torsdag 31 januari 2013

Musik, konst och skriverier!

Jag skrev ju om min hemmaförskola! Tänkte berätta om vad som hände i den förskolan igår! 9-åringen och 6-åringen var hemma eftersom de varit sjuka ett par dagar. I går vad de i alla fall nästan friska och var sugna på att göra alla möjliga saker. På vissa punkter är jag ganska lat av mig, på andra väldigt arbetsam! När det gäller frukostintag är jag lat. Jag gillar att dricka kaffe och läsa tidningar i lugn och ro och då vill jag att frukosten ska löpa på så smidigt som möjligt! I går fick barnen frukost framför tv:n. Vi hittade ett program på en sån där djurkanal som var så intressant att jag avstod från mitt tidningsläsande och tittade jag också. Det handlade om geparder. Under programmet och efteråt pratade vi en hel del om olika sorters djur och om Afrika och andra världsdelar. Det blev alltså både geografi och biologi. Det mest intressanta tyckte barnen var att få reda på att geparden markerade revir. De skrattade förstås men när de slutat tänka på hur fånigt det såg ut när revirmarkeringen gjordes blev det intressant. De funderade på om vår katt också gjorde det.
 
Efter frukosten gick barnen upp på sina rum och klädde på sig städade undan så gott de kunde. Jag röjde upp efter frukosten och passade på att fylla tvättmaskinen. 2-åringen var som alltid med mig. Han ger mig kläder och stoppar i maskinen, stänger luckan, hjälper till att lägga i tvättmedel och trycker på knappen. Det här gör vi varje dag och lilleman visar inga tecken på att tröttna. Det blir förstås en hel del prat under tiden. Man kan prata om färger, räkna, eller till och med sjunga en stump för att fixa lite underhållning!
 
9-åringen vill lära sig spela piano så det fick bli nästa aktivitet. 2-åringen brukar sitta bredvid och klinka lite samtidigt. Det är konstigt nog ingen som blir särskilt irriterad på honom utan de äldre barnen har lärt sig att stänga av och ägna sig åt sitt. 6-åringen kom på att det fanns en lucka högst upp på pianot och vill öppna och titta. Det fick han och snart var vi alla fyra upptagna av att studera hur pianot verkade fungera! Jätteroligt!
 
Det ena ledde till det andra. 6-åringen konstaterade att det fanns strängar inuti pianot och kom att tänka på min gamla fiol som vi tar fram ett par gånger om året. Han ville absolut prova att spela. Det är många år sedan jag tog lektioner och sedan dess har den mest legat i sitt fodral. En sträng fattas och de övriga tre strängarna är väldigt ostämda men det var kul att spela ändå. Båda killarna bestämde raskt att det är fiol de vill spela. Det skulle passa så bra sa de om de kan spela fiol när storebröderna spelar piano! "Då kan vi spela Mozart!" utbrast 6-åringen och började nynna på en låt av just Mozart han har fastnat för. Jag ska nog försöka skaffa en sträng och stämma fiolen till att börja med!
 
 
 
Sedan blev det aktiviteter vid köksbordet. 9-åringen gjorde läxorna inför morgondagen, både matte, högläsning och några rättstavningsord. Jag fyller alltid på matteläxan med några tal från en gammal mattebok från 50-talet. 6-åringen satt med en pysselbok om matte och svenska. Han tränade på "tvillingar" - 2+2 osv. 2-åringen är alltid med förstås! Han ritar på papper och försöker vända blad i böckerna! När läxläsandet var slut målade vi med vattenfärg. 6-åringen vill måla ett akvarium och 9-åringen ritade de instrument han kan spela lite på, piano, flöjt och fiol! 2-åringen målade han också. Det är roligt att se vad som händer när man doppar penseln i vatten och blandar med färger.

 


 
Sedan hade alla jobbat så hårt att det fick bli rast. De stora killarna sprang upp på övervåningen för att leka krig med hemmabyggda duplovapen och 2-åringen var inte sen att springa efter. Han avgudar sina storebröder och vill göra allt som de gör och de är snälla nästan jämt och låter honom vara med. De förstår att han inte vet så mycket men ändå pratar de med honom och förutsätter att han också kan vara med! Jag själv förberedde lunchen.
 
När vi ätit mat och lillen tog sin middagslur satt jag vid köksbordet och läste och skrev en liten stund. Båda killarna gillar att sitta med mig och de ville också skriva något. Som tur var har vi en gammal laptop liggande så båda kunde få varsin. Sedan började de skriva på varsin "bok". 9-åringen skrev om en polis med en spökkompis och 6-åringen om en soldat (han är rätt krigisk just nu!) som räddade en massa människor.

