Nöjesläsningen...

...är på utdöende. I alla fall hos ungdomarna. Det har nu visat sig att nöjesläsningen hos barn och unga minskar och samtidigt uppvisar svenska elever en bristande läsförmåga. En rapport har kommit och i den står det att starka läsupplevelser ger läsmotivation och att just starka läsupplevelser ska vara målet med själva undervisningen. Om barnen får starka läsupplevelser får de läsmotivation och då förbättras elevernas språkliga, kognitiva och emotionella förmågor. Men nu är det så att främjandet av starka läsupplevelser är ett eftersatt mål i skolan.

I Norden har vi en lägre andel elever som tycker om att läsa jämfört med genomsnittet i EU- och OECD-länderna. Och i Norden har Sverige lägst andel.

Man lyfter fram digitaliseringen i Sverige som en tänkbar förklaring. Vi använder nämligen datorer mer i undervisningen än i andra jämförbara länder.

Inte vet jag...men på nåt sätt tycker jag att det är märkligt att skolan har snöat in på nöjesläsning. Jag trodde skolan skulle syssla med läsning i största allmänhet. Läsning är ju nåt som ska ta stor plats i alla ämnen. Men jag tror att det har blivit lite omodernt med alla annan läsning än just nöjesläsning. Man verkar inte jobba så mycket med de texter som finns i de ev läroböcker som finns. På lågstadiet är det mycket film och powerpoints och prat som verkar ha ersatt läroboken i historia, geografi, naturlära...Jag tänker att förr hade man den gemensamma texten i fokus många gånger per dag i klassrummet...man hade sin bok uppslagen och körläste, turades om att högläsa...läraren förklarade texten...det gavs läxa på ett textavsnitt och nästa lektion förhördes eleverna på innehållet på ett eller annat sätt. Det där att få läxa på texter man läst i skolan följde med under hela skoltiden. Jag vet ju inte...jag går inte i skolan...men de slutsatser jag har dragit genom informella intervjuer med div skolbarn verkar peka på att man inte längre handskas med texter på det sättet. Texten är inte i fokus.

Man läser däremot romaner då och då...inga klassiker utan sånt som riktar sig till ungdomar pga ämnesval...kärlek, problem, sex, brott...man läser i klassrummen...sitter tillsammans i tystnad och läser. Nöjesläser på en  hård stol i skolan i en bok man inte valt själv i kall belysning tillsammans med ett gäng andra elever. Vad hoppas man på? Att barnen genom att sitta och läsa ska upptäcka hur kul det är att läsa och gå hem och börja sluka romaner? Svenskämnet har blivit märkligt på nåt sätt..det verkar handla om att eleverna ska läsa i blindo och skriva, också i blindo...idén är att ju mer man läser och ju mer man skriver...desto bättre blir man på att läsa och skriva. Jag är tveksam. Jag tror att idén med skola måste vara att lärarna lär ut hur man läser och skriver...och det behöver inte vara teori genom prat utan genom exempel...När man läser en text tillsammans och jobbar med den tillsammans...hör den läsas, får ord förklarade, måste läsa den igen hemma, blir förhörd på den...då lär man sig läsa bättre. Samma sak med skrivningen...man måste nöta in den rätta meningsbyggnaden genom att härma, om och om igen.

Sen...nöjesläsning...ska inte det vara just nöje? Om skolan håller sig till det uppdrag som borde vara det rimliga...bla se till att eleverna blir så bra som möjligt på att läsa...koda av vad som står, förstå alla ord, kunna redogöra för vad som står i texten i skrivet eller tal...då kanske läsförmågan blir så stor att man blir bra på att läsa. Och om man dessutom fått möta författare och utdrag ur kända texter, eller hela såna texter, kanske man får idéer om vad man skulle vilja läsa själv, hemma, i en mjuk soffa eller i sängen...för nöjes skull.

Men man får se. Det ska i alla fall satsas. Löfven har ju redan infört läslovet. Oklart om det har gett nåt direkt. Nu vill regeringen, C och L satsa 200 miljoner kronor årligen på att öka barns och ungas läsande. Pengarna ska gå till förskole- och lågstadielärare som ska få särskild utbildning om hur man hjälper barn att tidigt knäcka läskoden. Och så ska föräldrar få hjälp med att väcka sina 1-3 åringars intresse för läsning.

Så allt kommer nog att ordna sig. Kan man bara få ungarna att läsa så tidigt som möjligt så ska de nog börja nöjesläsa också. För det är ju tydligen det som är målet med att läsa...att kunna nöjesläsa. Eller nåt.

Lingon!

Lingon är härliga bär. Inte goda råa men så vackra...så lättplockade...och så användbara! 

Jag gör bara sylt på lingonen...vanligt recept...inget märkvärdigt...men tänk så gott det är med denna vanliga lingonsylt till pannkakor, raggmunkar, tjockpannkaka, fläskpannkaka, köttbullar, pannbiffar, köttfärslimpa, havregrynsgröt...Förr användes väl lingonsylt till mycket mycket mer...till stekt sill har jag hört...

En sak kom jag att tänka på häromdagen...nåt som rörde lingonsylt. Jag och minstingen satt och åt lunch i vår ensamhet...alla andra i skolan eller bortresta...maten var inte så god tyckte sonen...Då klickade det till i mig...ett minne rann upp! När jag var barn och inte tyckte om maten fick jag ofta lingon-och-mjölk som man sa och menade lingonsylt med mjölk. Jag berättade och sonen blev nyfiken. Var det gott kanhända? Ja det var det...jättegott! Sonen som inte tyckt om lingonsylt alls är nu ett fan...och är maten lite otäck, eller om han blir lite sugen till fikat så är lingon-och-mjölk toppengott! Och jag är glad över alla vitaminer han får i sig och att han nu lärt sig älska lingonsylt...för det tycker jag att man ska när man praktiskt taget bor mitt i lingonskogen! 

Helgen...

...är över och vardagen är här igen! Vi hade en fin helg...fredagseftermiddagen inleddes med en kort promenad...vi gick till fågelsjön...som på somrarna mer är en kohage med en mycket liten "sjö" i mitten. 

Sen skyndade jag mig att klippa gräset och städa undan lite för...

...far i huset väntades hem från jobbresa och vår tredje son väntades hem från sin studieort...

...efter en del prat om allt som skett sen sist åt vi laxburgare och pratade mer och sen tittade vi på tv tillsammans...Giftattacken i Salisbury på Svtplay...intressant tyckte alla! 

Dagen därpå kom vår äldste son hem en stund...vi åt lunch och drack kaffe och åt äppeltårta! 

Maroccansk köttgryta...

Det musicerades en hel del på eftermiddagen...yngste sonen tränade på sin fiolläxa och en storebror lånade min fiol och spelade med! 

Och så kom mina föräldrar för att träffa alla sina barnbarn och vi gick på promenad...extra roligt när en liten hund är hemma på besök! 

Mer prat och mer mat och fler promenader och lite sällskapsspel och bara allmänt familjemys följde...en riktigt trevlig helg hade vi tillsammans! 

Vardagseftermiddag

Vissa dagar älskar jag att vara hemmafru ännu mer än vanligt! Det finns två orsaker till det...När min arbetsbelastning ökar pga min make är bortrest i jobbet är jag extra glad över det...för om jag skulle förvärvsarbeta skulle jag bli så väldigt trött av att både jobba borta och hemma. Och så är det de där fina, soliga, härliga dagarna...som nu på sensommaren...när himlen är hög och blå och luften känns helt nytvättad och fräsch...då är det härligt att slippa ge sig iväg till ett jobb! Det är härligt att vara fri...kunna ge sig ut på nåt man har lust till! Som för ett par dagar sen....

...när jag och mina föräldrar passade på att ta bilen ut till skogen så fort 9-åringen var klar med sin skoldag! 

