Liberalernas Gulan Avci vill ju som bekant införa
obligatorisk förskola, 30 timmar i veckan, för alla barn från det att de blir 3
år. Men inte nog med det. Förskolan ska också bli helt avgiftsfri. Gulan är ju
samordnare för utanförskap och det är här förskolan kommer in i bilden. Det är
barnen i utanförskapsområdena som ska botas från utanförskapet och komma in i
innanförskapet. Och det finns i förskolan. För att åstadkomma detta finns det
inget annat medel än tvång. De flesta föräldrar har redan böjt sig. Utan tvång
skickar de glatt iväg sina barn till förskolan. De tror att de har valt det. 95
% av alla 3-åringar i Sverige går redan i förskola. 5 % av barnen i riket
slinker undan. Och många av dem är barn som bor i utanförskapet.
Gulan vill inte vara elak förstås. Tvärtom. Hon vill att förskolan ska
säkerställa att alla barn får en bra start i livet och får samma
förutsättningar att lyckas i framtiden. Hon vill liksom att förskolan ska bli
som skolan…ett ställe dit man helt naturligt skickar sina barn för att få
utbildning. Det handlar inte bara om utbildning. Det handlar också om att barn
som inte går i förskola känner att de inte är en del av Sverige.
På något sätt gillar jag Gulan. Hon pratar klarspråk till
skillnad från många andra. Hon sticker inte under stol med hur det ligger till.
Hon säger att ”när det svenska jämställdhetsarbetet pågått under snart hundra
år har ingenting kommit frivilligt. Det måste man ha klart för sig.” Precis som
modiga kvinnor förr visade vägen hur jämställdheten skulle drivas…och att till
slut alla kvinnor tvingades ut ur hemmen för att bli fria ute i arbetslivet så
måste man nu gå vidare…nu är det barnens tur.
Jag gillar också att Gulan tvingar folk att tänka. För
fastän folk gärna skickar sina barn till förskolan så är det något som får dem
att reagera när man pratar om OBLIGATORIUM…om tvång. Det gillar inte folk. Man
vill leva i en illusion av att man har ett val. Trots att man inte kommer att
välja något annat än det som det är meningen att man ska välja så vill man
känna att det finns en öppning. Fast kanske hoppas jag på för mycket när jag
inbillar mig att de protester som hörs mot Gulans förslag skulle kunna leda
till att förskolesverige börjar skälva lite i sina grundvalar. Förmodligen är
det nog som Gulan tror…att även om folk protesterar i början så vänjer de sig
såsmåningom. Man måste ju ha klart för sig att man inte kommer någonstans med
frivillighet. Tvång måste till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar