Instagram

Jag finns även på instagram...under namnet hemmahosfrug

söndag 30 april 2017

Saker som stör mig...

Jag är ju en sån där gnällspik. Det finns alltid något att störa sig på. Och skolan är en sån där sak som stör mig för jämnan. Men ibland stör jag mig extra mycket. Och jag inte bara stör mig utan blir ledsen, riktigt ledsen emellanåt.

De här veckan har varit en sån vecka när jag blivit extra mycket ledsen och stört mig extra mycket. 

1. Ett av mellanstadiebarnen var hemma från skolan i fyra dagar. Det är inte roligt att komma efter i skolan så de två sista dagarna han var sjuk men kände sig så pass bra att han orkade med lite skolarbete räknade vi matte. Han ägnade ca 30 minuter per gång åt matteboken. När han kom tillbaka till skolan låg han ca 100 uppgifter före de andra barnen som hade haft matte i sammanlagt 3 timmar och 10 minuter i skolan. Det tycker jag var konstigt. Vad gör de i skolan egentligen? Och den dagen han gick igen...i fredags...innebar mattelektionen mattespel på surfplattan. Så är det varje fredag. Jag vill gråta när jag hör det. Detta går våra barn till...en skola som slukar och tar för sig av barnens tid. Ger så lite i utbyte. Och som förälder har man ingen rätt att säga att...nä, vi sköter hellre utbildningen hemma. Skolplikten förbjuder det. Skolplikten i Sverige innebär att man måste befinna sig i skolans lokaler. Inte nödvändigtvis lära sig något.

2. Jag inser att sonen i 9:an inte har några läxor längre. Inga prov. Och har inte haft så på hela den här terminen och knappt under förra heller. Det 9:onde året av grundskolan...det som borde vara det tuffaste. Men som har blivit ren och skär fritidsverksamhet. Man går till skolan och är där i ca 7 timmar varje dag. Men inget händer där. Lärarna verkar rikta in sig på de nationella proven. För de ska ju skrivas. Det är de nationella proven som blir huvudsaken. Så i skolan tränar de på gamla nationella prov och sen går många dagar åt att skriva dessa prov.

3. Jag sorterar skolpapper och sätter in i en pärm till sonen som går i 1:an på naturprogrammet på gymnasiet. Det är många papper och prov och läxförhör i kemi, fysik och matematik. Annars är det tunt. Ett papper som berör engelska och två från tyskundervisningen. Tre papper sammanlagt från språkundervisningen. Annars...knappt några läxor, ett fåtal glosläxor har givits och kollats av, i engelskan inga grammatikmoment genomgångna, i tyskan ett fåtal, inga översättningsövningar, inga prov...ingen påvisbar inlärning och följaktligen inga kontroller i form av prov på vad som gått in. Man inväntar de nationella proven.

4. I gymnasiet skrivs också nationella prov. Jag får reda på i tyska har läraren valt att bara låta eleverna skriva läs- och hörförståelsedelen. Hon struntar i skrivdelen. Eleverna ska inte få visa om de kan skriva tyska alltså. Och det är nog tur, och medvetet...för om man på 5 år knappt har undervisat i tyska så är det ju förstås lite väl magstarkt att kräva att eleverna ska kunna skriva en tysk text på egen hand.

Ja, så skolan gör mig ledsen. Riktigt ledsen. Men det är ju bara bortslösad energi. Det kvittar vad man tycker...man får godta det som är. Det får bli som det kan. 

fredag 28 april 2017

Finbesök!

I vintras var vi så glada över att vi såg så många småfåglar kring huset! Men sen insåg vi att de kom i ett bestämt ärende...att gnaga barken av vårt körsbärsträd! De minsta grenarna var till slut helt utan bark. Så då hängde vi upp en fågelmatsautomat och tänkte att nu ska de nog sluta upp med att sina dumheter! Fast då drog de istället. De trodde nog att den där fågelmatsautomaten var farlig. I nästan två månader höll de sig borta. Och det tyckte vi var synd för det var så roligt att se dem utanför fönstret! Men så en dag vågade de sig fram igen...och blev modigare och modigare...och nu, när vintern är slut har vi dem här varje dag, många gånger! Tre sorters fåglar kommer och äter...talgoxar, blåmesar och pilfinkar! Och inte är de ett dugg rädda när vi rör oss inne i köket fast de sitter bara ett par meter ifrån oss! Fast vi ser dem flera gånger varje dag blir vi så glada när de kommer flygande och stannar för att äta! 



torsdag 27 april 2017

Hemmafix och sånt...

