onsdag 27 februari 2013

Min sanning!

Jag tittade på Min sanning med Nina Björk i går kväll. Det är roligt att någon vågar se saker på ett annat sätt än man "ska". Det jag gillade mest var det faktum att Nina Björk vågar säga att det är barnen som får betala priset för kvinnlig frigörelse. Alltså när kvinnlig frigörelse betyder heltidsarbete. Hon säger att för en viss grupp feminister betyder jämställdhet rätten att få leva mansliv. Hon ställer också frågan om vad kvinnorna egentligen vinner på att ha rätten att arbeta heltid. Hon tycker att de traditionellt kvinnliga egenskaperna ska uppvärderas. Hon ställer frågorna om vem har rätt att definiera vad som är eftersträvansvärt och vad som är måttstocken?

Jag funderar ändå lite över några saker. När intervjuaren frågar om Nina Björk omvärderat moderskap och kvinnlighet efter att själv ha blivit mor svarar Björk att hon fortfarande tror att könsrollerna är konstruerade. Det är lite konstigt tycker jag. Om det är så att man omvärderar saker efter att ha fått barn och vet om att väldigt många kvinnor tar den största delen av föräldrapenningen och jobbar deltid i högre utsträckning än männen kanske det är just för att moderskapet väcker lusten att ta om hand om barnet. Det verkar som om driften att fysiskt ta hand om barnet är större för mamman än för pappan. Det är klart att vi först och främst är människor men jag tror ändå att kvinnor och män är olika. Det faktum att kvinnor väntar, föder och kan amma barn är så fundamentalt annorlunda från att inte kunna göra det. Det sätter sina spår. Eller kan i alla fall göra. Jag tycker att det är dags att uppvärdera moderlighet. Låta mödrar få vara mödrar och vara stolta över det om de vill det. Och det har ingenting att göra med att nedvärdera mannen och faderskapet! Det har heller ingenting att göra med att tvinga alla kvinnor att ta hand om sina barn! Men jag tycker att det är sorgligt att vi kvinnor har fått full frihet att rösta, utbilda oss, skaffa vilka yrken vi vill och dessutom har vi fått tillgång till väldigt billig barnpassning vilket befriar oss från bördan att ta hand om barnen! Det är bara en sak vi inte har frihet till att välja: att ta hand om våra egna barn! De barn som vi faktiskt fött till världen! Jag tycker också att det är sorgligt att samhället utnyttjar dessa moderskänslor i yrkeslivet. Det är ju vi som tar hand om barnen i alla fall! Det är vi som är förskollärare och fritidspedagagoer och lärare! Trots att barn är en black om foten när man skaffar dem själv ska vi vara tvungna att ta hand om andras ungar för att försörja oss! I jämställdhetens namn!

Jag funderar också lite över att Nina Björk säger att det inte är bra att vara ekonomiskt beroende av sin man. Varför är det så dåligt? Man är väl alltid beroende av någon! Har man ett jobb är man beroende av att få den där lönen. Blir man arbetslös står man där! Om det är ett problem för staten att en av parterna i ett förhållande är ekonomiskt beroende av den andra får de väl stärka skyddet för den som inte har en inkomst. Den arbetande partnern får väl betala underhåll till den icke arbetande om det blir skilsmässa! Det går säkert att lösa om man vill det!

tisdag 26 februari 2013

Vårkänslor, hallonglass och studier!

Det börjar kännas som vår! Härligt! Det räcker med vinter nu! Förmiddagen var härlig - soligt, fågelkvitter och dropp från taken!
 
 
Jag och lillen tog som vanligt en promenad för att hämta storebror från förskoleklassen. Det är inte långt att gå men det tar sin tid eftersom lillkillen vill gå själv. Det är mýcket att titta på och förundras över. Idag hade vi turen att få se flygplan, ett par bussar, några hundar och dessutom stötte jag på en gammal arbetskamrat och stannade och pratade en stund med henne. Sedan vill 6-åringen visa oss några teckningar inne i hans klassrum och så pratade vi lite med hans fröken. Utanför finns en liten lekpark och där stannade vi också en stund. Den korta promenaden till och från skolan är alltså en fin och rolig aktivitet för både mig och 2-åringen.

När vi kom hem gick vi över till grannen och tittade på deras kaniner. 2-åringen är helt fascinernad av dessa kaniner, två föräldrar och 5 små söta ungar, och kan stå länge, länge och bara titta!

 
När 2-årigen sov middag kom 6-åringen på att han ville lära sig spela piano. Jag har försökt några gånger att intressera honom för pianospelande men han har inte riktigt nappat. Men nu var det han som frågade mig. De andra barnen spelar så mycket nu att han säkert har inspirerats av dem. Först satt vi bara och klinkade lite men sen tog jag fram Agnestigs första pianobok Vi spelar piano. M visste redan var tonen C fanns och vi tittade på hur den såg ut på notpappret.

 
Sedan lärde han sig D också. Två toner på vänsterhanden fick han lära sig också - C och H.

 
När han väl hade lärt sig dessa 3 toner kunde han med min hjälp spela ovanstående 3 låtar. Låtarna är ju väldigt enkla men han tyckte det var roligt, särskilt när jag sjöng till.

 
När de andra killarna hade kommit hem fikade vi. Vi gillar te och just nu har vi väldigt många sorter hemma!
 

Förutom mackor fick barnen hemgjord hallonglass. Jag mixar bara ihop grekisk youghurt, frysta hallon och lite florsocker - och sen har man en glass! Jättegott!
 


Resten av eftermiddagen ägnades åt läxläsning. Alla hade mycket att göra och satt tillsammans vid köksbordet. De trivs bäst där och för det mesta kan alla koncentrera sig. Jag hjälpte till med det de inte kunde klara själva. Jag förhörde 9-åringen på ordläxa och han räknade lite matte själv. Sedan förhörde jag 11-åringen på ord och hjälpte honom att göra en tankekarta inför ett prov om Island han har snart. 12-åringen hade matteläxa och den klarade han själv. 15-åringen räknade matte och sen gjorde vi tyska tillsammans. Vi har fortsatt att översätta tyska stilar tillsammans. Det går faktiskt lite lättare nu. Vi har börjat komma ihåg vad vi ska tänka på. Verben - tempus och böjning, pronomen, prepositioner, bisatsordföljd... Jag gillar våra översättningsstunder väldigt mycket - det blir som en sport att försöka klara av texterna. 15-åringen tycker också att det är roligt och han tycker framför allt att det känns bra när det märks att han blir bättre!
 