 
Det var vår hemmaförskoledag. I går var det mest fokus på de stora barnen eftersom de var hemma men lillen hade både glädje och nytta av allt vi gjorde tillsammans. Han fick vara med på sina villkor.


onsdag 30 januari 2013

Hemmaförskola

För ett tag sedan stötte jag på ordet "hemmaförskola" på en fb-sida. Jag hajade till lite vid ordet och min spontana reaktion var att det verkade lite "tramsigt". Jag fick alla möjliga bilder i huvudet - att vi hemmaföräldar på något sätt ska härma förskolan. Och jag måste erkänna att jag inte är särskilt förtjust i typiska förskoleaktiviteter. Jag tycker att det är lite tramsigt att sitta i ringar och sjunga sånger, räkna frukter vid mellanmålet osv. Men sedan har jag funderat på det där ordet och tänker att det är ju ett jättebra ord. Jag som har varit hemma med mina barn i stort sett 15 år bedriver ju faktiskt en slags hemmaförskola och även en slags skola för mina äldre barn. Jag gör en massa saker som hjälper mina barn att utvecklas och lära sig saker. Varför ska jag låta förskolan ha monopol på att tro att det bara är där barnen kan lära sig, ta de första stegen på det livslånga lärandet? Varför ska inte jag som mamma kunna känna samma stolthet över vad jag gör? Och varför ska inte jag kunna se och tala om vad jag gör tillsammans med och för mina barn? Därför har jag börjat gilla det där ordet och numera tänker jag att jag har en hemmaförskola! Jag är helt enkelt en frilansande pedagog som arbetar helt ideellt!

Det som är så bra med min hemmaförskola är att jag inte behöver ta hänsyn till annan personal eller en stor barngrupp. Jag tar hand om ett litet barn och några större. På förmiddagarna är jag och min 2-åring helt ensamma hemma. Jag kan då följa mitt barn i hans lust och humör. När det passar stoppar jag in lärorika moment. Det kan röra sig om att sjunga, rita, läsa i en bokstavsbok, räkna fingrar, tår eller andra saker.


En annan fördel med min hemmaförskola är att jag har mitt barn med mig i alla mina sysslor och därför blir egentligen allt vi gör "undervisning". Min hemmaförskola är en äkta, naturlig miljö som inte är speciellt anpassad för barn. Här finns massor av saker som är utvecklande att få greja med. Det finns grytor och pasta i skåpen. Världens bästa leksaker för små barn. Här finns knivar som man tillsammans med mamma kan få öva sig på att hantera (säkert förvarade annars). Här finns en trappa att öva sig gå i. Lilleman har övat ända sedan han kunde krypa. Jag som pedagog har låtit honom försöka själv men ändå varit alldeles bakom för att ta emot om något går fel. Nu när han är 2 går han precis som en vuxen - vänd i färdriktningen och utan att hålla i sig!

 
Min hemmaförskola är en tillåtande miljö. Här kan man få klättra på stolar, stå vid spisen och hjälpa till när jag är bredvid, hoppa i sängar och soffor, sitta på köksbordet... Jag låter mina barn utveckla sina kroppar genom att de har frihet att röra sig både inomhus och utomhus.

Rimlek!

Ibland leker jag, 6-åringen och 9-åringen en rolig lek innan det är dags att sova. Jag säger en mening, t ex "Nu är det dags att säga god natt" och sedan ska barnet säga en mening som rimmar på min mening! Kanske "och du har ätit upp min hatt". Vi tycker alla att det är jätteroligt och oftast spårar leken ut efter ett tag och meningarna blir riktigt fåniga! Jag kanske inte behöver berätta att ord som rimmar på "strumpa", "kopp" och "tvärt" ofta brukar dyka upp. Och att sedan båda killarna (särskilt 6-åringen) skrattar så det står härliga till. Jag inbillar mig att leken är "bra" på olika sätt - man får en kul stund, man får skratta ordentligt och man får en chans att vara lite kreativ med språket!

måndag 28 januari 2013

Kvällsbestyr!

Våra kvällar ser likadana ut alla veckans dagar utom fredag, lördag och söndag. Maken kommer hem ganska sent och vi brukar äta kvällsmat direkt. Sedan är det i princip dags att hoppa i säng för de små barnen. Absolut senast kl 20 ska 6-åringen och 9-åringen vara klara för att somna. 11-åringen och 12-åringen får vara uppe till 21. 15-åringen har som målsättning att gå och lägga sig senast 22 och det är han duktig och håller för det mesta. Minstingen som sover middag och är rätt morgontrött somnar inte förrän vid 21-tiden.

Pappa ska kramas när han kommer hem!

Jag gillar att läsa högt. Gillar både själva läsandet och att få vara med och uppleva nya böcker och återuppleva gamla. Det är alltså jag som sköter läsandet. Maken tycker att det är skönt att greja lite i tystnad efter en dag på jobbet och har tagit som sin uppgift att plocka undan efter maten och städa upp och göra fint i köket.

Jag läste länge för de stora barnen också men nu är de tyvärr inte intresserade av att vara med längre. De läser hellre själva eller tittar på tv, eller skypar eller styrketränar eller något annat.

