneskunskaperna är mycket bristfälliga. Varför är det så här då? För mig är svaret enkelt. Eleverna har inte fått den undervisning de borde ha fått. Lärarna lär inte ut det de ska helt enkelt. Många lärare har nog vare sig förmåga eller kunskaper till det och då blir det ju inte särskilt bra.
Hur kan jag säga så här? Jag har 5 barn i skolan och ser hur det kan se ut i verkligheten och för mig räcker alla de exempel jag har sett för att jag ska våga dra slutsatsen att skolan inte håller måttet. Jag ser mycket som är bra men jag ser ännu mer som är dåligt.
Igår satt jag och hjälpte mitt barn som går i 7:an med en svenskuppgift. Eleverna har fått läsa
Robinson Crusoe i skolan. De fick välja mellan en förenklad version och den riktiga. Sonen valde i likhet med nästan alla andra den förenklade. Eleverna fick läsa romanen på lektionstid och det hela tog många veckor. Ett häfte delades ut med uppgifter. Eleverna fick göra uppgifterna när de ville. Sonen kände inte att det var särskilt viktigt att komma igång utan drog ut på det hela in i det längsta. Eleverna fick ingen hjälp med att planera sitt arbete. De fick ingen hjälp med att lösa uppgifterna. De fick ingen återkoppling på hur de löste uppgifterna.
Så här såg det ut:
1. Båten går under och du kastar dig i livbåten. Du hinner endast ta med dig sju saker från båten som du anser vara viktiga för ditt liv på den öde ön. Gör en lista.
Rolig uppgift men varför ska den göras på egen hand? Är inte samtalet mellan eleverna viktigt? Är det inte viktigt att få argumentera för hur man tänker och få höra hur andra tänker? Eleverna missar att få uttrycka sig muntligt och få öva sig i att argumentera. Läraren förlorar ett tillfälle att få höra hur eleverna resonerar och argumenterar. Hon förlorar chansen att ställa följdfrågor och fördjupa elevernas tänkande.
2. Du sitter ensam på ön och ser en tomflaska flyta upp på land. Du bestämmer dig för att skriva ett brev och berätta om ditt liv på den öde ön. Var noga med att följa mönster och struktur för ett brev. Ca 1 sida.
Rolig uppgift men varför skrivs den hemma och inte på lektionstid? Varför inte utnyttja det faktum att det finns fler elever? Kunde inte eleverna ha fått skriva brevet och sedan bytt brev med varandra? Eleverna kunde ha fått rätta varandras brev både språkligt och innehållsmässigt. De kunde ha fått träna sig i att ge både positiv och negativ feedback. Läraren kunde ha samlat in breven och rättat dem och sedan bett eleverna förbättra sina brev. Eleverna förlorar flera möjligheter att faktiskt aktivt få jobba med sitt skriftliga språk och därmed förbättra det. Istället för att få flera tillfällen till träning och förbättring får eleven ett tillfälle - hemma, ensam, utan chans till hjälp och feedback.
3. Det är vackert på den öde ön och plötsligt grips du av den ensliga stämningen. Du bestämmer dig för att skriva en dikt.
Rolig uppgift men den blir betydligt tristare när man får sitta hemma och skriva i sin ensamhet. Många elever är negativt inställda till poesi och har inget intresse för dikter alls. Kanske skulle läraren ha startat en process hos eleverna genom att visa på hur man kan skriva naturdikter. Hon kunde ha läst upp några dikter. Hon kunde ha låtit eleverna få inspiration genom att visa bilder på olika miljöer och spela musik som ger associationer. Hon kunde ha låtit eleverna titta på de där bilderna och lyssna på den där musiken och sedan associerat fritt, samlat ord, sorterat orden, diskuterat med varandra och sedan försöka bygga en dikt. Eleverna kunde ha fått skriva dikten i par för att göra det hela lite enklare. Eleverna kunde ha fått läsa upp dikterna för varandra i små grupper. Kort sagt - läraren kunde ha varit drivande och gett eleverna inspiration och modeller för hur dikten skulle kunna skrivas.