 
Efter läxläsingen stack småkillarna upp på övervåningen och byggde lego. De försöker bygga ihop en hel Star Warsvärld. De har fått en hel del rymdskepp genom åren men de är ju förstås isärtagna och ihopbyggda många gånger om. Nu bryr de sig inte om att försöka bygga dem som de "ska" vara utan hittar på själv. När de har byggt en stund börjar de leka med skapelserna och legogrejerna återfinns lite här och där när dagen är slut! Här är en beriden klonsoldat som hamnat på en hylla!
 
 

måndag 25 februari 2013

Förskolefunderingar

Jag tittade på Min sanning med Nina Björk i går kväll. Det är roligt att någon vågar se saker på ett annat sätt än man "ska". Det jag gillade mest var det faktum att Nina Björk vågar säga att det är barnen som får betala priset för kvinnlig frigörelse. Alltså när kvinnlig frigörelse betyder heltidsarbete. Hon säger att för en viss grupp feminister betyder jämställdhet rätten att få leva mansliv. Hon ställer också frågan om vad kvinnorna egentligen vinner på att ha rätten att arbeta heltid. Hon tycker att de traditionellt kvinnliga egenskaperna ska uppvärderas. Hon ställer frågorna om vem har rätt att definiera vad som är eftersträvansvärt och vad som är måttstocken?

Jag funderar ändå lite över några saker. När intervjuaren frågar om Nina Björk omvärderat moderskap och kvinnlighet efter att själv ha blivit mor svarar Björk att hon fortfarande tror att könsrollerna är konstruerade. Det är lite konstigt tycker jag. Om det är så att man omvärderar saker efter att ha fått barn och vet om att väldigt många kvinnor tar den största delen av föräldrapenningen och jobbar deltid i högre utsträckning än männen kanske det är just för att moderskapet väcker lusten att ta om hand om barnet. Det verkar som om driften att fysiskt ta hand om barnet är större för mamman än för pappan. Det är klart att vi först och främst är människor men jag tror ändå att kvinnor och män är olika. Det faktum att kvinnor väntar, föder och kan amma barn är så fundamentalt annorlunda från att inte kunna göra det. Det sätter sina spår. Eller kan i alla fall göra. Jag tycker att det är dags att uppvärdera moderlighet. Låta mödrar få vara mödrar och vara stolta över det om de vill det. Och det har ingenting att göra med att nedvärdera mannen och faderskapet! Det har heller ingenting att göra med att tvinga alla kvinnor att ta hand om sina barn! Men jag tycker att det är sorgligt att vi kvinnor har fått full frihet att rösta, utbilda oss, skaffa vilka yrken vi vill och dessutom har vi fått tillgång till väldigt billig barnpassning vilket befriar oss från bördan att ta hand om barnen! Det är bara en sak vi inte har frihet till att välja: att ta hand om våra egna barn! De barn som vi faktiskt fött till världen! Jag tycker också att det är sorgligt att samhället utnyttjar dessa moderskänslor i yrkeslivet. Det är ju vi som tar hand om barnen i alla fall! Det är vi som är förskollärare och fritidspedagagoer och lärare! Trots att barn är en black om foten när man skaffar dem själv ska vi vara tvungna att ta hand om andras ungar för att försörja oss! I jämställdhetens namn!

Jag funderar också lite över att Nina Björk säger att det inte är bra att vara ekonomiskt beroende av sin man. Varför är det så dåligt? Man är väl alltid beroende av någon! Har man ett jobb är man beroende av att få den där lönen. Blir man arbetslös står man där! Om det är ett problem för staten att en av parterna i ett förhållande är ekonomiskt beroende av den andra får de väl stärka skyddet för den som inte har en inkomst. Den arbetande partnern får väl betala underhåll till den icke arbetande om det blir skilsmässa! Det går säkert att lösa om man vill det!

söndag 24 februari 2013

Potträning!

Nu är min lilla 2-åring helt torr. Det tog honom 2 år att bli det. Jag räknar det som att barnet är helt torrt när det inte använder blöja alls längre, inte på natten och inte utomhus och inte när man åker i bil... Barnet kissar inte på sig. 

Jag har skrivit om detta förut och berättat lite om hur jag gör men jag tänkte berätta lite mer. Det har varit en del prat om att träna barnet att bli torrt redan när det är bäbis, blöjupproret tror jag att det kallas. Det låter intressant och jag har försökt mig på det med två av barnen men inte känt att jag vill lägga så mycket tid på att göra någon jättegrej av det. Däremot har jag inlett torrhetsträningen redan från första början genom att låta barnet vara utan blöja så mycket som möjligt. Barnet blir då uppmärksamt på att det kissar och när man säger ordet "kissa" kopplar det samman handlingen med ordet. Det är så långt jag har sträckt mig. När barnet sedan börjar gå har jag satt det på toalett eller potta med jämna mellanrum under dagen, på morgonen, före lunch, när barnet vaknar efter middagssömnen... Det är inte alltid det kommer något men ibland gör det det och då visar jag glädje över det och barnet tycker att det är fascinerande att se hur kisset rinner ner i toan. Jag har låtit barnet gå utan blöja så mycket som möjligt. Man får finna sig i att det kissar på sig emellanåt helt enkelt. Det är bara att tvätta av och byta kläder. Ofta hinner man fram när man märker att barnet är på gång att kissa och när man lyfter upp barnet brukar det sluta kissa. Sedan är det bara att bära till toan och fortsätta kissa där. Min erfarenhet är att barn ofta blir torra på natten rätt tidigt. Runt 1 år har det varit för mina barn. När de har blivit det är det viktigt att sätta dem på toan på morgonen. Då är de så kissnödiga att kisset kommer lätt. Det här blir en vana man kan bygga vidare på med all annan kissning under dagen.

Att sluta med blöja är en lång process och det går i steg. Man kan sluta med blöja på natten när man känner att man litar på att barnet inte kissar längre. Till slut brukar man inte behöva blöjor alls inne - barnet kissar inte på sig så ofta. Och till sist behövs den inte när man är utomhus heller. Någonstans där brukar barnet själv signalera eller tala om att det vill kissa eller bajsa. Även om det inte kan prata visar det genom att hålla handen på byxorna, börja röra sig mer eller drar med en till toan eller säger ordet för kissa eller bajsa. Till slut brukar barnet bli så säkert på toalettvanorna att det försöker sköta det själv. Där har vi hamnat nu. När lillen känner att han blir kissnödig går han till toan själv, tar fram sin pall och kissar! Fortfarande är det så nytt att han är rätt stolt och gärna talar om vad han har gjort! Och jag är också stolt över honom!

fredag 22 februari 2013

Sportigt lov!

Vi har inte sportat så mycket under lovet precis. Det har varit för kallt och vi har varit för snoriga men igår var det dags! Jag och de tre små killarna åkte hem till min mamma för att äta lunch och åka skidor. Maken och de tre stora killarna tog med sig morfar och åkte till en slalombacke.
 