Vi läser allt möjligt. Jag brukar alltid börja med att sjunga lite. 2-åringen brukar nämligen vara med en stund i början och när han tröttnar går han till sin pappa. Sedan brukar han vandra lite fram och tillbaka! Vi sjunger både barnsånger och gamla schlagers. Just nu är favoritsångerna - "Vi här bak i bilen" och "En sån karl"! Sen läser vi. Jag brukar ha något som är lite "enklare" till 6-åringen och sedan ett kapitel ur någon kapitelbok. På sistone har vi läst mycket faktaböcker - om rymden, vikingar och romarriket. Sen håller vi just nu på med Spiderwick-serien.

 
 

Dagens ord - diskriminering!

Jag tänker lite på ordet diskriminering. När jag har läst om de politiska partierna har ordet dykt upp lite här och var. Vi är bra på att inte diskriminera i Sverige. Vi vill inte diskriminera någon pga kön, etnicitet, ålder, sexuell läggning... Ändå känns det ibland som om det förekommer en hel del diskriminering i det tysta.

Vad är då diskriminering? Det är klart att jag vet vad det är men läser på Nationalencyklopedins hemsida för säkerhets skull. "Diskriminering (av latin discri´mino 'avskilja'), särbehandling (av individer eller grupper) vilken innebär ett avsteg från principen att lika fall skall behandlas lika. Man brukar skilja mellan värdeneutral diskriminering och positiv diskriminering resp. negativ diskriminering. I dagligt tal avser man med diskriminering den negativa formen, dvs. sådan särbehandling av en grupp eller av en individ som innebär olägenhet av något slag." Mmm, precis som jag trodde. Man menar att folk inte behandlas lika och att en grupp eller en individ kan ha olägenhet av detta. NE fortsätter: "För att konstatera diskriminering, dvs. att lika fall inte behandlas lika, måste man kunna avgöra vad som är lika fall. Regeln att rösträtten i Sverige vid val till riksdagen är allmän och lika för svenska medborgare gäller inte för dem som inte fyllt 18 år på valdagen; men det är därför inte självklart att barn och ungdomar är diskriminerade. Man måste i sådana sammanhang utgå från vad som enligt de i samhället (i stort sett) accepterade föreställningarna är lika fall. I varje situation bör man därför ange de universella normer, internationella konventioner, lagar, umgängesregler osv. som bedömningen förutsätter. Detta är svårt när det gäller relationerna mellan grupper inom ett samhälle och blir ännu mer komplicerat när statsmakten själv är part i konflikten." Man måste alltså bestämma vad som är "lika fall". Man konstaterar också att det är svårt när det gäller relationerna mellan grupper i ett samhälle och ännu svårare när statsmakten själva är part i konflikten. Ni som läser min blogg förstår nog vad jag är ute efter. NE förklarar mer: "En viktig distinktion är den mellan individuell diskriminering och institutionell (strukturell) diskriminering. Den senare formen innebär att regler, föreskrifter eller praxis i ett socialt system avsiktligt eller oavsiktligt får diskriminerande konsekvenser; de diskriminerande handlingarna är en del av de formella och informella rutiner som gäller i institutionerna. Således innebär detta att diskriminering inte enbart praktiseras av individer utan även kan ingå i de sätt som samhällets institutioner, organisationer, företag m.fl. fungerar. Föremål för diskriminering kan vara i stort sett vilka kategorier, gruppbildningar eller kollektiv som helst. Inom ramen för internationell rätt och nationell lagstiftning avgränsas de grupper som däri skall anses vara skyddade mot diskriminering." Vad är det jag är ute efter då? Jo, jag anser att vi i Sverige diskriminerar föräldrar som vill ta hand om sina barn i hemmet. Det är i realiteten inte tillåtet av den enkla anledningen att de som i så fall skulle ta hand om barnen råkar vara föräldrar. Kvinnor är dubbelt diskriminerade eftersom de både är föräldrar men också just kvinnor. Kvinnor är tydligen redan diskriminerade i och med att de tjänar mindre än männen, arbetar mer deltid osv. Den här diskrimineringen leder till att kvinnorna diskrimineras ännu mer om de råkar vilja ta hand om sina egna barn. Staten vet att det inte är bra för kvinnorna. Det här måste vara fråga om institutionell diskriminering. Reglerna, föreskrifterna och praxis i det sociala systemet är sådant att det är snudd på omöjligt att stanna hemma hos sina barn. Diskrimineringen ingår alltså i samhällets institutioner.

Hur kan jag påstå detta? Det är inte förbjudet att ta hand om sina egna barn. Men samhället subventionerar barnomsorg av barn som inte uppnått skolåldern och subventionerar även fritidsverksamhet för barn mellan 6 och 12 år. För förskolebarnen rör sig subventionen om 144 000 kr/barn och år. De här pengarna anser alltså staten att barnen är värda. Föräldrarna ska få dessa pengar för att kunna få använda barnomsorg i statens regi. Föräldrarna kan få ta del av dessa pengar i form av en barnpeng. Den kan man använda för att fritt välja mellan olika barnomsorgsalternativ. Det är bara ett alternativ som staten inte anser är önskvärt och det är att föräldrar tar hand om sina egna barn. Det måste väl rimligtvis betraktas som just diskriminering?!

söndag 27 januari 2013

Skridskor, räkor orientale och lite annat!