Snart är det slut på veckan..då är det dags för...äh, veckan är i alla fall snart slut. Veckan har varit lite seg men ändå gått fort. Ett av barnen har varit sjukt och då blir det lite segt. Vi har tittat på film, byggt lite lego, läst lite...Idag var han i stort sett bra! Det var skönt! 
Vi gjorde lite matte och engelska på förmiddagen. Och så gjorde vi läsläxan som han har varje vecka. Det var rätt trist som vanligt. Texten är ointressant och uppgifterna till stor del meningslösa och många av dem alldeles för tidskrävande för att vara hemarbete. Men något gott kom ut ur det ändå! Sonen har länge kämpat med sin handstil. Han är vänsterhänt och har inte riktigt fått till det där med handstilen något vidare. Och inte har det väl hjälpt till att man i skolan inte lärt ut handstil eller tränat något på det heller. Fröken i lågstadiet sa rent ut att det tänkte hon minsann inte pyssla med...att låta barnen sitta och skriva samma bokstav om och om igen. Nä, det är ju tråkigt förstås men tyvärr är det väl nödvändigt. Jag har försökt träna hemma och uppmanat gång efter annan honom att ta det lugnt, skriva noggrant. Och fröken har klagat..men inte gjort något för att hjälpa honom. Men så kom jag på att vi kunde testa skrivstil. Och resultatet blev riktigt bra! Skrivstil passade honom bättre, särskilt när jag ritade dit hjälplinjer för att han lättare skulle kunna få lika stora bokstäver. Vi blev båda glada och sonen blev peppad...nu kan han ju faktiskt skriva fint om han bara tar det lite lugnt och inte hastar på för mycket! 
På eftermiddagen gav sig största sonen, som var ledig idag, ut för att såga bort det sista av altanen. Hans pappa, min man, hade frågat om han ville hjälpa till när han hade tid och det hade han! Vi andra vågade oss också ut och de två yngsta barnen var med och hjälpte storebror lite med sånt de kunde. Jag gick en vända i trädgården istället. Det är så roligt nu när det börjat hända lite i rabatterna och träd och buskar har börjat knoppas. Krokusarna är nästan borta men scillan blommar så fint och några påskliljor hade slagit ut! 
 Och så tittade vi lite på den lilla graven 6-åringen och 10-åringen gjorde i ordning på påsklovet. Här vilar en stor skalbagge som låg död på vår uppfart. Det var lite sorgligt och en begravning skulle han väl ha tyckte barnen. 
Sen kom 13-åringen ut en sväng också! Och då blev det lek på studsmattan en bra stund! Det är härligt att jobba hemma...få se barnen leka tillsammans, ha dem nära, kunna vara utomhus och njuta av våren mitt på blanka dan, gå in och fixa fika åt sin lilla flock, kunna luncha och prata med sitt vuxna barn fast det bara är vardag, sitta i soffan och brodera och lyssna på ett av barnen som tränar på sin pianoläxa, bygga lego tillsammans med minstingen...Jag är glad över det liv jag har för jämnan med vissa dagar känner jag mig extra glad...idag var en sådan dag! 

onsdag 26 april 2017

Krångel

13-åringen, han som går i 6:an, ber mig förhöra honom på tyskläxan. 15 glosor. Jag blir lite glad. Det är kul när barnen för en gångs skulle får en glosläxa. Det händer inte så ofta. Men nu hände det alltså. De där 15 glosorna har sonen skrivit upp i sin glosbok. Han är en av två som valde att få en glosbok när de började läsa tyska förra terminen. Läraren hade frågat vilka som ville ha och eftersom han är sin mors son så ville han ha. Och då ville hans kompis också ha. Resten av klassen ville inte ha. De tittar i boken, eller på surfplattan. När jag slog upp glosboken hoppade jag till lite. Orden stod prydligt inskrivna men före varje ord stod "ein/eine" - "en/ett". Jag frågade varför det stod så. Jo, läraren hade sagt att de skulle skriva in "ein" eller "eine" innan. Jag blir förvirrad. I tyskan får man ju brottas med de bestämda artiklarna, "der", "die" och "das". Och det finns ju liksom inga genvägar...man måste lära sig den bestämda artikeln för varje ord. Men så gör man inte längre. Man lär inte ut orden tillsammans med sin artikel. I boken färgkodas orden i gloslistan - blå för maskulinum, grön för neutrum och röd för femininum. Man hoppas väl att barnen omedvetet ska lära sig hur det ska vara. Men nu hade läraren alltså hittat på något nytt...ein eller eine före. Det enklaste borde väl vara att lära sig den riktiga bestämda artikeln och få reda på att om det är der eller das så heter en/ett - ein...och om det är die så heter en/ett - eine...? Men så enkelt är det inte nuförtiden. När man försöker skona barnen och strunta i allt "svårt" så blir det till slut riktigt komplicerat.

måndag 24 april 2017

Superhjältar

På Facebook delas en sån där lite fin filmsnutt. Nyheter24 tror jag det är som har gjort den. Den handlar om förskollärarna. Hur fantastiska de är. Man får reda på att:

- det var de som uppfostrade oss.
- det var de som tröstade oss.
- det var de som plåstrade om oss.
- det var de som torkade vårt snor.
- det var de som lät oss sova middag.
- det var de sin lärde oss skapa.
- det var de som gjorde oss nyfikna.