 
Vi åkte runt en fotbollsplan alldeles i närheten av mormors och morfars hus. Här har jag åkte en hel del skidor när jag var liten också! Minstingen sov middag när vi andra åkte och mormor var inne och passade honom. 9-åringen hade inte glömt bort hur man gjorde sedan förra året men 6-åringen hade det lite kämpigare till att börja med. Men efter ett antal vurpor och ihoptrasslade skidor blev det lättare och lättare och till slut gick det hur bra som helst! Som tur är har han ett mycket gott humör och blir aldrig sur när det går fel! Han brukar sägar "Jag suger på det här! Men so what!" Och så brukar han lära sig fort och då är ju allt bra!
 
 
 
Vissa år brukar någon spåra från fotbollsplanen upp i skogen bredvid. Först får man åka uppåt och sen är det en rolig backe innan man svänger tillbaka mot planen. I år var det inte spårat men vi tänkte att det kunde ju vi göra. Det var lite tufft att ta sig fram i skogen eftersom det inte var så värst mycket snö men vi tog oss upp på toppen och kunde sedan "susa" (lite ramlingar blev det också) nedför backen! Roligt var det hur som helst!
 
När vi hade åkt färdigt var det dags för eftermiddagskaffe med mormors hembakade semlor! Gott! Jag hade åkt nog kände jag men barnen gav sig ut för att åka några varv till!
 

 
 
De andra hade haft en toppendag! De kom hem sent på eftermiddagen och hade åkt nästan hela tiden. Minsta killen öppnade bildörren och rullade ut. Han var så trött i benen och hade stelnat till lite i bilen! Bara den största killen har åkt slalom förut men de andra två hade snabbt fått kläm på det och var så stolta över att de minsann hade åkt i de röda backarna på eftermiddagen!
 


 

torsdag 21 februari 2013

Äntligen sol!

 Solen har vi inte sett till på länge men idag kom hon fram en stund! Barnen blev direkt sugna på att gå ut och leka i snön! 
 
 
Det var inte lätt att gå på den hårda skaren i den djupa snön för 2-åringen men han fick syn på gungan och roade sig där en stund!
 
 
Hade ingen ork att laga ordentlig lunch men som tur var hade maken köpt rökt makrill. Lite köttbullar fanns det kvar sedan gårdagen också! Hackat ägg...
 

...och coleslaw piggade upp lite grann! Vi gillar coleslaw här i huset och jag har provat en hel del recept under åren. Det här från en gammal SvD har vi slutligen fastnat för:
 
1 dl gräddfil
0,5 dl majonäs
1 tsk dijonsenap
1 msk vit vinäger
0,5 tsk salt
0,5 tsk socker
svartpeppar
En stor hög finstrimlad vitkål - osthyvel funkar bäst
1 grovriven morot
1 finhackad liten rödlök
 



 

När jag var på stan passade jag på att besöka garnaffären. Jag har massor av saker som är halvstickade men jag kunde inte låta bli att köpa ett nystan Milano. Jag älskar min ceriserosa Åremössa och tänker sticka en till. Det var svårt att välja färg. Det finns så många fina färger men till slut fick det bli ett brunt nystan! Inte så fantasifullt kanske men jag tror att färgem passar bra till mina jackor!
 


onsdag 20 februari 2013

Bibliotek och shopping!

I går var jag och fem av barnen på stan. Mina föräldrar var också med. Först var vi på biblioteket.  Lillkillen gillade bilarna bäst!
 
 
Vi fick med oss en hel del böcker hem. Jag lånade Sue Gerhardts Kärlekens roll om hur kärlek påverkar barnets hjärna och några ungdomsböcker jag läst om och är nyfiken på men inte vill köpa. Barnen hittade böcker om rymden, varulvar och musik. 6-åringen tvingade mig att låna en bok om hjärtat som Karolinska institutet givit ut. Jag var lite tveksam eftersom det var få bilder i boken och den verkade minst sagt teoretisk. Men M gav inte med sig - han är och har alltid varit väldigt intresserad av människokroppen och vi har läst igenom barnläkarboken ett antal gånger. Får se om han tänker tvinga mig att läsa i den här boken också!
 
Sedan bar det av på lite shopping.

 
Jag var ruskigt effektiv och lyckades få ihop massor av kläder som vi behövde på ganska kort tid. Barnen tycker det är roligt att handla kläder och gillar att välja själva vad de vill ha. I år är det tydligen modernt med mycket färg även till killar. Roligt tycker jag! Tre av killarna valde byxor i starka färger - orange, knallgrönt och blått! Fint! Det allra bästa var att jag fick allt jag köpte billigt! En vinterjacka till halva priset, bara 350 kr. Joggingbyxor köper jag alltid "tag 3 betala för 2". På H&M hade jag fått bonuscheckar på 1050 kr! Hade även en rabattkupong vilket gjorde att kläderna jag handlade för 1800 kr bara kostade mig ca 450 kr! Kände mig jätteglad!
 

När vi shoppat färdigt åkte vi hem till mina föräldrar och drack kaffe och åt semlor. 6-åringen kände sig plötsligt lite sjuk och bäddade ner sig i soffan med en mjuk filt. Lilleman hängde förstås på!



 

tisdag 19 februari 2013

Våldsamma flickor och lata pojkar!

Jag läser i dagstidningarna att det har blivit vanligare att flickor slåss! På 15 år har antalet flickor mellan 15 och 17 år som misstänks för misshandel fördubblats. Ökningen går snabbare än för killarna. De flesta av de här flickorna kommer från resurssvaga hem. Det här är ju förstås väldigt dåligt. Men på ett annat sätt är det ju egentligen bra! Jämställdheten ökar! Flickor och pojkar blir mer lika varandra! Rättvist och bra!

Undrar lite vad det beror på. Att flickor har börjat slåss mer menar jag? Kanske är det ett uttryck för vanmakt? Att vinna respekt i ett gäng när den viktigaste samhörigheten man har är just gänget? Inte vet jag.

Jag tror att det här moderlösa/föräldralösa samhället vi har byggt upp är väldigt negativt för våra barn och ungdomar. Jag tror att de tar stryk. Jag tror att barn och ungdomar behöver mammor eller pappor som finns i hemmet hos dem, som tar hand om dem, ser till att de mår bra. Det låter så fånigt att man ska ta hand om stora barn men jag tror inte alls att det är fånigt. Det handlar inte riktigt om att ta hand om heller. Det handlar om att någon finns hemma. Det finns någon som tänker på barnet. Det visar sig genom att någon fikar tillsammans med det när barnet kommer från skolan, frågar alla dessa jobbiga frågor om hur dagen har varit, samtalar om ditt och datt, märker hur barnet mår, vet vad som pågår i hemmet... Allt detta gör mammor bara genom att finnas i samma hus som barnet. Barn och ungdomar ska inte lämnas åt sitt öde. Då kommer de att som Gordon Neufeldt skriver i sin bok "Våga ta plats i ditt barns liv" fylla tomrummet med annat. Kompisar, ensam datortillvaro...