4. I boken ska du finna fem substantiv, fem adjektiv och fem verb. Skriv i spalter.
Nja, det är väl bra att träna på grammatik men jag tycker nog att man kan göra det lite mer systematiskt och planerat än att plocka ut några få ord ur en text. Det finns dessutom fler ordklasser.
5. Du har gjort en rundvandring på ön och bestämmer dig för att rita en karta. Denna karta blir sedan framsidan till ditt arbete. Rubriken hittar du på själv men den ska passa temat. Kanske behöver din nya ö en egen flagga. Använd din fantasi.
Ja, det kan ju vara kul att rita en karta men vad har det med svenska att göra? Är det ett samarbete med bilden kanske?
6. Efter att ha läst boken så har du mött två karaktärer, Robinson och Fredag. Beskriv hur de ser ut, är till sättet och deras karaktärer. Är de lika? Finns det skillnader? 1/2-1 sida.
Bra uppgift. Jag tycker dock att det här kunde ha diskuterats i klassen under bokläsningens gång. Då hade eleverna fått träna sig i att motivera det de tycker genom att ge exempel ur texten. De hade fått lära sig att läsa text och reflektera. Läraren hade fått chansen att visa hur hon arbetar när hon läser romaner och vad hon fäster sig vid. Hon hade nått ut till alla elever och de som inte är så vana vid att läsa på ett mer reflekterande sätt hade fått modeller för hur man kan göra. Läraren hade kunnat anteckna på tavlan och visa på likheter och skillnader på ett strukturerat sätt. Kanske hade de tillsammans kunnat se på vilka sätt Robinson är en riktig upplysningsman.
7. Vad vet du om författaren Daniel Defoe samt om tidsepoken Upplysningen? Skriv och sammanfatta vad du vet. 1 sida.
Här fick eleverna kopior ur en lärobok för högstadiet. De skulle alltså själva läsa om författaren samt epoken och sammanfatta det de läst. Varför berättade inte läraren om författaren och epoken? Eleverna är inte vana vid att läsa om eller jobba med litteratur. För dem är allt nytt. Det hade varit mycket bättre om läraren hade berättat och antecknat på tavlan. Sedan hade eleverna kunnat få texten i läxa. Lektionen därefter kunde läraren ha haft ett kort "förhör" för att se om alla förstått. Eleverna kunde ha fått flera såna här läxor - en om Daniel Defoe och boken Robinson Crusoe, en om tidsepoken, en om Jonathan Swift och Gullivers resor, en om upplysningen i Sverige. När alla läxor var ´gjorda kunde eleverna ha fått ett prov som var avpassat efter deras ålder. Om man hade gjort på detta sätt hade eleverna fått höra, läsa, skriva och få återkoppling - en mängd vägar in i hjärnan istället för en enda - självstudier! Man hade kunnat passa på att ta upp svåra ord tillsammans - lärt sig innebörden samt stavningen.
Här tror jag en anledning finns till varför eleverna har så stora brister när det gäller ordförråd, skrivförmåga, ¨ämneskunskaper. De får arbeta för lite och för ostrukturerat. Läraren tar inte sitt ansvar utan lägger över det på eleverna och ev föräldrarna. Skillnaderna kommer att öka mellan barnen och sammantaget får alla eleverna lida för att läraren har slutat vara lärare.
8. Vi ska se filmen
Castaway - skriv en filmanalys. Hur hänger boken och filmen ihop? Likheter och skillnader? 1 sida.
Varför undervisade läraren inte om hur man skriver en filmanalys? Varför hade man inte en diskussion i klassen efter att filmen setts färdigt? Varför samlade inte läraren och eleverna tillsammans information på tavlan? Varför fick inte eleverna skriva utkast och byta med varandra för att kunna ge varandra feedback?
Som jag ser det har lärarna i många fall slutat undervisa. Boken borde ha lästs hemma och tillhörande uppgifter borde ha lösts efter hand i skolan eller som kortare hemläxor. Läraren borde ha lotsat eleverna i deras arbete och gett kontinuerlig feedback. Eleverna borde ha fått rikligt med tillfällen att prata, skriva och läsa och fått hjälp av läraren att utvecklas i sitt arbete.