Sonen fick låna morfars luftgevär och fick skjuta mot en måltavla under överinseende av en vuxen. 

Han hade med sig kamouflageaktiga kläder också och passade på att smyga på oss andra som plockade lingon! Han var väldigt duktig på att smyga och lyckades överrumpla oss några gånger! 

En hel del lingon fick vi ihop! 

Och vi kunde njuta av naturen...luften...molnen som snabbt seglade över oss på hög höjd! 

Vi åkte på skogsvägar och tittade efter vägar in till gamla torpställen vi visste om...passerade en så vacker skog där blåbärsriset växte tätt...

Det hade börjat duggregna men vi skyndade oss att plocka av de stora fina blåbären...

...en knapp liter fick vi ihop...blåbär, mjölk och socker blev en fin kvällsmåltid för sonen som var med och plockade!

Välskrivning

Jag har lärt min 9-åring skrivstil. Vi började med det när han hade lärt sig texta alla bokstäver fint och kunde skriva texter med vanliga bokstäver. Vi började träna på skrivstil det året han skulle ha gått i förskoleklass. Nu är han så van vid skrivstilen att han väljer att använda sig av den i stort sett alltid. Det går lättare och fortare. Det blir snyggare. 

I skolan är de negativa. På det senaste utvecklingssamtalet kommenterade lärarna återigen hans handstil. Han måste texta oftare. Alla sk inlämningstexter ska textas. Här blev jag frågande...vad är inlämningstext? Jo, det är texter som lärarna ska samla in och som ska vara underlag för bedömning. Jag undrade om man inte liksom bedömde allt eleverna gjorde på det här stadiet...eller bedömde och bedömde...att man försökte se en progression...att eleverna kanske inte i första hand ska bedömas utan lära sig saker, få träna och träna och hela tiden bli bättre. Men så är det nog inte längre. Tror jag. I alla fall måste inlämningstexterna vara textade enligt läraren. Och varför? Jo, det var pga två saker...det ena är att andra elever måste kunna läsa texten. Och elever kan numera inte läsa skrivstil. Och det andra var att lärarna måste se att eleven kan texta. Det köper jag. Man måste kunna texta. Men när lärarna har sett det har de ju liksom sett det. Då kanske inte alla inlämningstexter behöver vara textade. Jag fick också veta att eleverna numera inte får skriva skrivstil på de nationella proven i åk 3. Här hajjade jag till. Va! Kan detta vara möjligt!? Är skrivstil alltså förbjudet? Jag kunde inte hålla mig utan verbaliserade mina invändningar. Lärarna vidhöll. Jag sa att då får jag kontakta skolverket för att reda ut hur det förhåller sig med den saken. Och det gjorde jag. Och jag fick reda på att eleverna får skriva skrivstil hur mycket de vill...både på lektionerna och på de nationella proven. 

Det var ju bra! Jättebra att skrivstil inte är förbjudet än så länge. Men lite ledsen blir jag ändå. Varför får inte eleverna lära sig skrivstil i skolan? Det är ju så mycket lättare att skriva skrivstil än att texta. Och snyggare blir det ju också. 

Jag tänker att det där med skrivande har kommit ur fokus. Man tränar inte de textade bokstäverna särskilt intensivt i skolan längre. Jag tror inte att man tycker att man kan kräva att eleverna ska sitta och skriva under tystnad så pass länge som krävs för att träningen ska bli ordentlig. Och att kräva att eleverna ska sitta med skrivstilsbokstäver, som är mycket mer krävande att lära sig än de textade, är nog helt omöjligt. Och så tänker jag att när jag var barn fanns det rester kvar av det gamla. Vi hade välskrivning. Det är väl borta numera? Det är synd. 

Men vi jobbar på hemma med skrivträningen i alla fall. 9-åringen tycker om poesi och vi läser i olika diktböcker. Jag försöker hitta dikter som kan passa ett barn och Nils Ferlin har skrivit en hel massa såna. En av dem har blivit en favorit hos sonen och den kan han utantill och deklamerar den gärna då och då. Den dikten fick bli vår senaste välskrivningsövning! 