Det här med att det ska finnas vuxna i hemmet anses numera vara helt onödigt. Det är helt normalt för barn att vara ensamma hemma på eftermiddagarna, varje dag. Det är så normalt att barn är ensamma att vi inte ens tänker på det längre. Ingen funderar på hur det påverkar barnen att vistas i tomma hus.

I samma tidning finns en artikel om att skolresultaten i vår "stad" fortsätter att dala. Niondeklasserna i stan fortsätter att ligga under riksgenomsnittet och det är mest pojkarna som fortsätter att utmärka sig negativt. Tolkningen är att pojkarna inte tycker att det är tufft att plugga och att det finns ett grupptryck. Förvaltningschefen säger att man ska försöka skapa en kultur i klasserna där det är positivt att lära.

Jag tror att det finns många anledningar till att pojkar inte lyckas så bra i skolan. En anledning är att skolan är "slapp". Min erfarenhet är att skolan inte är noga med att ge läxor, inte är noggrann med rutiner för lärande med t ex samma upplägg för textgenomgångar, glosinlärning, grammatikgenomgångar etc i språk. Det är inte så noga att lämna tillbaka prov i tid. Eleverna får inte ta med proven hem och alltså får föräldrarna inte se sina barns prov (och kan alltså inte visa något intresse, inte reagera om det inte går bra, inte glädjas åt att det går bra...), inte får reda på hur det har gått på provet genom kommentarer eller omdömen. På andra sätt är kraven alldeles för höga i skolan. Efter långa perioder av kravlöshet kan plötsligt ett gigantiskt projekt inledas. Eleverna har många veckor på sig att färdigställa stora skriftliga arbeten där egna slutsatser ska dras och olika ämnen ska kopplas ihop. Hur exakt detta ska gå till är ofta oklart. Flickorna är före pojkarna i utvecklingen och dessutom brukar flickor ha mycket större pliktkänsla, mycket större inlevelseförmåga i vad andra förväntar sig av dem (helt ovetenskapligt men jag tror att det kan ha att göra med att flickor ska bli mammor så småningom - då måste de kunna leva sig in i andras behov). Pojkar är alltså senare i sin utveckling. Pojkar verkar också ha mycket större behov av att få direktiv om vad som förväntas av dem. De behöver styrning och rutiner. Min erfarenhet är att om de får det då är de inte alls särskilt lata! Precis som de våldsamma flickorna tror jag att de lata pojkarna skulle må bra av att ha en mamma eller pappa hemma på eftermiddagarna som såg till att det blev något gjort.

måndag 18 februari 2013

Sportlov!

Sportlovet har börjat! Skönt tycker alla! Jag också! Det är skönt att få sova lite längre och inte skynda upp och rusta ut barnen inför skolan! Jag och lillkillen sov gott till 8 och sedan åt vi två frukost i lugn och ro. En stund senare vaknade de små barnen (ja, så små är de väl inte, 6, 9 och 11) De åt sin frukost framför tv:n som de brukar när det är ledigt. De tittade på barnprogram och slappade en stund.
 
Jag sa att det var skönt med lov. Det är inte riktigt hela sanningen. När sex killar i olika åldrar och en mamma ska vara tillsammans hela dagen kan det lätt bli lite gruff då och då. Det krävs lite ordning och reda för att det ska funka och bli trevligt. Efter frukosten visste ingen riktigt vad de skulle ta sig för. Spela tv-spel vill de förstås helst om de får välja men det fick de inte nu! Det blir tjatigt att sitta framför en tv-apparat hela tiden även om de själva tror att det är det de vill. Vi städade i helgen men golven på övervåningen har inte torkats på ett par veckor och dörrposterna var lite solkiga så jag bestämde att vi skulle fräscha upp lite tillsammans. Jag gick lite mothugg först men snart var alla (utom de två äldsta som fortfarande låg och sov!) i full gång och det var riktigt roligt!
 


 
6-åringen och 2-åringen tappade snart koncentrationen och drog på bra musik och började dansa istället!
 
 
 
När städningen var avklarad njöt alla av hur snyggt och trevligt det hade blivit. Alla hade fått nya idéer om vad de ville greja med och 6-åringen och 9-åringen satte igång med att bygga lego. 11-åringen och den nu vakna 12-åringen gick ner och och tränade på pianot. De håller på att träna på varsin riktigt fin låt. E håller på  med River Flows in You fortfarande och kan den felfritt nu. Men eftersom han ska uppträda med den i skolan efter lovet vill han att alla nyanser ska vara "perfekta" också. A håller på att lära sig Ballade pour Adeline och har kommit ungefär halvvägs. Jag och 2-åringen tog itu med matlagningen.

 
15-åringen sov sig igenom förmiddagen trots städning både i och utanför hans rum, dans och pianospel. Strax innan maten var färdig fick det i alla fall vara färdigsovet! Lillen hjälpte till att väcka honom lite bryskt - sköt skumgummiskott på honom!


Efter lunchen var det dags för lillemans middagslur. Han somnade gott med sin älskade mjukishare som han fick av sin mormor och morfar i julklapp i ett fast grepp!


Jag och de tre stora killarna passade på att göra lite nytta för oss när lillkillen sov. Vi jobbade lite med matte och engelska. De två yngre killarna fick läsa en text ur den gamla engelskboken vi håller på i. Grammatiken som hörde till handlade om konditionalis. 
 

 
Största killen gjorde en realskolestil. Numera gör vi så att han får översätta samma text två gånger. Inte på samma dag alltså. Efter första översättningen går vi igenom saker han inte riktigt hade fått till på rätt sätt. Efter ett par dagar får han göra om den. Både han och jag tycker att det är roligt att se om han kommer ihåg det vi pratat om första gången - det brukar han förresten göra också!
 
 

Jag har tagit fram två gamla matteböcker till de yngre killarna och idag fick de börja räkna lite i dem. Nivån är högre än i de matteböcker de har i skolan och de får tänka till lite mer. Man arbetade mycket mer med huvudräkning förr också och många avsnitt ska räknas utan penna.
 
 
"Skolarbetet" tog en timme och sen var det "ledigt" igen! Mina föräldrar kom förbi på en kopp kaffe. Det är alltid roligt när de hälsar på! Jag hade bakat mina vanliga havrebaguetter. Jag bakade dem egentligen till äldste sonen som ska på en dagsutflykt och åka slalom i morgon men det räckte till varsin åt oss också!
 