Och som avslutning tackar vi Sveriges alla förskollärare. De är våra superhjältar!

Bilder flimrar förbi...barn som petar i näsan, håller upp teckningar, tittar i mikroskop...och så några förskollärare. Jag kan räkna till tre som flimrar förbi. Tre män. För så ser det väl ut därute i förskoleverkligheten. Eller om det är någon som hoppas att det ska bli så om man bara lyfter fram männen ordentligt.

Jag blir förvirrad. Vem gör såna här filmsnuttar? Hur kommer man upp med idén? Vem kommer på den? På vems initiativ? Finns det någonstans någon slags propagandaapparat som verkar i det fördolda. Som liksom i andra diktaturer försöker mangla ut sitt budskap, slingra sig in i folkets medvetanden, påverka, hjärntvätta.

Filmen gör mig hursomhelst ledsen, beklämd. Förskollärarna är våra superhjältar. Vi ska tacka dem. Hylla dem. Mammorna och papporna...det är inte vi som uppfostrar barnen, tröstar, plåstrar om, torkar snor, lägger barn att sova middag, lär barnen skapa och bli nyfikna. Vi är inga superhjältar. Vi har bara givit dem livet.

Helgen som gått...

...var bra! På lördagen hade gymnastikföreningen i stan avslutningsuppvisning och fyra av våra barn var med i sina freerunninggrupper! Det var roligt att få se dem in action! De var väldigt duktiga! N tyckte också det var kul att titta på sina bröder! 
Efter skjutsningar dit för generalrepetition och själva showen var det inte så mycket kvar av dagen...det blev bara matlagning och tv-tittande. 

Igår, söndag, jobbade vi bara! Skjutsningar till sista freerunningen, matlagning, tvätt, lite trädgårdsjobb och maken gick vidare med jobbet inför utbyggnaden av vårt hus! Han fick lite hjälp av de två yngsta barnen men sen tröttade de och satte fart med att leka med varandra och så med grannflickan som kom över en stund! 
Idag är det måndag och det snöar därute! Kallt och blött är det. Men det gör inte så mycket. Ett av barnen är sjukt...ont i örat och halsen. Han blir nog hemma några dagar.

torsdag 20 april 2017

Roligheter

Idag hade de "elevens val" hela dagen på mina yngsta barns skola. Då har man inte vanliga lektioner utan jobbar med ett tema. Idag var det so. Ett av mina barn var sjukt och gick inte till skolan idag men det andra barnet barnet var där och han hade fått jobba med att jämföra länder på ipad, arbetat på ipaden med barns rättigheter samt orienterat. Orienteringen kul. Annars var det inte så värst. Och sonen tyckte inte att han hade lärt sig något särskilt heller. Såna här dagar har de varje månad. Det blir alltså ca 5 dagar per termin. Jag tänker att, visst, det är jättekul att barnen får ha kul i skolan. Det kan ju behövas, fast kanske inte en sån här vecka när man precis har haft påsklov, eftersom skoldagarna är långa och terminerna är långa. Men ändå...det känns lite märkligt att skolan, samhället, staten, tar för sig så här av barnens tid. Tar deras dyrbara dagar i anspråk och bestämmer att här ska göras något roligt. Schemalagd lek. 5 dagar per termin. Barnen skulle ju precis lika gärna ha kunnat ha två veckors längre sommarlov. Eller en veckas längre påsklov samt en veckas längre höstlov. Hade inte det varit ännu roligare?

onsdag 19 april 2017

Idag...

...gick vi ner till vår lilla fågelsjö. Jag, 6-åringen och mina föräldrar. Det var så fint idag! Lite kallt men ändå riktigt vårligt! Solen värmde gott när man kom i lä och spindlar och flugor och humlor var i farten. Vi glömde kikaren igen men såg ändå en hel del spännande...skrattmåsar (som N tyckte var väldigt konstigt...skrattar de eller?) och ett par tofsvipor och en rödhake! Den satt på en staketstolpe och var inte särskilt rädd så vi kunde komma ganska nära! Så fin med sitt rödorangea bröst och lilla bruna kropp! 
 Det var roligt att balansera lite på den lilla bron som leder över ett grunt vatten in till en lite träskaktigare del av promenaden! 
Det var en fin promenad! Jag tycker alltid så mycket om att gå här för jag tycker att det är så vackert! Och N gillar det också! Han gillar att titta på allt spännande som finns...insekter och växter...han gillar att balansera och gå på spångar...han gillar att prata och fråga och fundera...han gillar att åka fort på sin sparkcykel när vi går på vägen till och från sjön! Det är härligt att vi kan göra sånt här mitt på blanka vardagen om vi har lust med det! 