Dåliga feminister...

Det är rätt tyst om det där med jämställdheten, barna på dagis, mammorna som jobbar för lite nuförtiden...corona har kommit emellan. Men det finns folk som fortfarande funderar på det. Lars Lindström till exempel...som skrev en krönika  i Expressen häromdagen. Den tog avstamp i KD:s och Ebba Buschs uttalanden om feminism. Kd vill införa en ny sorts feminism som inriktar sig på att lösa problem istället för att flumma runt med genusdoktriner och menskonst. Kd vill till exempel göra föräldraförsäkringen fri...inte kvoterad som den är idag. Och det har de förstås fått skit för. Annika Strandhäll tycker att en sån familjepolitik hör hemma på 1950-talet. Ebba kontrar med att säga att det enda politik som hör hemma på 1950-talet är en sån som omyndigförklarar kvinnor så till dem milda grad att man inte anser kvinnor smarta nog att bestämma hur länge de vill vara hemma med sina barn. Ja, det borde väl vara självklart i ett samhälle som tycker att kvinnor och män är lika mycket värda? Att få tänka själv och agera därefter i samarbete med sin partner. Kan man ju tycka.

Men så tycker inte alla. Och definitivt inte Lars Lindström. Han startar sin krönika med en lycklig bild...lyckliga dagisbarn leker tillsammans med en lycklig (kvinnlig) pedagog. Lars slås av hur fantastisk och viktig förskolan är...det är i förskolan barnen kan utvecklas...språkligt och psykiskt.

Sen knyter han an till Kd. Funderar över om vi hade haft allmän förskola i Sverige om Kd hade styrt riket de senaste 50 åren. Nej. Det förstår han att så hade det inte varit. Om Kd hade bestämt hade kvinnors ställning, rättigheter och möjligheter sett så mycket annorlunda ut. Så som det ser ut i resten av Europa alltså. För där är kvinnor förtryckta. Eller? Så måste det vara med Lars logik.

Lars söker sig bakåt i tiden. Ända till 60- och 70-talen. Ropen skalla, daghem åt alla. Fler daghem krävdes av kvinnorörelsen...för att kvinnorna skulle få rätten att arbeta och för barnens skull. Men Kd - Kristen Demokratisk Samling som de då hette var emot. De ville rädda familjen. Men Lars säger att egentligen ville de bara försvara stelnade könsroller.

Kd fick inte som de ville. I riket infördes allmän förskola (fast det kom väl mycket mycket senare har jag för mig), tog bort sambeskattning, fri abort, föräldraförsäkring, pappamånad och ännu fler pappamånader. Och ingen Kristdemokrat kämpade FÖR dessa fantastiska reformer som har garanterat jämställdhet mellan män och kvinnor.

Lars tycker inte att vi är framme än. Det är mycket kvar att göra. Och Ebba och Kd förstör denna process. De vill nämligen att männen ska ha rätt att ha en hemmafru. De vill att föräldraförsäkringen ska bli helt fri och vad händer då? Jo, då kan kvinnan bli förtryckt. Hon kan tvingas av sin man att stanna hemma från jobbet och sköta barn och hem. Kd vill också, enligt Lars, att barna ska slippa gå på dagis och att föräldrar - ja mammor då - ska få pengar för att stanna hemma eller TVINGAS stanna hemma med barnen.