 
 
Vi hade några chokladmuffins kvar som 12-åringen bakade till söndagsfikat. "Svenska cupcakes" kallar barnen dem. De ser lite cup cakesaktiga ut men är inte så "påkostade" utan lite mer "vanliga". De är lite lagom goda och enkla att göra.
 

 

 
 
25 st
 
 
200 g smör
1,5 dl socker
3 ägg
4 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
2 msk kakao
1 msk pulverkaffe
 
Garnering: smält choklad och strössel eller kokos.

Rör smör och socker mjukt och tillsätt allt det andra. Fördela i formar och grädda i 175 grader i ca 20 minuter. Dekorera.


söndag 17 februari 2013

Lördagsmat!

Barnen ville ha lyxig mat i går och vi bestämde oss för att laga till en trerättersmeny. Kände mig lite trött men när vi väl kommit igång piggnade jag till och det blev riktigt roligt. Alla barnen var med och hjälpte till. Största killen fixade med köttet tillsammans med far i huset. 12-åringen och 9-åringen fixade förrätten och 11-åringen gjorde efterrätten tillsammans med mig. 6-åringen hade annat för sig men kom och dukade fint på slutet.
 
 
Förrätt: Borgmästartoast
 
 
8p
 
200 g skalade räkor
100 g röd rom
2 msk pepparrot
salt
svartpeppar
8 skivor formfranska
färsk dill
 
Blanda hackade räkor, majonäs, rom, riven pepparrot och hackad dill.
Smaksätt med salt, pepar och lite citronsaft.
Rosta brödet och stansa ut rundlar.
Lägg på ett salladsblad och en klick räkröra på brödet och dekorera med dill.
 
Varmrätt: Fylld fläskfilé med klyftpotatis och rödvinssås 

 
4p
 
600 g fläskfilé
8 soltorkade tomater i olja
färska örter, tex rosmarin el basilika
3 skivor parmaskinka
150 g mozzarellaost
olivolja
salt
svartpeppar
steksnöre
 
Sätt ugnen på 175 grader.
Snitta filén längs med men inte ända igenom.
Banka ut filén.
Lägg i hackade tomater, mozzarellaost och parmaskinka i skåran.
Tryck till fyllningen och rulla ihop filén.
Bind om med steksnöre.
 
Sås:
1 schalottenlök
1 vitlöksklyfta
0,5 msk olivolja
svartpeppar
3 dl rödvin
1 dl vatten
1 msk kalvfond
2 tsk maizenamjöl
 
Grovhacka schalottenlök och vitlök. Bryn dem och svartpeppar i olja. Häll på vin, vatten och fond. Låt koka i 2 min. Red av med maizena.

Bryn filéerna runt om i olivolja och salta och peppra under tiden. Lägg över filén i ugnssäker form och stek i ca 20 minuter (tog längre tid för oss!). Ta ut och låt vila i 10 min under folie. Skär upp i 1/2 cm tjocka skivor.

 
 
Efterrätt: Citronpannacotta med mandelbiskvier och hallon
 

 10 p
 
6 dl grädde
2 dl gelésocker multi
1 citron, rivet skal + 1/2 dl saft
 
Topping:
3 dl mandelbiskvier
2 msk limoncello
ca 2 dl hallon
 
Blanda grädde, socker, citron i en kastrull. Koka upp och låt koka i 30 sekunder. Häll upp i glas. Låt stå kalt i minst 1 timme.
Krossa mandlebiskvierna lätt och blanda med limoncello (inte för barnen). Fördela över pannacottan och garnera med hallon.

fredag 15 februari 2013

Semlor!

 
 I morse bakade jag och lillkillen semlor tillsammans. Han skötte maskinen. Blandade jäst och degvätska och hällde i mjöl. Sedan vred han på hastighetsreglaget. Lade på "täcket" och sa god natt till degen när den skulle jäsa! Vi bakar ofta men fortfarande är det lika roligt tycker han. Semmelbulledegen gör jag som en vanlig bulldeg fast med 1 ägg i och lite kardemumma.

 
Att pensla bullar är jättekul! Det enda tråkiga är att någon gång är de välpenslade och måste in i ugnen! Inte roligt!


 
När de andra barnen kom från skolan hade vi semlorna färdiga. Jag brukar alltid göra med bara mandelmassa i. Det ska det ju ändå vara det i riktiga semlor. I år var jag snäll och gjorde vaniljkräm också! Tre av barnen var mycket glada och tyckte äntligen att det var riktigt gott med semlor!

 

torsdag 14 februari 2013

Morotsbröd, havrerutor och trolleri!

Idag har jag bakat lite. Det blev morotsbröd och havrerutor. Morotsbrödet gillar alla (utom en liten misstänksam kille som inte kan tänka sig att äta bröd med morötter i!) och det är saftigt och gott!

Morotsbröd:

20 st

25 g jäst
5 dl ljummet vatten
1 dl solroskärnor
0,5 dl linfrön
0,5 msk salt
1 msk sirap
2 rivna morötter
6 dl dinkelfullkornmjöl
7 dl siktat dinkelmjöl

uppvispat ägg
solroskärnor

Smula jästen i matberedare. Blanda ut med vattnet. Tillsätt resten. Låt jäsa i 40 minuter. Dela degen i 20 delar och forma till runda bullar. Låt jäsa i ca 20 minuter. Pensla med ägg och strö på solroskärnor. Grädda i ca 10 minuter.

Havrerutorna bakade min mamma när jag var liten. Jag och min bror älskade dem! Mina barn älskar dem också! De är smidiga att fixa till och den enda disken blir en kastrull. Receptet är så enkelt att barn lätt kan baka kakorna på egen hand!



Havrerutor:

ca 24 st

Smält 150 g smör.
Häll direkt i kastrullen 5 dl havregryn, 2 dl socker, 2 msk sirap och 4 tsk grädde.
Tryck ut i en liten långpanna.¨
Grädda i ca 15 minuter.
Skär i 5x5 rutor innan de kallnat.
Bred ut lite smält choklad (ljus eller mörk) på varje ruta.


11-åringen och 9-åringen har blivit intresserade av trolleri! De tittar på olika korttrick på youtube och tränar själva. I går blev vi bjudna på trolleriuppvisning! 6-åringen vill gärna vara med men har inte riktigt kunnat lära sig några trick än men han är med på sitt sätt. Han uppträder med kullerbyttor och hjulningar istället!

onsdag 13 februari 2013

Är det lönsamt med förskola?

