måndag 9 juli 2018

Jämställdhetsmaffian...

...reagerar stenhårt om någon skulle drista sig till att ens snudda vid tanken på att kvinnor skulle kunna möjligtvis eventuellt ges någon möjlighet till att kunna välja lite grand själv hur de vill ha det med barnen. Och det är så lustigt...de senaste dagarna har sambeskattningen kommit i fokus...sd har ju någon gång sagt att de vill ha sambeskattning, frivillig alltså, men sen släppt den där idén. Ingen är ju intresserad av den så...

Men det är hursomhelst intressant att ens vittringen av sambeskattning väcker upp jämställdhetsdrevet. Och argumenten mot är också häftiga.

Margot Wallström  och en journalistperson på Aftonbladet och en liberal politikerperson säger precis samma sak. De får personifiera jämställdhetsmaffian...en höger, en vänster och en mediaperson. De för fram precis hur det är. De för fram sin syn på jämställdhet och sin kvinnosyn. Den som ligger som ett tjockt blött täcke över hela jämställdhetssverige.

1. Pappamånader måste finnas. Annars hotas jämställdheten.

2. Vårdnadsbidrag är dumt. Det hotar jämställdheten.

3. Sambeskattning (även frivillig - fast det säger de förstås inget om) är dumt. Det hotar jämställdheten.

Det de säger är alltså att VALFRIHET är dumt. Det de säger är alltså att KVINNOR ÄR DUMMA I HUVUDET. Det de säger är att FOLK INTE SKA FÅ LOV ATT BESTÄMMA SJÄLVA.

Det de uttrycker är alltså en PATRIARKALISK SYN på Sveriges befolkning. Sveriges befolkning är barn som inte begriper sitt eget bästa. Sveriges kvinnor i synnerhet är extra dumma i huvudet. För om de skulle få minsta lilla chans att bryta mot jämställdhetsreligionens bud skulle de ta den. De måstE alltså hindras, tyglas, tämjas. Precis som jämställhetsmaffian alltid säger att kvinnor blev hindrade, tyglade och tämjda förr. Av sina män. Nu är det staten och media som tagit på sig den patriarkala prästrocken. Vid minsta antydan till feltänk och opposition rapar de upp sitt credo. Jämställdheten (så som de ser den) måste skyddas. Lagarna måste följas. Annars är det raka vägen in i helvetet. För kvinnorna.

Och det är ju lustigt. Eller olustigt. För fastän att pappor fortfarande skulle ha rätt att ta ut sina dagar (vad jag hatar de där dagarna som varje barn utrustas med från födseln...vad jag hatar det faktum att barndomen har tilldelats dagar och att alla ickelagstadgade dagar...de allra flesta...tillhör statens fostrarinnor) fastän att kvoteringen upphör. Men kvinnor och män antas alltså inte kunna prata med varandra, inte kunna kommunicera, inte kunna tänka ut en lösning som passar just dem. Nä, mammor antas vara egoistiska och roffa åt sig allt. Eller pappor antas vara lata och inte vilja ta nåt. För ingen vet ju riktigt säkert hur det är med den saken...är det underbart eller inte att ta hand om barn? Och fastän att det inte skulle vara obligatoriskt att ta ut vårdnadsbidrag är det ändå ett hot mot jämställdheten. Kvinnor antas alltså vara så dumma i huvudet att de omedelbart glömmer sitt bästa och tar chansen att vara hemma hos barnen. Och det blir ju dumt. För grundsynen bakom alltsammans är att DET ÄR DÅLIGT ATT TA HAND OM SINA EGNA BARN. Särskilt om man råkar vara mamma. Och så sambeskattningen. Som skulle vara frivillig men som alla maffiamedlemmar framställer  skulle vara allena rådande. Man kunde alltså välja...särbeskattning eller sambeskattning. Men om det vore så skulle folk som ville kunna försörja sin familj på en lön. Och då skulle ju kvinnornas vett totalt rinna ur dem. Omedelbart. För kvinnor är ju såna. Alla politiker utgår från att kvinnor som får chansen att välja alltid väljer fel. Eller så tänker de att alla män omedelbart skulle få lust att piska in sina kvinnor i köken och kedja dem vid spisen och sätta på dem (kvinnorna, inte spisarna) så att bäbisarna sprutade ur dem!