Lördag förmiddag ägnade vi åt läxläsning, datoranvändning och pianospel.

 
Lillen har fastnat för Mother Goose Club http://www.youtube.com/results?search_query=mother+goose+club. Särskilt älskar han The Wheels on the Bus och Rig a Jig, Jig. Det är lite förvånande att han bara vill lyssna på engelska barnsånger. Han älskar annars när jag sjunger vanliga, hederliga sånger på svenska men på datorn ska det tydligen vara på engelska!
 
 
12-åringen gjorde sina läxor och fick sällskap av lillen.
 
 
Sedan blev det pianospel. Jag hade beställt nya noter från http://www.notlagret.se/ och de kom i fredags. En ny bok med enkla klassiska låtar, Mozarts variationer på Blinka lilla stjärna och Yiromas The River Flows in You. 11-åringen satte genast i gång med The River. Den är så vacker och versionen jag hittade var lagom enkel. http://www.youtube.com/watch?v=F-4wUfZD6oc
 
Efter maten blev det skridskoåkning. Killarna spelade hockey med sin pappa och morfar. Efter en stund anslöt några andra killar som ville vara med!
 



På kvällen åt vi Räkor Orientale. Receptet kommer från min mamma och har hängt med ända sedan jag var liten. Det är en sån där maträtt man inte tröttnar på - jättegod och enkel att laga till.

Räkor orientale, 4 p

4-5 hg räkor
1 burk hela tomater
2 paprikor
3 msk smör
1 msk curry
0,5 tsk paprikapulver
2 vitlöksklyftor
2 msk chilisås
0,5 tsk salt
0,5-1 dl grädde

Skala räkorna.
Strimla paprikan.
Smält smör i traktörpanna. Tillsätt curry, paprikapulver och vitlök. Lägg i räkorna och låt det hela fräsa en stund.
Ta upp räkorna.
Lägg i paprika, tomater, chilisås och salt. Koka sakta under lock i 20 minuter.
Rör i grädden och sjud ett par minuter.
Tillsätt räkorna en liten stund innan servering.

Servera tillsammans med jasminris, grönsalld och bröd.
 


 

 

 

 

torsdag 24 januari 2013

Provencalsk köttfärssås!

Det är så härligt när ljuset kommer tillbaka! Varje år blir det nästan lite som en chock  - att det blir så ljust på en gång efter nyår! Jag blir alltid lika överrumplad över hur pigg jag känner mig - och hur dammigt och eländigt det ser ut här och där i hemmet! Jag försöker städa så gott jag kan. Ibland känns det som ett riktigt sisyfosarbete! Jag börjar i ett hörn och när jag kommer tillbaka ser det likadant ut! Ok då, inte riktigt men det är intressant och fascinerande att vi kan generera så mycket damm i vår familj! Fast det kanske inte är så konstigt - 8 personer som rör sig fram och tillbaka, en mängd kläder i omlopp och en massa böcker och tidningar som ligger i högar på olika platser! Det är i alla fall skönt att städa även om det inte varar så länge. Har städat ur köksskåp, kylskåp och klädkammare. I morse drog jag ut soffan i vardagsrummet och dammsög och torkade. Gjorde jag senast för 3 veckor sedan men det var fullt med damm, pennor, mina hårborstar som jag letat efter, några julgranskulor och till 2-åringens stora glädje - 2 pyttesmå mintpastiller! De försvann snabbt och sedan lät det ett bra tag - mea, mea, MEA!
 
Jag har dammat lite också och när det var bokhyllornas tur kom jag av mig lite. Blev sittande och tittade i gamla pärmar och anteckningsböcker med recept. Jag hittade ett recept på provencalsk köttfärssås och marinerade morötter jag inte lagat på flera år. Det var lika gott som jag mindes det och barnen tyckte att vi kunde laga det fler gånger!

 
Marinerade morötter:
 
4 morötter
2 skivade vitlöksklyftor
salt
peppar
1 msk rödvinsvinäger
0,75 dl olivolja
 
Skala och skiva morötterna.
Koka i lite vatten, socker, salt och smör tills de är knappt mjuka.
Blanda marinaden, lägg i morötterna när de är varma och låt stå i några timmar.



Provencalsk köttfärssås, 4 p:

500 g nötfärs
2 msk olivolja
1 dl vitt vin

Bryn i stekpanna, koka ihop.
Tillsätt:

1 finhackad lök
1 burk hela tomater
1 krossad vitlöksklyfta
1 tsk socker
1 dl finhackad persilja
1 tsk timjan
2 krm fänkålsfrön
1 tsk basilika
rivet apelsinskal
2 msk tomatpuré

Låt köttfärsen puttra en bra stund.

Servera med pasta, svarta oliver, fetaost och de marinerade morötterna.
 


onsdag 23 januari 2013

Vill du läsa?

6-åringen fick en läsebok av Elsa Beskow i julklapp. Det är en samlingsvolym som innehåller läseböcker för första och andra skolåret samt en bredvidläsningsbok för första och andra året. Den läser vi i lite varje kväll nu. 9-åringen är också med och tycker att den är väldigt bra han också.