När man pratar om det här med förskola vs att vara hemma med sina barn och ta hand om dem själv kommer ofta frågan upp om det inte blir för dyrt att låta folk vara hemma hos barnen. Det finns en allmän uppfattning att de som arbetar är mer samhällsnyttiga. De betalar in skatt. Jag har aldrig riktigt fått ihop det. Förskolan kostar mycket pengar, ca 15 000 kr/barn och månad och av detta betalar föräldrarna 1260 kr för ett barn i förskolan, 840 kr för det andra och 420 kr för det tredje. På något sätt låter det som om det är oekonomiskt. Föräldrarna betalar så lite och det betyder ju att någon annan är med och betalar också. Visst föräldrarna arbetar och betalar skatt förstås. Men kan det verkligen löna sig? Jag blev nyfiken och började googla på om det finns information om hur det ligger till med lönsamheten. Jag hittade en rapport från riksdagens utredningstjänst.
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Utvidgat-vardnadsbidrag_GY02Sf390/?text=true Informationen är mycket intressant. Så här står det:

"Enligt riksdagens utredningstjänst uppgår det kommunala förskolebidraget för varje plats i förskolan till 149 939 kr per barn och år eller 12 494 kr per månad (2008). (Siffrorna är alltså från 2008 och det är dyrare nu. Min parentes.) En ökning på 3,7 procent jämfört 2007. En förälder som ska ”betala tillbaka” detta bidrag via kommunalskatten måste – efter de jobbskatteavdrag etc. som införts fram till 2010 – enligt utredningstjänsten ha en årsinkomst på 735 500 kr, dvs. en månadslön på lite över 61 290 kr. Är man två föräldrar krävs två månadslöner på lite över 30 645 kr. (En familj som har två barn i förskolan subventioneras med dubbelt förskolebidrag osv.) Även detta utgör relativt stora ökningar sedan föregående år."

Det verkar ju alltså som om det inte alls är ekonomiskt att ha barn på förskolan. Det är ju inte så många föräldrar som har så höga löner att de genom sina skatter täcker vad förskoleplatserna kostar. Det här innebär ju att barnfamiljerna inte är med och betalar skatt till någonting annat än förskoleplatserna (och alltså inte ens till hela avgiften). De är alltså inte med och betalar skatt till all annan service de utnyttjar. Det betyder väl i sin tur att andra grupper i samhället ska dra runt resten av välfärden genom sina skatter! (och en hel del av förkskolekostnaderna också då). Eller har jag fattat fel?

Men varför gör man det här då? Varför är det så viktigt att alla barn går i förskolan? Varför ska föräldrarna till varje pris hindras från att ta hand om sina egna barn? Ja, vad kan det finnas för svar?
 
 
  1. För att följa arbetslinjen - alla ska ha ett förvärvsarbete. Men är arbetslinjen värd den höga kostnaden? Jag är ju ingen ekonom och det kanske finns någon slags nytta med att se till att det arbetas oavsett vad man arbetar med. När alla barn ska gå på förskola frigörs deras föräldrar för arbete och samtidigt uppstår en massa yrken som har med barnpassningen att göra - förskolepersonal, universitetsutbildare för förskollärarna, matpersonal, fritidspedagoger, försäkringskassehandläggare (för administration av vabbande), städpersonal... En massa arbetstillfällen har skapats kring barnen. Trots min okunskap inom ekonomi tror jag att alla dessa yrken egentligen kostar samhället pengar. Om jag har rätt funderar jag på varför samhället väljer att premiera bara föräldrar som använder sig av förskola till sina barn. Men kanske finns det ett värde med att så många som möjligt yrkesarbetar oavsett vad de arbetar med. Det viktiga är kanske inte att arbetena inbringar pengar till samhället utan själva arbetet i sig är värdefullt.
  2. För att kvinnorna ska få chansen att vara jämställda med männen. Det är viktigt för de flesta politiker att kvinnor är jämställda med männen. Och då är det en särskild sorts jämställdhet som menas. Kvinnor och män ska leva på samma sätt. De ska arbeta lika mycket, ta ut lika mycket föräldraledighet och vabba lika mycket. Hur kvinnorna och männen själva vill ha det verkar ingen ha kommit på tanken att ta reda på.
  3. För att barnen har det bättre på förskolan än hemma. Det här är ett argument som har funnits länge i Sverige. Alva Myrdal ansåg att föräldrarna inte kunde betros uppgiften att fostra sina barn. Det skulle specialutbildade barnfostrarinnor göra i storbarnkammaren. Myrdalarna ville förbättra folkmaterialet. Nu pratar vi om att barnen ska inleda det "livslånga lärandet", att barn som går i förskola får bättre chanser att klara skolan än barn som är hemma. Man pratar om barn till invandrare som som ska integreras och lära sig svenska. Man pratar om barn som kommer från sämre förhållanden och den nytta de har av att gå i förskolan. Förskolan har fått en läroplan och de flesta politiker betonar att det är viktigt för barn att gå i förskolan för att de ska lära sig så mycket som möjligt. Ju tidigare de börjar desto bättre!
Jag undrar om folk verkligen vet om vad en förskoleplats kostar? Jag undrar om folk i största allmänhet verkligen tycker att det är ok att de faktiskt FÅR 13 740 kr varje månad om de har ett barn på förskola och lika mycket till om de har två barn i omsorg? Så snäll är staten att de ger oss de här pengarna för att vi ska kunna arbeta och lämna våra små barn till förskolan. Vi får alltså de här pengarna MEN bara om vi gör som vi blir anvisade!

tisdag 12 februari 2013

Fettisdag!

I dag kom maken hem med semlor till oss alla! Det var gulligt tycker jag! 2-åringen har varit febrig och snorig i ett par dagar och i går natt var han så hostig att han hade riktigt svårt att sova. Jag växlade mellan att vanka omkring i vardagsrummet, sitta och halvsova i soffan och sova på riktigt i sängen.
Jag är rätt bra på att klara mig med lite sömn men man känner sig ju ändå rätt seg och därför blev jag extra glad över de där semlorna!

 
De små barnen fick sina semlor som efterrätt. Vi "stora" drack te och åt semlor framför tv:n lite senare på kvällen. Mysigt!
 

måndag 11 februari 2013

Barnkonventionen!

När jag läste på om de politiska partierna lade jag märke till att de flesta partier ville att barnkonventionen skulle gälla i Sverige. Jag blev nyfiken på den där barnkonventionen och har läst igenom den. Det jag mest funderade på är om vi i Sverige följer den. Jag har kopierat in den korta versionen och när jag tycker mig se brister i hur vi följer den har jag tittat på den längre versionen. http://unicef.se/barnkonventionen

1
Ett barn är varje människa under 18 år.

2

Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.

3

Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Hur vet man vad som är barnens bästa? Vem ska avgöra vad som är barnets bästa? Senare i konventionen står det att det är föräldrarna som har huvudansvaret för barnen. Betyder det kanske att det är föräldrarna som vet vad som är barnets bästa?

Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder. Här ska barnet alltså ha rätt till det skydd och den omvårdnad som behövs för dess välfärd. Man ska ta hänsyn till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer föräldrarna. Vad menas med det då? Vad har jag för rättigheter som förälder? Om jag anser att mitt barn behöver min omvårdnad i första hand - har jag då rättighet att ge det till barnet? Om jag anser att mitt barn utsätts för smittorisk och olycksrisk på förskolan - har jag då rätt att vårda barnet i hemmet? På pappret har vi förstås denna rätt i Sverige men i realiteten är det få som kan ge sina barn omvårdnad och skydd i hemmet. Staten ger pengar i form av kraftiga subventioner till förskoleplatser men ger inga ekonomiska möjligheter för föräldrarna. Staten har alltså visat vilket alternativ som är det önskvärda. De föräldrar som väljer "rätt" får ekonomisk hjälp av samhället men inte de som väljer "fel". Detta leder till att föräldrarna inte fullt ut har rättigheter att ge barnet skydd och omvårdnad på det sätt de kanske önskar.
 
 Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal, och lämplighet samt behörig tillsyn. Här verkar det också brista. Det har visat sig att det händer många olyckor på förskolorna och barnen är inte skyddade av någon arbetsmiljölag. Personalen är heller inte skyldiga att anmäla brister i verksamheten. Det finns heller inga rekommendationer om gruppstorlekar eller personaltäthet.

4

Staten ska vidta alla lämpliga åtgärder för att genomföra konventionen. När det gäller barnets ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska staten utnyttja det yttersta av sina resurser. Där så behövs ska man samarbeta internationellt. Vad menas egentligen? Sociala rättigheter? Man kan tolka det i alla möjliga riktningar. Jag som vill att föräldrar ska få ta hand om sina barn i hemmet om de vill det tolkar det förstås så att barnet har rätt att umgås med sina föräldrar och syskon. Om man tänker annorlunda kan man hävda att barnet har rätt att vistas i en förskolegrupp och träffa jämnåriga barn. Vem ska bestämma? 

5

Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling och ska vägleda barnet då han/hon utövar sina rättigheter. För att kunna ta huvudansvaret för barnet måste föräldrarna spendera tid tillsammans med sina barn. Det är särskilt viktigt när barnen är små och fortfarande inte kan kommunicera på ett mer moget sätt. Det är också viktigt att föräldrarna har mycket tid tillsammans med barnet när barnet inte ännu har utvecklat tidsuppfattning ordentligt. Om föräldrarna är ifrån sitt barn hela dagarna och inte är nöjda med den situationen men inte har ekonomisk möjlighet att välja annorlunda då hävdar jag att föräldrarna hindras från att ta detta huvudansvar. Jag tänker också på att man i Sverige har tagit bort möjligheten till att hemskola sina barn. Jag antar att det går emot barnkonventionen.

6

Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.

7

Varje barn har rätt till ett namn och en nationalitet. Barnet har rätt, så långt det är möjligt, att få veta vilka föräldrarna är och bli omvårdat av dem.

8

Varje barn har rätt att behålla sin identitet.

9

Ett barn ska inte skiljas från föräldrarna mot deras vilja, utom när det är för barnets bästa. Barn som är skilt från föräldrarna har rätt att träffa dem regelbundet. Hur vet någon vad som är barnets vilja när det är så litet att det inte kan prata? När det är så litet att det inte kan formulera sin vilja på ett tydligt sätt? Om barnet signalerar att det inte vill skiljas från sina föräldrar genom att skrika och gråta - gills det då? Barnet gråter förmodligen för att det inte vill skiljas från sina föräldrar. Det här är många barn med om när de lämnas på förskolan men det är inget som någon vuxen tar hänsyn till. Har man då inte brutit mot barnkonventionen?

10

Ansökningar från familjer som vill återförenas över statsgränser ska behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt.

11

Staten ska bekämpa olovligt bortförande och kvarhållande av barn i utlandet.

12

Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. Om barnet tydligt visar att det inte vill bli lämnat på förskolan - räknas det som att barnet har uttyckt sin åsikt?

13-15

Varje barns rätt till yttrandefrihet, tankefrihet, religionsfrihet och föreningsfrihet ska respekteras. Samma fundering som på punkt nr 12.

16

Varje barns rätt till privatliv ska respekteras. Vad menas med detta? Om barnet är heltid på förskolan kan dess privatliv knappast respekteras. Det lilla barnet måste finna sig i att bli omskött av personer som inte är deras föräldrar, bli bytt på av främmande människor, bli matad av främmande människor. Detta anser jag är ett intrång i barnets privatliv. Barnet måste sova bland främmande barn i en miljö som inte är deras hem. Det äldre barnet som går på förskola och på fritids kan inte välja fritt vilka aktiviteter de vill ägna sig åt. Det kan inte vara ifred utan måste tillbringa dagarna i ständigt sällskap med personer det inte har valt själv.

17

Staten ska ta ansvar för massmediers roll när det gäller varje barns tillgång till information.

18

Båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling.

19

Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet. Vem garanterar att barnen inte utsätts för fysiskt eller psykiskt våld när de går på förskola och ev. skola. Riskerna är större ju mindre barnet är. När barnet inte kan kommunicera ordentligt kan det heller inte berätta hemma vad det har varit med om. Förskolan saknar dessutom Lex Sarah.

20

Ett barn som berövats sin familjemiljö har rätt till alternativ omvårdnad.

21

Vid adoption ska staten säkerställa att barnets bästa främst beaktas.

22

Ett flyktingbarn har rätt till skydd och hjälp.

23

Ett barn med funktionshinder har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör ett aktivt deltagande i samhället.

24

Varje barn har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas. Barn som går på förskola riskerar att bli smittade av diverse sjukdomar. De löper också ökad risk att drabbas av svåra sjukdomar. Man kan också fundera över hur det är med hygienen för de allra minsta barnen som fortfarande dreglar, tar i allt, slickar på leksaker osv.

25

Staten ska göra regelbunden översyn av situationen för ett barn som är omhändertaget av myndigheterna.

26

Varje barn har rätt till social trygghet.

27

Varje barn har rätt till skälig levnadsstandard.

28

Varje barn ha rätt till utbildning. Grundskolan ska vara gratis.

29

Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.

30

Ett barn som tillhör en minoritet eller ursprungsbefolkning har rätt till sitt språk, sin kultur och religion.

31

Varje barn har rätt till lek, vila och fritid. Barn som går heltid på förskola eller skola/fritids kan omöjligtvis kunna tillfredställa behovet av vila och fritid. Barn sover mer än vuxna och om de är borta heltid betyder det 9-10 timmar/dag. Detta innebär att det inte är många timmar kvar som barnet kan ägna sig åt vila och egenvald fritid.