Jaja, det är som det är. Rikets överbyggnad är rörande överens...valfrihet är farligt. Och kvinnor och barn är en livsfarlig kombination. Den är explosiv och därför måste kvinnorna hållas i schack så mycket som bara går. Och då krävs dagar och förskola och regler som minimerar kvinnornas kontakt med de egna barnen.

Kanske ändå att folk börjar tröttna. Kanske är det nåt i luften ändå. Något som väcker ont blod i maffian och som gör dem extra aggressiva. Man får se. Det är spännande att leva.


torsdag 5 juli 2018

Att fatta galoppen!

Det kliar i fingrarna på dem, politikerna...de kan inte tåla kvinnor som inte gör rätt för sig...som inte är i verksamhet...som slinker ur näten...som inte arbetar för tillväxten. Det pågår ett ständigt arbete, eller ska man säga krig (?), mot mammor och kvinnor som inte uppför sig på önskvärt sätt. Ständiga korrigeringsförslag kläcks.

Socialdemokraterna arbetar vidare med föräldraförsäkringen. Den måste förändras för att bättre verka i riktining mot sitt huvudsakliga syfte, att förhindra mammor från att ta hand om egna barn. Dagarna på grundnivå, alltså de allra "billigaste" dagarna ska också reserveras för vardera förälder. Kvinnan ska alltså inte kunna gå och dra och sega ut på de där dagarna för att förlänga den korta tiden med barnet. "Detta ökar incitamenten för att dela föräldraledigheten lika mellan män och kvinnor (observera att man säger "män" före "kvinnor", säkerligen ett medvetet val för att riktigt markera att "kvinnor" inte går liksom först, en mamma är som vilken man som helst och kommer sist i kön) och är ett viktigt kliv framåt i arbetet för ett jämställt föräldraskap." Så säger Annika Strandhäll. Och jämställt. Det vet alla vad det betyder. Att mammor inte ska tro att de kan vänta barn och föda barn och förvänta sig att ha någon särskild drift eller önskan eller rättighet att få lov att ta hand om sin avkomma. För så är det inte. Barnet är en karamell, en liten en, som ska delas i två exakta delar och raskt ätas upp. Och snabbt ska det gå. För precis som godis är onyttigt och bäst äts i små doser är det med barn. Släng in karamellen i munnen och sen är det dags att återgå till vardagsmaten. Sörpa. 

I Sverige har ju de flesta kvinnor tagit reson. De har mer än tagit reson. De har fattat galoppen...utan att ha fattat galoppen. Svenska kvinnor utgår inte längre från att det är de som ska ta hand om barnen. De känner tydligen inte längre några mammainstinkter som gör att de med näbbar och klor gör allt för att försöka förlänga hemmatiden. Nä, de lämnar lydigt ifrån sig barnen till dagis när de lagstadgade dagarna är slut. De lämnar glatt in storasyskon på dagis fastän att de själva är hemma med småsyskon. Dagis, eh, förlåt, förskola har blivit normaltillståndet. Mammor och pappor gör barn, mammor väntar barn, mammor föder barn, mammor ammar barn, pappor tar över föräldraledigheten, mammor och pappor skolar in, mammor och pappor turas om att lösa vardagspusslet och lämnar och hämtar och vabbar och allt vad som krävs av dem. Det är bara en liten, liten finputs kvar innan mammorna är färdigfostrade. Det där lilla som är kvar är dock bekymmersamt. Det är så erbarmligt svårt att få mammorna att bli så där perfekta och jämställda som krävs. Som krävs för vad? Jo, bara för att. Det är de där månaderna extra mammorna roffar åt sig av föräldraledigheten. Och så vabbar de mer. Men det ska bort. Och i stort sett ser det rätt bra ut när det gäller de svenska mammorna. De utlandsfödda däremot. De kräver åtgärder. De måste påverkas. Det försökte man sig på i Farsta tror jag att det var. Där har de stadsdelsmammor som jobbar med att få bukt med de utlandsfödda mammorna. De måste förstå att de inte kan gå omkring hela dagarna och bara ta hand om barn. Mammorna måste komma i sysselsättning med endera jobb eller studier. Och barnen. Ja de har det förstås bäst i förskolan. Om de inte börjar tidigt kan de komma ohjälpligt efter i utvecklingen. Så stadsdelsmammorna ville få kontakt med såna där bångstyriga eller okunniga eller om de är båda delarna...mammor. Man uppmanade till att kontakta statsdelsmammorna om man kände till någon sån där mamma som behövde komma ut och sysselsättas. Kanske finns det jobb för dem i förskolan. För barn måste ju tas om hand. Bara inte de egna. Det finns det andra mammor som så gärna, eller ogärna, gör. Man vet inte riktigt. Förskolan i Farsta har visserligen stora problem. Men det är inte så värst intressant. Bara barnen kommer bort från mammorna och bara mammorna får en vettig sysselsättning så spelar det just ingen roll hur själva omsorgen går till. Det blir bra med den saken ändå. Liksom.