Elsa Beskows sagoskatt. Vill du läsa?

Vi brukar börja med att 6-åringen får läsa högt en stund. Han har fäst sig vid de första enkla texterna och vill gärna läsa "Mor! mor! O, mor! Orm!" varje gång! Han deklamerar med hög och överdriven röst och skrattar gott efteråt! När han har läst de två första och enligt honom roligaste texterna går vi vidare så han får träna lite mer. Han tycker att det är roligt i ca 5-10 minuter och längre håller vi inte på heller.


Själva lästräningstexterna är enormt genomtänkta.  När barnet har lärt sig bara tre bokstäver, M, O, R kan de läsa en liten text med orden "mor" och "orm". Sedan bygger man på med ett par bokstäver i taget och texterna blir ganska snart rätt långa och faktiskt roliga att läsa. När bokstäverna är genomgångna illustrerar texterna olika stavningsregler, t ex ck, ng och lj. Texterna är varierande och består av sånger, gåtor, verser, dialoger... Texterna är också allmänbildande, de handlar om årstiderna, veckodagarna, olika växter och djur... Ändå är de inte torra och tråkiga utan många texter är lite underfundiga och roliga på ett lågmält sätt. Bilderna till är underbara och fantasieggande.


När 6-åringen har läst färdigt läser vi lite här och där. I går läste jag några gåtor som fanns med i boken. Hade glömt hur roligt det är med gåtor. Båda barnen blev väldigt engagerade. Här är de:

Rund som en boll,
luden som ett troll,
nålar åt alla håll.

Jag lämnar mjölk i en spann,
har stora horn i pannan
och säger "bu" och "mu".

Jag har en kam
men kammar mig ändå aldrig.

Jag går och går både natt och dag
men kommer aldrig till dörren.

Jag faller mjukt och lätt
och blir ett täcke tätt.
Under mig sover blommorna små.


Här är en annan lite lurigare gåta:


Vi läste en text som handlade om två barn som leker med bokstavslappar. Deras lillebror blandar runt orden de skrivit. Man får reda på att barnen skrivit namn på djur och att alla djur har fyra bokstäver: Hndu, ätsH, srGi, nöHa osv. Barnen hade väldigt roligt med att lura ut vilka djur det var. Orden var lite för lätta för 9-åringen men han tyckte att det var roligt ändå och var snäll och tog det lugnt så 6-åringen hann tänka färdigt innan de fick säga det rätta svaret.


tisdag 22 januari 2013

Tyska stilar och Gangnam Style!

Jag och äldste sonen försöker bli bättre på tyska. Han läser tyska för 3:e året (ja, 4:e egentligen eftersom han började i 6:an men då lärde de sig inte särskilt mycket) och har kommit en bit på väg. Han har lärt sig uttrycka sig i presens, perfekt och nu börjat lite med imperfekt. Han har lärt sig vad de olika prepositionerna styr för kasus Han har lärt sig lite om bisatser och modala hjälpverb. En del starka verb har han lärt sig också. Något jag saknar från undervisningen i skolan är glosinlärning – det är sällan eleverna får glosläxor och det leder till att det aktiva ordförrådet inte blir så stort. De tränar också relativt lite på att översätta. Jag gillar översättningsövningar – inbillar mig att man lär sig mycket när man måste använda språket och inte vet vilken grammatisk funktion man ska visa att man kan. Jag har letat på nätet efter översättningsböcker men inte hittat något. Som vanligt kunde jag få hjälp av min kära mamma. Hon hade några häften med sk stilar från både realskolan och gymnasiet. I söndags började vi! Jag har läst tyska i 6 år men det var länge sen jag använde språket mer än som turist och känner mig rätt ringrostig. Alltså kan jag inte riktigt hjälpa sonen så mycket som jag skulle önska. Vi kom fram till att det bästa vi kunde göra var att vi båda översätter. Vi gjorde en mening i taget och översatte den var för sig. Sedan jämförde vi. När vi inte kunde använde vi grammatikboken och försökte läsa oss till hur det ska vara. I går läste jag upp vår gemensamma översättning för min mamma och eftersom hon är säkrare på tyska än mig kunde hon hjälpa oss med några saker vi inte riktigt fått till på rätt sätt. Nu ska vi bara be sonens lärare att rätta åt oss! Det ska bli spännande att hur det har gått. VI har bestämt oss för att göra en stil i veckan tillsammans och förhoppningsvis kommer både han och jag att bli riktigt bra på tyska!

Vi hade riktigt roligt. Först tyckte sonen att det var alldeles för jobbigt men efter ett tag kom vi in i det och till slut tyckte han att man nästan kunde inbilla sig att det var som att klura ut hur man skulle klara ett spel (inte riktigt lika roligt men i alla fall…) och han förstod nyttan med det.
2-åringen har snöat in på Gangnam style (precis som jag antar att miljoner andra barn har gjort). Låten är hans absoluta favorit och han tittar på den ett antal gånger varje dag. Han är särskilt förtjust i vissa versioner. Här har 12-åringen fixat iordning lite mysigt till honom framför laptopen.
 