Det som skulle vara så oerhört hemskt om kvinnor fick bestämma själva och alltså kom fram till beslutet att vara hemma med barnen lite längre än i nuläget är EKONOMI. Det har forskats nämligen. Och forskningen har kommit fram till att kvinnors inkomster och sysselsättningsgrad försämras av långa uttag av föräldraledighet. Lars skriver så...Forskning visar att...ungefär som att ett gäng naturvetenskapsmän studerar ett naturfenomen för att utröna hur någon process fungerar...och..joho, det visade sig visst att kvinnor fick sämre löner och pensioner om de är hemma med barn. Och om de är hemma med barn förvärvsarbetar de i mindre utsträckning. Det där med sysselsättningsgraden är väl liksom självklart...om man är hemma kan man ju inte vara borta. I det här fallet går det ju att forska om fenomenet...naturlagarna slår fast att en fysisk varelse inte kan befinna sig på två ställen samtidigt. Men det där med löner och pensioner...nja...forskningen visar inte riktigt sanningen här...många kvinnor som har jobbat många många år inom tex vården får väldigt dåliga pensioner...marginellt bättre än om de hade varit hemma med sina barn mer. Och förresten...om nåt är dåligt och fel...måste man ju inte acceptera det...man kan ändra på regler och lagar och se till att de som jobbar med egna barn och eget hem istället för att använda sig av förskola och rut skulle få rättvisa pensioner för sitt jobb.

Varför är det en så dum idé då? Att få bestämma över föräldraledigheten helt på egen hand och att få lov att vara hemma med barnen i - håll i er nu - hela 3 år? Vad är det som skrämmer Lars så att han måste skriva en hatkrönika i en rikstäckande tidning om hemska Kd? Kd, ett så vidrigt parti, att om det hade suttit vid makten i riket, hade det sett till att alla kvinnor hade varit hemmafruar och att ingen enda unge hade befunnit sig en enda minut på något dagis och att alla hemska män hade kunnat leva ut sina hemska lustar och tvingat sina kvinnor att stanna hemma för att ta hand om barn.

Lars argumentation lyder som följer:
Det är dumt att föräldrar, särskilt mammor får bestämma över föräldradagarna.
Barn har det bäst på dagis. Det är bara där de kan utvecklas.
Kvinnor ska inte ta hand om barn.
Kvinnor ska ta hand om barn. Om de får betalt för det av staten.
Karlar är dumma och vill tvinga sina kvinnor att vara hemma....eller/och
Kvinnor är dumma i huvudet och kan inte hantera valfrihet.
Man måste tvinga föräldrar, särskilt, mammor till rätt beteende.

Och
Man kan bara vara en god feminist om man vill bestämma hur folk ska leva sina liv. En god feminist liknar en diktator på det sättet. Den vill bestämma över andra.

Argumentationen är tunn. Så tunn att den går att koka ner till...valfrihet är dåligt för då kommer folk att välja fel. Men Lars han vet han. Han vet hur det ska va! Precis som de som bestämmer vet hur det ska va! Dumma Kd som försöker mildra förtrycket en aning. Dumma, dumma Kd. Man måste akta sig för dem så att de inte ställer till det för alla Sveriges mammor...för tänk vad hemskt om de skulle tvingas (eller få chansen) vara tillsammans med, sina små underbara småttingar i några få år av deras barndom. Hemska tanke.

Jaha...

...så tänker jag efter förra veckans artiklar om de där undersökningarna som visade att svenska studenters skrivförmåga har stora och svåra brister. Jaha. Det bidde liksom inget mer. En liten suck. Och så tystnad. Radiotystnad. Mediatystnad. Tystnad från de som bestämmer. Är det ingen som har någon åsikt? Ingen som är förskräckt? Chockad? Arg? Ledsen? Ingen som vill ta itu med detta hemska? Ingen som har några förslag? Ingen som bryr sig?

Nä, ingen bryr sig. För vad är det att bry sig om? Liksom. Livet rullar på som vanligt. Barna skickas till skolan som vanligt. Där pågår undervisningen som vanligt. Jag fick på ett utvecklingssamtal för sonen i åk 3 redan på att man inte detta år fokuserar på stavning av svenska ord. Det gjorde man ju förra terminen. Nu var det fokus på engelsk stavning. Som om stavning är något man prickar av. Vi har lärt oss stava till ordet "kiosk". Jepp, då var det gjort då. Check.

Det får bli som det kan alltså. Precis som vanligt med andra ord. Man får hoppas att det går bra i slutändan. Och gör det inte det så får det väl gå ändå.