Irrvägar

I den här kommunen är det brist på förskoleplatser. Barngrupperna är stora. Och större måste de bli för att alla barn som måste ha plats ska få plats. Och nu har man bestämt att ett privat företag ska få bedriva pedagogisk omvårdnad här i stan. Företaget ska ha fyra till fem dagmammor anställda och de ska passa totalt 30 barn. Företaget kan få upp till 3 miljoner i bidrag per år från kommunen.

Jaha, där ser man. 4 till 5 dagmammor som passar 30 barn. Ett företag som administrerar det hela. Barngruppernas storlek blir mellan 6 och 7 barn.3 miljoner kronor kostar det att passa 30 barn i ett år. Undrar vad dagmammorna får betalt. Undrar vad vinsten för företaget blir. 100 000 kr per barn och år kostar det att passa barn om en dagmamma gör det. Om låtsasmammor gör det. Om riktiga mammor gör det kostar det ingenting. Då är det hobbyarbete, en lyx, onödigt, förslösad kvinnokraft.

Så ligger det till. Det är dyrt att ta hand om barn. Men det är det värt. Bara det är någon annan än barnens mammor som gör det. Så när kommunerna får problem att klara av barnpassningen så får de kalla in näringslivet, företagen, som får ragga upp några villiga mammor som har lust att passa 6-7 ungar på dagarna. Så går det till i stordriften. Smakar det så kostar det.


måndag 17 april 2017

Annandag påsk!

Annandagen går mot sitt slut och lovet går mot sitt slut. I morgon är det dags för skolbarnen att sätta fart igen. Idag blev en trevlig dag trots att den inte har varit så annandagsaktig. Maken åkte bort tidigt i morse så det var bara jag och barnen hemma. Vi sov ut, åt frukost i omgångar, lagade lunch tillsammans, räknade lite matte, spelade piano. Och så gick jag och de två yngsta och en kompis ut i skogen en stund. Det var roligt! Barnen klättrade i träd och sen började de leka på en stor sten...som blev deras hem. Och så hittade de långa pinnar som blev spjut och jakten kunde börja. Någon hittade rådjursspillning och då började de spåra...upp över kullen och över på andra sidan. Och så siktade någon en ekorre! Jag var inte med och lekte, pratade bara lite om någon var i närheten och hade lust...jag städade! Det är så trist att kommunarbetarna har sån pippi på att såga ner sly men aldrig ta undan något efter sig. Man får struppla omkring bland alla pinnar och halvt slå ihjäl sig! Så jag brukar samla ihop de pinnar jag går förbi och lägga i högar så de åtminstone är på samma ställe! Nu är det snart kväll och alla tar igen sig. Ett av barnen kläckte idén att köpa pizza....pappa är ju inte hemma, det är sista lovdagen och det är ju sååå synd om barnen då så pizza skulle muntra upp! Och jag sa ja till allas stora glädje! 


 Vår och vinter möts! Snö och vitsippor! 

Kuggar

Göteborg genomför man en undersökning av förskolebarns inlärningsmotivation. De som ska svara på frågorna i undersökningen instrueras att indikera hur majoriteten av barnen reagerar i klassrummet genom att välja på följande alternativ:

1. reagerar inte alls
2. reagerar mycket lite
3. reagerar
4. reagerar mycket

De som kontrollerar barnen uppmanas att bara bedöma majoriteten av klassen.

Sedan följer en mängd frågor. Det handlar om personalens kön, utbildningsnivå, kunskap om inlärningsmotivation osv. Och sen handlar det om själva barnen i klassrummen.

Här är några av frågeställningarna:

- Är barnen entusiastiska inför skolan?
- Barnen har hög standard på det som de utför.
- Tror ni att läxor kan påverka barns intresse i inlärningsprocessen?
- Hur välorganiserad är er klassrumsmiljö?
- Är er klassrumsmiljö psykologiskt säker?
- I vilken grad tror du att familjeförhållandena påverkar elevens inlärningsmotivation?
- I vilken utsträckning tror du att den generella elevens utbildning kan påverka elevens inlärningsmotivation?
- I vilken utsträckning tror du att den generella elevens utbildning kan påverka utveckling av motivation?

Det är förvirrande. Det är skrämmande. Först tror jag att jag läser fel. Att det handlar om skolan. Inte förskolan. Men det är ju jag som har fel. Detta handlar om förskolan. Man vill undersöka barnens inlärningsmotivation. Det känns så märkligt. Orden kommer så naturligt. Så självklart. Man talar om klassrum och barnens inställning till skolan, om läxor om hög nivå...bedömning. Och så handlar det om förskolebarn...de är alltså mellan 1 och 6 år. Små barn. Som blivit elever i ett klassrum, som har hög eller låg nivå på det de producerar, som kan ha läxor, som är i sina klassrum för att bli motiverade till inlärning. Som ev döms utefter vilken familjebakgrund de har. Så har det alltså blivit. Barndomen har liksom krympt och komprimerats till ett enda litet futtigt år. Sedan är barnen delar i ett skolsystem där alla dagens timmar handlar om någon slags effektivitet, en nyttotanke, allt är till för något, barnen är till för att lära sig, deras motivation kan påverkas av pedagogernas läroprocesser.