Sen skulle det dansas! Han dansar gärna och har börjat få till en del avsnitt i dansen riktigt bra! 
 

Det är så roligt med 2-åringar! De är så bäbiaktiga på många sätt ännu men ändå så "stora". De förstår så mycket och kan kommunicera rätt bra! Humorn har utvecklats en del och de vill vara roliga! En 2-åring tar plats och vill vara medelpunkten och eftersom han är så gullig och rolig och söt vill alla runt honom också att han är i centrum! Syskonen älskar vår lille 2-åring och de tycker att han är så duktig och go. Alla tittar på hans konster och klappar händerna och drar efter andan när han gör något nytt och snitsigt eller "farligt" (hoppar ner från sängen är det senaste nöjet!). Jag tror att barnen går på sin instinkt - de känner att 2-åringen ska få vara "stjärna" just nu! Han mår bra av det!
 

måndag 21 januari 2013

Fisksoppa och maränger!

Måndag igen! Helgerna försvinner i ett nafs! Helgen var i alla fall trevlig med en blandning av vila och aktiviteter. I fredags kväll lagade 9-åringen och 11-åringen mat tillsammans med sin pappa. De lagade fisksoppa. Vi är alla förtjusta i det och har några olika recept vi varierar oss med. Den här gången blev det ett recept från en bok av Anna Bergenström - Vinterns goda ting.
 
6 personer:
 
3 gula finstrimlade lökar
olja eller smör att fräsa löken i
2 tsk oregano+2 tsk mejram
1 stort fänkålshuvud
2 små zucchini
2 burkar hela tomater
ca 1,3 l vatten
3-4 fiskbuljongtärningar
2-3 dl vitt vin
minst 1 stor pressad vitlöksklyfta
1/2 - 1 tsk italiensk salladskrydda
 
Senare:
600-800 g fiskfile. Jag brukar ta lax.
1 kuvert saffran
500 g räkor med skal
 
Fräs löken i gryta i olja och strö över oregano och mejram.
Skölj, ansa och skiva fänkålen och lägg ner i kastrullen.
Skär zucchinin i halvmånar och lägg ner i grytan.
Häll i tomaterna.
Smula ner buljongtärningar och koka under locks i 35 min.
När halva tiden gått tillsätter man vitlök, salladskrydda, saffran och vitt vin.
Lägg i fisken skuren i bitar.
Sjud till de är genomkokta.
Lägg i räkorna.
Servera med bröd och aioli.
 
Aioli med sambal:
Pressa 3 vitlöksklyftor i en skål.
Rör ner 2 råa rumstempererade äggulor.
Häll droppvis och sakta ner 2,3 dl rumsvarm olja (oliv+raps).
Smaksätt med salt, 2-3 tsk sambal oelek och rivet apelsinskal.
 
 
Barnen gjorde sina läxor som de brukar göra på lördag- och söndagförmiddagarna. Här sitter 9-åringen med matte. Under tiden sysselsätter sig 6-åringen och 2-åringen vid datorn.
 
 
Eftersom vi gjorde aioli till fisksoppan fick vi äggvitor över. 15-åringen gjorde maränger på dem. Maränger är roligt och lätt att göra, även för rätt små barn (med lite hjälp förstås).
 
3 äggvitor
1,5 dl socker
1/2 kryddmått ättikssprit
 
Sätt ugnen på 100 grader.
Vispa äggvitor, ättikssprit och hälften av sockret till hårt skum.
Rör försiktigt ner resten av sockret med en sked.
Klicka ut smeten till toppiga högar på bakplåtspapper.
Grädda marängerna i ca 45 minuter.Testa om de är klara genom att sticka en kniv igenom och lyfta lite. Om den släpper från pappret är de klara.
 

Jag fick en del städat i helgen. Våren närmar sig och det känns som om hemmet måste gås igenom och bli lite extra rent. Städade ur klädkammaren. Det är alltid jobbigt eftersom saker har en tendens att "hamna där" och till slut är det inte riktigt så bra ordning som det var från början. Jag hittade i alla fall akrylfärger och några omålade dukar i en låda. Barnen blev sugna på att måla och hade en rolig och kreativ stund innan kvällsmaten i lördags!

fredag 18 januari 2013

Bergis, chokladbollar och lite religion!

Jag bläddrade i min allra första anteckningsbok med recept och hittade receptet på Bergis. Det var många år sedan jag bakade denna sort och jag blev sugen på att prova. Eftersom det är fredag idag passar det bra med nybakt bröd när barnen kommer hem från skolan. Känns lite extra festligt!
 
 

50 g jäst
5 dl mjölk

25 g smör
1,5 tsk salt
ca 12 dl vetemjöl
 
Smält smör och häll i mjölk och värm till 37 grader.
Häll mjölken över jästen och blanda.
Tillsätt salt och nästan allt mjöl.
Blanda till en smidig, blank deg.
Låt jäsa i 30 min.
Dela degen i 2 delar och sedan varje del i 3 delar. Rulla ut delarna och fläta dem.
Låt jäsa i 30 min.
Pensla med äggvita och strö över vallmofrön. (Jag hade inga hemma så det fick bli sesamfrön - gott det också!)
Grädda i 225 grader i ca 20 minuter.
 