Jaja, det får bli som det kan. Och Sverige är ju liksom inte allt. Världen är större än så. Liberalerna har stora planer. De vill satsa mer på EU. Och det räcker inte med försvar och ekonomi och miljö och sånt där krafs. Nä, viktigare saker måste till. Och här är det Sverige som är själva mästarna. Det är vi som har något att lära ut till övriga EU-länder. Europa måste bli så där härligt jämställt som Sverige är. Det duger inte att kvinnorna i Europa går omkring och slösar bort sitt liv på att vara hemmafru. Europa har inte råd att ha världens bäst utbildade hemmafruar. Och hur får man bukt med dem? Pengar förstås. Det är den där förhatliga sambeskattningen som måste bort. För då blir det ju så där bra...att mammorna och papporna inte längre har råd att driva en familj på en lön. Och då vill ju hemmafruarna ut och tjäna pengar. Och då behöver de barnomsorg. Och det måste förstås också till. Billig barnomsorg måste EU-mammorna få. Så att de har råd att jobba. 

Ja, i Sverige har vi det så där mysigt jämställt och bra. Här har vi ingen sambeskattning och ingen inbillar sig längre att det skulle vara möjligt att driva en familj på en lön. Löjligt. Den tanken finns inte. Det är en icke-tanke. Som inte ens kan formuleras i folks hjärnor. Och här har vi billig barnomsorg. Eller billig och billig. Den kostar ju uppemot 70 miljarder om året...130 000 kronor per barn och år. Fast mamman behöver inte betala själv förstås. Annat än med 40 timmar i veckan i arbetsinsats. Men det är det ju värt. Förskolan är alltid värd det. Att ett förskoleuppror pågår därute i riket är inte intressant. Att de där 70 miljarderna, och så vabbet och sjukskrivningarna och sånt där som lök på laxen, inte räcker till för att ge alla barn en bra barndom, är en baggis. Det är inte det det gäller. Mammorna ska in och barna ska ut. Det är grejen. Och det har vi lyckats bra med. 