Jag tittar ut genom köksfönstret. Mina två yngsta barn leker med en kamrat. Ett barn i förskoleåldern har jag. Han har inte satt sin fot i förskolan. Det är jag innerligt tacksam för. Han är motiverad. Han är glad. Han är smart. Han bedöms inte. Hans nivå är hög. Han är fantastisk. För han är ett barn. Mitt barn. Han är fri. Hela han visar att han mår bra av sin frihet. Därute springer han tillsammans med sin bror och en kamrat. De motiverar sig själva för de har roligt tillsammans. De hittar på. De njuter av livet. De bryr sig inte om ifall någon vuxen ser, bedömer, tycker nivån håller måttet...de är sig själv nok. De pratar. De har hämtat låtsasgevär och kånkar runt på. På väg till ett högkvarter kanske? Kanske blir det krig? Kanske räddar de världen? Man vet inte. Bara de vet. Och det räcker så.

Här ligger mitt barn i ett träd. En ekorre har han gjort sig till! Slutet av ett tåg förskolebarn skymtar bakom trädet. Barnen i sina gula västar. På rad. På led. Kanske är de motiverade. Kanske är deras läroprocesser stimulerade? Sånt vet man inte. Men man kan forska om det. Under tiden pågår livet.


















söndag 16 april 2017

Påskaftonen...

...blev en fin dag! Vi promenerade den korta vägen till barnens mormor och morfar! Det var vackert med snön och den blå himlen...vintrigt..i konstrast till alla vårljud fåglarna presterade! Det kvittrade så det stod härliga till i skogen längs vägen! 
De två yngsta barnen gick påskgubbe tillsammans runt kvarteret och delade ut sina brev! 6-åringen tyckte det var spännande och roligt! 
Och så blev det kaffe och tårta! 
Och sen gick resten av eftermiddagen till prat och samvaro. Jag och mamma tittade på gamla recept och ärvda psalmböcker. Det var häftigt när vi insåg att en bror till min mammas pappa konfirmerades precis 100 år före ett av mina barn...som dessutom har samma namn som den här äldre släktingen! 
Så blev det dags för påskmiddag! Janssons och köttbullar och matjestårta och sillar och kallrökt lax och ostar och gott bröd! 
¨
Efter maten satt vi vuxna och planerade för årets semester och de stora barnen satte sig vid datorn och turades om att spela något strategispel. Jag och de yngre barnen spelade några partier Kalaha! Det var länge sen jag spelade det! Riktigt roligt! Och sen avslutade vi med tv....veckans avsnitt av Poldark... det är ju så bra och sen Killing Jesus. Så var kvällen slut och vi som skulle hem (två av barnen bestämde sig för att sova över) promenerade tillbaka i den sena kvällen. 





lördag 15 april 2017

Påskafton

Påskafton idag! En solig fin dag med gnistrande vit snö och blå himmel! 

Vi har ritat de sista påskbreven! 

Ätit en enkel påsklunch! 
Letat påskägg i trädgården! 
 Haft snöbollskrig! 
Nu ska vi ut och promenera till mormor och morfar och småbarnen ska dela ut sina påskbrev! 

Glad Påsk! 

torsdag 13 april 2017

Fattigdom

Aftonbladet skriver Eva Franchell om sossarna och deras approach till föräldraförsäkringen. De vill ju ha helt individualiserad föräldraförsäkring men det blir liksom aldrig av utan de tar lite i taget. Tredelad föräldraförsäkring är vad som måste komma först. Och Franchell tycker det är fegt. Hon skriver att det är så enkelt. Om man individualiserar föräldraförsäkringen så:

1. kommer mammorna ut på arbetsmarknaden snabbare.
2. kan kvinnorna jobba mer.
3. kan kvinnorna få högra lön.
4. kan kvinnorna få fler pensionspoäng.
5 kommer papporna att automatiskt ta större ansvar för tvätt, städning och matlagning.
6. kommer mer kvinnokraft frigöras och mammorna kommer kanske göra karriär och få en fet pension när de blir gamla.
7. kommer vi att få färre garantipensionärer.
8. kommer ojämställdheten mellan kvinnor och män minska.
9. kommer vi sannolikt att få lyckligare äktenskap eftersom mer rättvisa kommer att uppstå i hemmen.

Ja, ni ser ju hur enkelt det är! Och hur mycket man skulle vinna på lite hårdhet. Om bara kvinnorna hindras från att vara hemma så länge som de är idag (en genomsnittslig mamma är hemma 1 år och 3 mån) så kan man vinna allt detta! Alla kommer att bli rika och lyckliga! Det är ju fantastiskt.