32

Varje barn har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande och arbete som skadar barnet eller hindrar hans/hennes skolgång. Här hävdar jag att barn i Sverige utnyttjas ekonomiskt. De används för att skapa arbetstillfällen. De behövs för att vuxna ska ha så många arbetstillfällen som möjligt. Trots att förskoleplatserna kostar staten 147 000 kr/år och barn och föräldrarnas löner inte räcker till för att täcka dessa kostnader måste barnen gå på förskolan. Det kostar samhället mycket pengar men ändå måste i princip alla barn gå på förskolan. Varför? Förmodligen för att skapa dessa arbetstillfällen. Barnen utnyttjas också i jämlikhetens namn. Barnen måste gå på förskolan för att deras mammor ska kunna förvärvsarbeta i lika hög grad som männen. Man vet att i första hand mammorna vill vara hemma och det anses inte önskvärt. Därför ser föräldrapolitiken ut som den gör. Jag hävdar att detta skadar barnens skolgång. Barnen är förmodligen mycket trötta av att ha varit i verksamhet sedan de var 1 år.

33

Varje barn har rätt att skyddas mot droger.

34

Varje barn har rätt att skyddas mot sexuella övergrepp och mot att utnytjas i prostitution och pornografi. Man ska inte tro folk om det värsta men det finns en risk för att små barn utsätts för sexuella övergrepp när de vårdas av främmande vuxna. Ju yngre barnet är desto större är risken eftersom de inte kan tala om vad som händer för sina föräldrar. När barn ska sova borta på nattis tror jag att risken för detta blir ännu större.

35

Staten ska bekämpa handel med barn.

36

Varje barn ska skyddas mot alla former av utnyttjande. Samma invändning som på punkt nr 32.

37
Inget barn får utsättas för tortyr, annan grym behandling eller bestraffning eller dödsstraff. Frihetsberövande av ett barn ska ske i enlighet med lag och får endast användas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid.

38

Inget barn får användas som soldat.

39

Ett barn som utsatts för övergrepp eller utnyttjande har rätt till rehabilitering och social återanpassning.

40

Ett barn som är anklagat för brott eller blivit dömt för en straffbar handling har rätt att behandlas respektfullt och rättssäkert.

41

Om det finns bestämmelser som går längre än innehållet i barnkonventionen, gäller de bestämmelserna i stället.

42

Staten ska göra konventionens innehåll känt bland vuxna och barn. Det här sker inte mig veterligt.

43-45

FN:s kommitté för barnets rättigheter övervakar och granskar att staterna följer barnkonventionen genom en särskild rapporteringsprocess.

46-54

En stat blir bunden av barnkonventionen genom att ratificera den.


söndag 10 februari 2013

Dubbelkalas!

I går firade vi två av våra barn! W som blev 9 år i går och N som fyllde 2 år i dag!



Jag bjöd på hallongrottor och jitterbugg och prövade nya recept istället för de vanliga ur 7 sorters kakor.


Hallongrottor:

200 g smör
1 dl socker
3,5 dl vetemjöl
1 dl marsanpulver
1 tsk bakpulver
ca 1 dl hallonsylt

Blanda i hop allt utom hallonsylten. Dela degen i 24 delar och rulla till bollar. Lägg i små formar och tryck ett hål med tummen i varje boll. Fyll med hallonsylt. Grädda i 175 grader i ca 15 minuter.

Jitterbuggare:

Ugnstemperatur 150 grader
20 st stora

Mördeg:
5 dl mjöl
200 gr smör
1 msk socker
Blanda ihop mjöl, smör, margarin och socker i en matberedare.
Kavla ut degen mellan två plastfolie på bakbordet, så fastnar den inte.
Kavla ut till en rektangel ca 50 cm x 20 cm.

Marängen:
2 äggvitor
3 dl strösocker

Vispa äggvitorna till hårt skum. Tillsätt sockret i en stråle och vispa länge till en seg massa.

Marängen breds ut på mördegen och rullas ihop som en rulltårta.
Dela rullen i 15 bitar och lyft försiktigt över dem på en plåt med bakplåtspapper.
Grädda dem i 150 grader i 25 minuter.
Stäng av ugnen och låt dem stå kvar på eftervärmen en stund.




Kladdkaka med dajmtäcke:

200 g smör
200 g mörk choklad
4 ägg, 2 dl strösocker
2 1/2 dl vetemjöl
1 krm salt
Daimgrädde:
2 1/2 dl vispgrädde
1 1/2 msk kakao
1 1/2 msk florsocker
2 dubbelförpackningar  daim.
Smörj en rund bakform med löstagbar kant, cirka 21-24 cm i diamter.
Smält smöret till kakan i en kastrull på spisen.
Bryt ner chokladen i mindre bitar och smält den tillsammans med smöret.
Blanda till en jämn smet och låt svalna lite.
Vispa upp äggen lätt tillsammans med sockret och rör sedan ner chokladsmeten.
Vispa grädden och blanda ner resten av ingredienserna. Bred ut grädden på kakan och strö över lite dajmhack som du sparat.
Det är gott med konserverade mandariner till eller frysta lättinade hallon. Kakan är väldigt mäktig och räcker till många. Barnen var lyriska  och vill absolut ha den igen!

 

Citronmarängpaj:

Deg:
3 dl vetemjöl
100 g smör eller margarin
3 msk vatten
Fyllning:
 1 1/2 dl socker
150 g smör eller margarin
rivet skal och pressad saft av 2 citroner (2 citroner ger knappt 1 dl saft)
2 ägg
2 äggulor
Maräng:
 3 äggvitor
4 msk socker

Deg: Lägg mjöl och matfett, skuret i mindre bitar, i en matberedare eller bunke. Hacka samman det till en grynig massa.Tillsätt vattnet och arbeta ihop degen snabbt. Platta ut den något och svep in den i plastfolie. Låt den vila kallt ca 1 timme. Tryck ut den i en pajform (25 cm i diameter). Picka botten och förgrädda den i 200 grader i ca 15 minuter.
Fyllning: Blanda under tiden alla ingredienser till fyllningen i en kastrull. Låt den sakta sjuda upp under vispning tills krämen är tjock och luftig. Kyl den snabbt under vispning (i kallt vatten i diskhon) och häll den kall i pajskalet.
Öka ugnsvärmen till 250°C.
Maräng: Vispa äggvitorna till hårt skum. Tillsätt sockret i omgångar under fortsatt vispning.

Bred marängmassan "toppigt" över pajen och grädda på mellanfalsen i ugnen 2-3 min eller tills marängen fått lite brun, vacker skiftning. Servera pajen ljummen eller kall.


 Efter kaffedrickande och paketöppning var det dags att greja med presenterna. 9-åringen hade bråttom att bygga ihop en Star Wars-legosats och 2-åringen fick hjälp att montera ihop sin nya sparkcykel.


Här testas både sparkcykeln och trehjulingen som 2-åringen fått i present!