Ibland blir det extra absurt och extra sorgligt. Trots att vi svenska mammor är i stort sett färdigformade finns det ändå ett antal dissidenter  i gömmorna. Ibland hörs deras röster i svaga stämmor i obskyra utrymmen av detta rikes verklighet. Jag läste nyss om en mamma som beskrev det som om hjärtat skulle gå i tusen bitar när hon tänkte på att hennes dagar snart skulle vara slut. Det är ju så...heltidsbarndomen är tidsbegränsad, den har tilldelats ett antal dagar. Och detta tycker vi alla är helt normalt. Hennes barn var 18 månader gammalt. Hon slingrade sig som en mask på en krok. Funderade och tänkte. Hur, hur, hur ska jag kunna fortsätta ta hand om mitt barn? Studier. För det är nästan alltid svaret. Man får bidrag för att studera. Och man får behålla sin sgi och då kan man skaffa ett barn till och få ut samma föräldraersättning som man hade med det första barnet. Studierna är ett kryphål. En möjlighet. Men hur skulle hon orka studera och ta hand om ett litet barn? Skulle det gå? Hon fick råd av andra dissidentmammor. Ta någon superduperlätt kurs på en folkhögskola var nog det bästa rådet. Så här kan man prata om barn och mödraskap alltså i detta välfärdsland år 2018. En mamma och en pappa får inte ekonomiska förutsättningar att ta hand om sitt barn mer än ett visst antal dagar. Men mamman kan få ett bidrag och andra fördelar om hon studerar. Skit samma vad. Skit samma att staten lägger pengar på bidraget och utbildningen. Det är ändå mer värt än att en mamma vårdar och älskar sitt eget lilla barn. Så har vi fått det här i jämställdhetsparadiset. Hoppas de aktar sig där ute i EU. Och hoppas att de icke-svenskfödda mammorna är av hårdare virke än vi infödda. Hoppas de värjer sig och gör motstånd. Men det blir nog inte lätt. Stormaktssverige är samma krigsmaskin nu som förr i tiden. Bäva därute. Svensken kommer i full galopp för att få alla de oupplysta att fatta galoppen. 




lördag 30 juni 2018

Roliga dagar!

Vi har haft besök av släktingar...en vuxen och ett barn...i några dagar! Det var roligt! Maken jobbar ju än så det känns inte riktig som äkta sommarledigt...det är lite vardagslunk över det hela. Men ett besök bryter ju av lite! Man kan ju inte städa och sköta trädgården när man har "främmande". Vi gjorde alltså lite semesteraktiga saker...

Vi var i skejtparken och vår lilla släkting är en fena på kickbike och lärde ut grunderna till våra två yngsta! Kul! 
Sen åkte vi och badade och fikade...det var så varmt och härligt på land men rätt så kallt i vattnet eftersom det blåste rätt ordentligt från land! 
Några badade och några lät bli...byggde sandgrejer ellerl äste istället! 
Nästa dag åkte vi och badade igen...till ett ställe med brygga! Ännu kallare i vattnet men det hindrade inte 12-åringen och 14-åringen! De hoppade och simmade och var i länge! 
Efter det åkte vi till hembygdsgården där jag nu vet att mina förfäder på min morfars sida höll till i många generationer! Det känns lite märkligt och overkligt och roligt att tänka på att här..just här gick de omkring, jobbade, byggde, drog upp barn...
 
En utställning med veteranbilar var det också! Jag är inte bilintresserad alls men det här var faktiskt roligt..så fina gamla bilar av alla möjliga modeller! 
Sista dagen åkte kusinen med till simskolan och höll mig sällskap! Vihade trevligt på läktaren och pratade om ditt och datt! Efteråt gick vi och matade fåglarna...alltid roligt! 
Ja, och så gjorde vi lite annat också...pratade, fikade, grillade...åkte 
till skejtparken en gång till...skrattade och skojade...barnen lekte mycket, mycket...en av kvällarna sov vår kusin över...det var spännande och roligt! Det är lite häftigt ändå...vi ses inte så ofta...oftast bara en gång om året...men ändå tar barnen vid där de slutade sist...och har kul tillsammans! Fina dagar har vi haft! 


lördag 23 juni 2018

Midsommarafton!