 
 
Det är ju gott med något sött också! Jag hade tänkt att de små barnen skulle göra chokladbollar men de hade full upp med annat så jag fick göra det själv!
 
25 st
150 g smör
2 dl socker
3 msk kakao
1,5 tsk vaniljsocker
2 msk kaffe
4,5 dl havregryn
 
Blanda allt och rulla till bollar. Rulla bollarna i pärlsocker. Låt stå kallt en stund före servering!
 
Jag gillar att vara hemma och ta emot mina barn när de kommer från skolan! Jag försöker städa undan på förmiddagarna så jag är lite "ledig" när de kommer hem. Det är mysigt när de kommer indroppande den ena efter den andra. Ibland är det en kompis med. Det är roligt det också! Det är trevligt att få lära känna barnens vänner lite grand! Vi brukar vänta på varandra med att äta mellanmål. När den siste kommer hem sätter vi oss ner tillsammans. Det är roligt att alla kan vara med och få prata om hur dagen har varit. På så sätt får alla i familjen en liten inblick i vad alla håller på med när de inte är hemma. Det är både roligt att få berätta och att få lyssna. Ibland blir det bara snack om vilka ämnen man haft, vad man lekt på rasten och sånt men ibland har någon hört något spännande på en lektion och vill berätta om det. På sistone har vi pratat mycket religion. 11-åringen har läst alla världsreligionerna och 15-åringen läste hinduismen före jul och ska börja med buddhismen. De är båda fascinerade av vad de har läst och hört och vi har haft många roliga och intressanta diskussioner. Från att bara prata om vad religionerna innebär har samtalen glidit iväg till vad man tror om meningen med livet, vad som händer när man dör, var man fannas innan man kom till världen, hur man ska vara mot varandra...

onsdag 16 januari 2013

Penne al'arrabiata

Vi gör ganska ofta penne al'arrabiata. Det går fort och det är gott. Jag gör på mitt sätt - har använt ett recept från en amerikansk-italiensk kock och inte tittat i receptboken på ett antal år så jag antar att receptet "glidit iväg" lite efter hand. I dag åt vi lunch hos barnens mormor och morfar eftersom de skulle vara barnvakt åt mig när jag skulle på utvecklingssamtal för ett av barnen. Min pappa lagade just arrabiata och 11-åringen (och de andra barnen också tror jag) tycker att han gör den mycket godare. 11-åringen har på senaste tiden blivit väldigt matlagningsintresserad och är ofta med och lagar mat. I dag hjälpte han sin morfar och meddelade efteråt att nästa gång vi ska äta den här maträtten tänker han laga den efter morfars recept.


 

Här är receptet:

400 g penne
1 liten gul finhackad lök
1 finhackad vitlöksklyfta
1 halverad och urkärnad rödpepparfrukt
125 g strimlad bacon
1 tsk smör
1 burk avrunna hela tomater
salt
riven parmesan

Bryn bacon, lök och vitlök. Tillsätt tomat, pepparfrukt och smör. Låt det hela puttra under lock i 20-30 minuter. Ju längre pepparfrukten får puttra med desto starkare blir såsen.

Koka pastan.

Blanda pasta och tomatsås. Riv över parmesanost.


Efter maten tittade barnen på tv en stund. 6-åringen valde film och det fick bli Lassie. Minstingen, som egentligen inte har tålamod att titta på sådana filmer var ändå med en stund eftersom det var så roligt att ligga på mage på soffbordet!

måndag 14 januari 2013

Allt har sin tid!

Jag gillar nedanstående citat från Gamla Testamentet. Så är det ju - allt har sin tid. Det känns skönt att tänka så ibland - att det inte är så bråttom. Saker och ting förändras hela tiden. Man kan vila i nuet och ta vara på det som är.
 
Predikaren, 3:e kapitlet
 
1. Allting har sin tid, och vart företag under himmelen har sin
      stund.
  2.  Födas har sin tid, och dö har sin tid.  Plantera har sin tid, och
      rycka upp det planterade har sin tid.
  3.  Dräpa har sin tid, och läka har sin tid.  Bryta ned har sin tid,
      och bygga upp har sin tid.
  4.  Gråta har sin tid, och le har sin tid.  Klaga har sin tid, och
      dansa har sin tid.
  5.  Kasta undan stenar har sin tid, och samla ihop stenar har sin
      tid.  Taga i famn har sin tid, och avhålla sig från famntag har
      sin tid.
  6.  Söka upp har sin tid, och tappa bort har sin tid.  Förvara har
      sin tid, och kasta bort har sin tid.
  7.  Riva sönder har sin tid, och sy ihop har sin tid.  Tiga har sin
      tid, och tala har sin tid.
  8.  Älska har sin tid, och hata har sin tid.  Krig har sin tid, och
      fred har sin tid.
 