Men det går ju så trögt. Sossarna är sega. Och så berättar Eva om hur föräldraförsäkringen infördes 1974. Nu har det gått mer än 40 år och fortfarande tar kvinnorna ut mer än 70 % av dagarna. Och detta leder ju förstås till att många kvinnor riskerar att bli fattigpensionärer. Nu måste man göra något. Om inte kanske kvinnorna måste vänta 40 år till innan de kan bli rika och lyckliga. Jämställda. Och det vore ju synd.

Jag fattar inte...är det någon som tycker sånt här dravel är nåt att ens läsa? Är det någon därute som kan ta sånt här på allvar? Och de som nu gör det...varför kan de inte bara vara hemma så lite som möjligt med sina ungar? Då är ju liksom lyckan gjord. Mammor som tycker så här och gör så här har ju sitt på det torra. De gör sina feta karriärer och tjänar in mängder av pensionspoäng och i äktenskapet sprudlar det av lycka. Det måste vara fantastiskt. Så fantastiskt att det är konstigt att inte kvinnorna fattar det på egen hand och uppför sig rätt utan anmodan. Men de, vi, är väl dumma. Korkade. Offer för patriarkatet kanske? Fostrade in i vår stereotypa könsroll som är så svår att bryta sig ut. Man ser liksom inte ljuset där man går oupplyst och kravlar sig fram som på rena medeltiden. Men får vi bara påbud från ovan så ska nog budskapet gå in. Man får missionera lite mer bara och går inte lock så väntar andra metoder. Korståget går vidare.

Eva pratar om fattigdom. Att sossarnas feghet orsaker kvinnors fattigdom. Ergo...om sossarna bara vågade sätta ner foten så skulle kvinnorna inte längre bli fattiga när pensionen kommer. Men fattigdomen är nog djupare än så. Det handlar inte bara om pengar. Livet kan bli fattigt på andra sätt. Barnen...lyckan...glädjen...drömmarna...att få ta hand om ett barn...värna sin familj...när det inte längre är det viktigaste i livet...det vi lever för och jobbar för....då har livet blivit riktigt fattigt. När det anses dåligt för en mamma att ta hand om sina barn...när en mamma i första hand ska tänka på sin ålderdom och pensionspoäng istället för sina barn...då har mammorna gjorts riktigt fattiga. När det anses att mammakraft bara kan frigöras när mamman inte är med sitt barn...då har det blivit fattigt. Men det är inget vi ska prata om. Livet ska bestå av lönearbete med så korta pauser som möjligt...dagar som ska räknas och delas lika...en dag för mamma och en dag för pappa...Och så iväg till jobbet för att kämpa för en fet karriär och så hem och ta itu med hobbyarbetet; dela disk och mat och tvätt och lek med barnen och läxläsning och gympapåsar rättvist...detta är äktenskaplig lycka. Tänker man lite extra på det kan det låta lite fattigt.





Påskförberedelser

Idag är det skärtorsdag. Snart påskafton. I år bryr vi oss inte så jättemycket om påsken. Ett av barnen är sjukt...feber och ont i halsen och i ena örat sen i går...hoppas att det inte blir öroninflammation.  Och så är maken är bortrest och kommer hem i morgon för att ge sig iväg på annandagen igen. På påskafton är vi bortbjudna till mina föräldrar och på påskdagen tänkte vi ge oss ut på långpromenad om vädret är bra. Så det känns inte som att vi behöver anstränga oss så jättemycket inför påsken i år. Men lite gör vi. 

De två yngsta barnen har ritat lite påskbrev. Inte jättemånga men några så att de kan knacka på hos de vi känner och några till. De har mest ritat tuppar och kycklingar men i år lärde sig 6-åringen att rita häxor! Och det var han jätteglad över! 
Och så har vi varit på stan och handlat lite inför påsken. De hade extrapris på Willys på gravad lax och smör och påskgodis och vindruvor och lite annat så vi passade på! I år hade de pyntat med stora ägg i trappan upp mot stan! Det var riktigt fint! 
Och så försöker vi städa lite extra. I går jobbade vi lite extra med tvättstugan. Vi tog ut alla kläder och gjorde rent kaklet i hela rummet, och skurade golvet och drog ut tvättmaskin och torktumlare och torkade under dem också! Jag fick hjälp av de yngsta! Och de tyckte det var kul! Och det är så skönt när man städat lite grundligare än vanligt! 
Ett påskris har vi tagit in och satt fjädrar i och så har vi ställt fram de fyra tuppar/hönor vi har. Men sen får det vara bra. Ute satte vi fjädrar i körsbärsträdet!
¨
Nu ska jag lägga in lite sill och göra en gravlaxsås och i morgon ska jag steka en sats köttbullar. Men sen får det räcka med påskamaten för oss! Vi njuter av lovet, av att sova ut, vara vakna lite längre, titta på bra filmer, spela tv-spel...vara lediga! Det är skönt! 

onsdag 12 april 2017

Kunskapslandet

DEN SVENSKA MODELLEN rymmer mycket. Det är ett helt kit. En livsfilosofi. Skolan finns däri också. Och det är ingen skola vilken som helst utan en stark och jämlik kunskapsskola DÄR INTE EN ENDA ELEV LÄMNAS EFTER men INGEN HELLER HÅLLS TILLBAKA. Den starka och jämlika kunskapsskola gör att alla barn får stora möjligheter att NÅ SINA DRÖMMAR. Och för att komma dithän satsar sossarna stenhårt på skolan. Alla lärare ska vara behöriga och en massa fler ska få extralön från ett lärarlönelyft. SVENSK SKOLA SKA VARA DEN BÄSTA ETT MODERNT SAMHÄLLE KAN SKAPA! För så är det sagt och då blir det ju så förstås. Det går lätt att trolla för den som har makt över orden.

Och grunden är förstås FÖRSKOLAN.  Förskolan är starten på det LIVSLÅNGA LÄRANDET. För forskningen visar att barn som gått i en förskola med hög kvalitet lyckas bättre i skolan. (ja, det vet ju alla att förr i tiden, på 40- och 50- och 60-talen var det ju rena medeltiden i skolan. Barnen var knappt läskunniga och var i stort sett helt asociala eftersom de inte utvecklat sina intellektuella och sociala färdigheter i förskolan) Förskolan ger barn trygghet, utvecklar deras förmåga att bygga relationer, stimulerar deras nyfikenhet och lust till lärandet.

Och eftersom förskolan är så jätteviktig är det jätteviktigt att alla barn får rätt till förskolan oavsett vad deras föräldrar har för sig. (jag skulle vilja se barnen kravla iväg till dagis...ivrigt jollrande att de har rätt till det) Om barn är frånvarande stora delar av dagen försämras förutsättningarna för förskolans pedagogiska uppdrag. Så det är bättre att alla barn är där hela tiden förstås.

Och förskolan ska ju vara gratis! Och som ett litet steg till i rätt riktning vill sossarna införa allmän förskola från 2 års ålder. Då blir det minst 525 fler gratistimmar varje år för varje barn! Ja, och då förstår man ju att välfärdspengarna kommer att tryta och då måste ju fler jobba mer och det är ju bra att barnen då redan går fler timmar på dagis så att inga föräldrar har något att skylla på. Varför inte ta i rejält när man ändå är igång!? Obligatorisk heltidsdagis och arbetsplikt? Kunde det vara något? Jaja, det var bara ett sidospår...det här handlar ju om kunskaperna.

Förskolan är ju förstås mest till för barnen och deras utveckling. Men samtidigt. och det är ju det fina i kråksången...är förskolan är rena universalmedlet...bra för allt liksom. Som ett Kinderägg får man flera saker på en gång. Inuti kunskapsägget ligger frihetspresenten...kvinnorna får också studera och jobba! Och man kan liksom se hur bra det är med den här svenska förskolemodellen för det är tack vare den som ANDELEN SYSSELSATTA KVINNOR I SVERIGE ÄR BLAND DE HÖGSTA I VÄRLDEN. Det blir ju som en trestegsraket. Barnen får komma in i utbildningssystemet och kvinnorna får komma ut ur latmanslivet i hemmen och blir sysselsatta och så skapas ju en massa jobb tack vare alla barnen i förskolan och det är ju finfint för då får ju många kvinnor något att jobba med! Win Win!

Det är förstås inte tillräckligt med en jättebra förskola! Förskoleklassen är minsann också jätteviktig! Den är så viktig att sossarna vill att den ska bli obligatorisk (och det vill väl nästan alla andra partier också). Förskoleklassen är fantastisk! Den ger alla barn en bra start på sitt lärande i skolan! Det trodde jag i och för sig att förskolan gjorde. Men det är viktigt att vara väl förberedd. Förskolan förbereder för förskoleklassen och förskoleklassen förbereder för skolan! Och inte räcker det med förskola, förskoleklass och skola! Barnen måste rustas ännu mer! Man kan aldrig gardera sig nog när det gäller att stärka kunskaperna. Fritidshemmen är också viktiga. Jätteviktiga. För fritidshemmen bidrar till att ge HÖGRE KUNSKAPSRESULTAT OCH JÄMLIKA LIVSCHANSER FÖR ALLA ELEVER.  Fritidshemmen ska ses som en del av skoldagen och fritidshemmens roll måste vidgas. Det luktar lite heldagsskola här. Full sysselsättning på hela fronten...barn som vuxen. Och när det blir så då är ju allt klappat och klart. Hela Sverige är SYSSELSATT. Och det är ju bra.







tisdag 11 april 2017

Myror

Sossarna är mitt upp i sin kongress. Det är intressant att läsa i deras kongresshandlingar.