I går var det midsommarafton! När vi drog ifrån gardinerna på morgonen var himlen blå med bara några fluffiga enstaka moln som galopperade fort fort högt däruppe! Kanske skulle vi slippa regnet denna dag? Närå, så blev det inte...men det blev bra ändå! Vi åkte iväg till vårt vanliga midsommarfirandeställe hela familjen och mina föräldrar! Det var blåsigt och småkyligt och sol och regn om vartannat! Men vi hade packat ner paraplyer och jackor så vi klarade av det bra! Först fikade vi...jordgubbstårta som min mamma gjort och en chokladtårta som jag gjort! Och så firade vi min mamma som fyllde år för några dagar sedan! 
Sen blev det det vanliga...fiskdamm...bara två barn fiskade i år men det yngsta fick fiska åt en annan för stor bror så han också fick lite godis att smaska på! Chokladhjul skulle det spelas på för så brukar det vara och två chokladaskar fick barnen med sig hem som vinst! De blev rätt dyra om man tänker efter lite men det behöver man ju inte alltid göra förstås! 
Ponnyridning för den ynsta blev det också! En extra stor häst var det i år och det tyckte sonen var kul! 
Ja, och så blev det allt det vanliga förstås...midsommarstången restes och det tynande folkdanslaget dansade...undrar vad som händer om säg 20 år...vilka dansar då? Och sen dansade alla barn i ringar runt stången så som det ska gå till! Ingen av våra barn ville vara med men vi tittade på i alla fall! Och så gick vi in i den gamla bergsmansgården från 1500-talet. Stora härliga rum både på övervåningen och nedervåningen...gamla möbler och prylar som var roliga att titta lite på...björnfällor, musköter, häcklingsbräden, mangelbräden, gamla stenyxor och annat som hittats i området från stenålder, gamla tidningar....
 
Och så blev det dags att åka hem. Vi drack champagne och firade att jag och maken förlovade oss denna midsommarafton fast för 30 år sedan. Och så grillade vi...flintastek och marinerad fläskfilé...stekt småpotatis med örter och chiliflakes, citronpasta, caprese, limecrème fraiche, brieost, vindruvor och kex! Två av barnen, de älsta var inte med och åt, de hade andra fester för sig...men vi andra hade trevligt...åt och pratade och skrattade. Senare fick vi fram lite godis och en kortlek och efter några parti Finns i sjön var klockan mycket och det blev dags att slå igen för dagen! En fin midsommarafton fick vi i år igen!  


torsdag 21 juni 2018

Simskola

Sommarsimskolan är i full gång! Två av barnen är med i år...sjuåringen och tolvåringen! Sjuåringen går i en nybörjargrupp och det är roligt att vara med och se hur han blir säkrare i vattnet för varje dag! Hela kortsidan på bassängen simmade han och var mäkta stolt över det! Tolvåringen ska ta silvermagistern och igår klarade han av flytning 12 minuter, vattentramp 12 minuter och djupdykning...hämta ring från botten...två gånger hoppa i från kanten och dyka ner och tre gånger dyka ner från ytan! Det gick bra! Idag ska han simma 1500 meter bröstsim! Det blir tufft men det ska nog gå! 

Det är mysigt att åka iväg bara vi tre...fast förmiddagen blir lite stympad och mycket städtid går förlorad är det värt det många gånger om! Det är trevligt att åka bil tillsammans och prata om ditt och datt...roligt att barnen får röra på sig och ha kul i vattnet...och efteråt blir det nästan alltid någon liten grej...en tur till bibblan, en affär...eller som igår...mata fåglar! 
Jag växlar mellan att titta och läsa! Det är ju trevligt att få en liten stunds bokläsning mitt på dan! 
Ner till botten! 
 Att mata änderna blev extra roligt när en andmamma kom med sina fem små duniga ungar som var helt orädda bara man satt stilla och var lugn! De åt ur händerna, klättrade upp i handen...var så mjuka och duniga och helt underbara! 
 När maten var slut traskade mor och barn ner mot vattnet...till ett litet undanskymt ställe bakom vassen där de brukar hålla till! 





onsdag 20 juni 2018

Sommarlov...

...och dagarna rullar iväg på ett helt annat sätt...redan en vecka har gått i morgon! Fast det är lov har vi fullt upp...sommarjobb för de stora, simskola för de små...hemmets skötsel rullar på som vanligt...tvätt och mat och städning...och så trädgården! Den måste ju skötas extra nu när allt växer och står i! Det ska klippas och rensas och bindas upp! Det är härligt...men allt tar sin tid!

Igår tog vi oss en ledig eftermiddag i alla fall! Efter lunchen cyklade jag och de tre yngsta till mina föräldrar! Vi gick en promenad i blåsten....till vårt vanliga ställe...grusvägen ut på landet, till vår fågelsjö...gick längs den gamla rälsen...till fågeltornet! Det var blåsigt och soligt och härligt! Till kaffet dök 16-åringen upp också!

En härlig eftermiddag fick vi! 

torsdag 14 juni 2018

Parallella verkligheter

Nu kommer det en ny läroplan för förskolan. 2019 ska den träda i kraft och den är framtagen i ett samarbete mellan forskar, huvudmän, förskollärare och förskolechefer!

Det där med läroplanen för Sveriges yngsta elever, förskolebarnen, är viktiga saker. Det är nämligen på förskolans axlar skolan vilar. Utan förskola...ingen skola. Och då är det ju så att alla barn har rätt till en bra start på sitt lärande. Förskolan är grunden för ett jämlikt skolsystem. Och därför behöver vi en förskola som hänger med i tiden. Så säger Gustav Fridolin. Och då måste det ju vara så.

Och ingen verkar ha några särskilda åsikter. Förskolan är en naturlag...den är liksom fundamentet för alla barns fostran och utbildning och välmående. Det är så bestämt. Och då är det ju så. Liksom. Och då kan man säga sånt som att FÖRSKOLAN ÄR GRUNDEN FÖR ETT JÄMLIKT SKOLSYSTEM utan att någon funderar över vad det betyder. Jag antar att det betyder att alla barn ska stöpas i samma form och levereras in i skolan som något slags barnsoldater...alla med samma erfarenheter, samma kunskaper och samma sätt att tänka.

Det barnen ska lära sig i den nya bättre förskolan, den som hänger med i tiden är:

1. Att få lyssna på sagor och diskutera texter.
2. Att förstå hur hållbar utveckling funkar...ekonomiskt, socialt och miljömässigt.
3. LEKA. Det ska barnen få göra...för det är grunden för utveckling, lärande och välbefinnande...så "Lek unge!" Det står på schemat.
4. Röra sig med glädje i naturen. För det är viktigt. Det ska stå på schemat.
5. Barnskötarna är viktiga. Det får inte glömmas bort. De undervisar också minsann och främjar barnens utveckling och lärande.
6. Barnen ska ha rätt till integritet. Det ska skrivas in i läroplanen. Så nu blir det blöjbyten och toalettbesök på ett lite mer integritetsfullt sätt. Och det är ju bra.
7. Nu ska begreppen utbildning och undervisning definieras. Och det är ju bra...så att de som passar ungarna vet om de utbildar eller undervisar.
8. Jämställdheten ska beskrivas tydligare. Bra där.
9. Och så ska barna få lära sig sina minoritetsspråk bättre. Och det är ju bra...när de nu inte kan vara tillsammans med sina föräldrar som behärskar minoritetsspråken.

Ja, det blir nog bra när det blir färdigt. Därute i förskolesverige pågår förskoleupproret. Där händer det saker. I alla fall inom verksamheten. Det rapporteras om barngrupper på 12 barn med bara 2 anställda pedagoger och en öppettid på 12 timmar om dagen. Så i realiteten har alltså en pedagog hand om 12 ungar helt på egen hand under några timmar varje dag. Värre än torparkärringarna förr som fick så många ungar. Och man kan läsa om barn på 2-4 år som helt tappat respekten för vuxet folk...som nochalerar pedagogerna, kastar saker, provocerar, slåss och biter. Man kan läsa om barngrupper på 23 barn med 2,75 % anställda pedagoger. Man kan läsa om barn som rymmer från förskolan. Man kan läsa om hur en pedagog vaktar 29 sovande barn. Man kan läsa om mycket som får en att fundera på om förskolan i svensk tappning verkligen är en så bra idé.

Men det är som det är...de olika förskoleverkligheterna ligger sida vid sida...parallellt med varandra...och aldrig verkar de två mötas.