Man kan läsa att det övergripande målet för Socialdemokraternas ekonomiska politik är FULL SYSSELSÄTTNING. ALLA SOM KAN SKA ARBETA. Det är bra för då får den enskilde ekonomisk frihet och alla får då vara med i samhällslivet och den enskilde kan forma sitt eget liv. Och så är det det där med skatten. Ju fler som jobbar desto mer skattepengar in i statskassan. Och då kan vi få mer VÄLFÄRD. Det räcker dock inte med att fler jobbar. Fler måste jobba heltid. Och fler måste jobba mer, börja jobba tidigare eller gå i pension senare.

Det som möjliggör det här höga arbetskraftsdeltagandet är förskolor, fritidshem och äldreomsorg. Detta gör det möjligt för fler att kombinera familj med jobb.

De här skyddsnäten skapar trygghet. DEN SVENSKA MODELLEN skapar ekonomisk tillväxt genom att ge människor utrymme att växa.

Det är snårigt. Vi måste jobba mer för att staten ska få mer skattepengar för att ge oss mer välfärd. Och ju mer vi jobbar desto mer välfärd behöver vi. Mer dagis. Mer fritids. Mer färdigmat. Mer städtjänster. Och det är ju bra. För då får fler jobb. Och fler skattekronor flödar in. Fler jobbar mer. Och så är det den ekonomiska tillväxten förstås. Den växer ju mer vi jobbar. Fler kronor rullar. Vi köper mer saker, äter mer ute, slänger mer och byter ut mer. Allt detta skapar en levande organism som både skapar och föder och göder sig själv. En evighetsåtta (som Blå tåget sjöng om för länge sen) som snurrar vidare och där det ena leder till det andra som leder tillbaka till början.

Det måste finnas någon slags tankevurpa i loopen. Och det är väl det här med att full sysselsättning är dyrt. Servicesektorn blir så stor. Det blir så många som måste jobba med sånt som finansieras genom skatt. Skattepengarna som kommer in kommer från början av skattepengar som också kommer från skattepengar. Det verkar dumt. Ologiskt. Dyrt. Men det är väl den där tillväxten. Pengarna som snurrar och byter ägare. Summan av alla varor och tjänster. Det är nog summan som är det avgörande. Vi måste bli till summor. Varor. Då får vi ett värde. Och värdet vi får när vi är med och betalar skatt gör att vi även växer som människor. Vi genererar ett värde och vi graderar på samma gång upp vårt eget värde. Vi växer som människor. Det är fint. Det är i alla fall fina ord. Det låter fint. Men i verkligheten handlar det bara om att alla som kan ska jobba. Heltid. Längre. Så länge som möjligt. Det är vad det handlar om. Sverige ska bli ännu lite mer av ett arbetsläger. Vi blir till myror.

söndag 9 april 2017

Igår...

...tog vi oss en liten skogspromenad! Vi gick till vår lilla fågelsjö som vi ofta gör. Den här gången gick vi in i skogen till ett litet fågeltorn. Kikare glömde vi hemma men det spelade ingen roll. Vi hade det mysigt ändå. Skogen var sval och man kunde ana den skira grönskan som är på väg. Fåglarna kvittrade och det ekade lite så där som det gör inne i en skog med höga stammar. Vi läste på informationstavlan som satt vid "ingången" till skogen...rörsångare och sävsångare finns här. Nu ska vi bara lyssna på P1-fågeln för att höra om det var såna vi hörde drilla så vackert! 

 Under de höga granarna låg mängder av grankottespån! Riktigt stora högar på sina håll! Och N fick lust att bli en liten ekorre han också! Låtsades knapra och pep lite! Och spanade upp i trädkronorna...men inga riktiga ekorrar fick vi syn på! 
Det är alltid roligt och lite läskigt att klättra upp och ner i fågeltorn! Men det gick bra! Det är ju bara att hålla i sig som 6-åringen sa! Fast jag gick allt bakom honom när vi gick uppför den branta trappan och i början när vi gick ner också...fast sen pep han förbi mig och klättrade raskt neråt den sista biten på egen hand! 
Det var vackert att se ut över den lilla sjön! Utan kikare kunde vi se grågås och olika måsfåglar. 
Det är alltid skönt att traska i skogen och få lite luft och färg på kinderna innan man ska in igen och stöka vidare med matlagning och allt annat som pockar på uppmärksamheten! 



Blått!

I min mammas och pappas rabatt är det tätt mellan krokusarna! Det är ju bara så vackert att man blir helt varm i bröstet av allt det blå! 
¨
Humlorna har vaknat och surrar tungt upp och ner krokusarna, pälsen pudrig av pollen! 
Och om det inte räcker med krokusblått lyser blåsipporna lika vackert i en annan nyans!