 Vår minsting närmar sig 2 år. Det är så lustigt med små barn - hur de liksom avverkar olika bitar i sitt lärande. Jag brukar tänka på citatet från predikaren ofta när det gäller mina barn. Ibland är utvecklingen så tydlig. Särskilt när barnen är riktigt små blir det extra tydligt hur allting har sin tid. Minstingen har ägnat sig åt att stoppa i saker i andra saker en lång tid. Leken har förfinats och förändrats allteftersom han har blivit äldre men han har ändå ägnat sig åt att just stoppa i. Efter tre skrikiga dagar när han visade tydligt missnöje slog han in på en ny kurs - staplandets tid inleddes! Den fjärde morgonen möttes vi av ett torn på vardagsrumsbordet. De stora barnen hade ätit frukost framför tv:n och jag var sen med att duka undan efter dem. När jag äntligen skulle hämta frukostporslinet möttes jag av en stapel av fat och glas - fint ordnade med varannat glas, varannat fat! Lilleman stod stolt bredvid och visade vad han hade byggt! Sedan dess ägnar han långa stunder varje dag åt att bygga - allt ska staplas - lego, klossar, bunkar, burkar, böcker...



Ett mycket högt legotorn. En byggsugen storebror hjälpte till lite grann men de mesta bitarna tryckte han fast alldeles själv!


 
Att städa ur kökslådorna kan vara jättekul! Många saker att bygga med fanns det i lådorna! 



söndag 13 januari 2013

Söndag!

Söndagen är snart slut och en ny arbetsvecka drar igång igen! Idag hade barnen freerunningkurs på förmiddagen. Jag har gjort läxor med de som hade några. Läst lite engelska med de stora barnen. Jag och äldste sonen försöker förbereda honom för de nationella proven som kommer nu i 9:an. Vi har fått låna ett häfte med gamla realskolestilar av min mamma. Stilarna är enormt bra - de testar alla grammatiska färdigheter och ordförrådet är varierat. Mina föräldrar kom förbi för att hämta en grej och stannade på kaffe. Barnen hann spela upp sina pianoläxor för dem också! Det är alltid roligare att spela med lite publik!
 

Det blev en riktig klassisk söndagslunch - köttfärslimpa, potatis och brunsås. Gott och uppskattat av alla!
 

 
Maken hade en chokladask med sig hem i fredags och den har vi njutit av både igår och idag!
 

fredag 11 januari 2013

Torskburgare

Jag fortsätter att leta torskrecept och i går träffade jag äntligen rätt! ALLA barn tyckte att det var jättegott! Fast det kanske inte var så förvånande eftersom det var burgare det var fråga om! Gjorda på torsk då! Det var kanske en lite väl lyxig torsdagsmåltid så nästa gång vi gör den får det bli en fredag istället!

 
Gör först en pepparrotsmajonäs:
 
1 finhackad vitlöksklyfta
1 rumstempererad äggula
1 dl rumstempererad rapsolja
1,5 tsk vitvinsvinäger
1 tsk dijonsenap
0,75 dl riven pepparrot
 
Blanda vitlök, äggula och tillsätt droppvis oljan under kraftig vispning. När majonäsen tjocknat kan du låta oljan rinna sakta ner under vispning. Smaksätt med de andra ingredienserna samt salt om det behövs. Låt majonäsen mogna i kylskåp en stund innan servering.
 
400 g torsk
2 finhackade schalottenlökar
1 finhackad vitlöksklyfta
1 finhackad och urkärnad chilifrukt
2 uppvispade ägg
1 citron, rivet skal och saft av hälften
1,5 dl hackad dill
salt och svartpeppar          

Hacka ihop allt till en färs i matberedare. Forma biffar. Dubbelpanera dem i först vetemjöl, sedan uppvispat ägg och sist ströbröd.

Stek i smör och olja.
 
Tillbehör:
sallad
skivad rödlök
saltgurka
citron
riven pepparrot
 

torsdag 10 januari 2013

Skriet från kärnfamiljen!

Jag har förut nämnt boken Skriet från kärnfamiljen från 2009. Det är en mycket intressant bok som handlar om att familjen av idag är i kris. Mammorna är utarbetade och papporna likaså. Barnen försöker nå fram till sina stressade föräldrar. Författarna, Rebecka Edgren Aldén och Tinni Ernsjöö Rappe, försöker ge råd till oss hur vi ska få ordning på de krisande familjena genom att skapa den demokratiska familjen. Målet ska vara en familj som tillåter både mamman och pappan att ha ett stimulerande jobb, en lagom stressnivå och bra kontakt med barnen.
 
Egentligen borde jag väl inte skriva om just den här boken - jag gillar den inte alls. Den uttrycker allt jag är emot - viljan att styra folk. Bristen på respekt för individens rätt att själv forma sitt liv. Jag tycker ändå boken är intressant eftersom den sätter fingret på hur den feminism vi har just nu fungerar och resonerar. Den sortens feminism genomsyrar också hur de flesta politiska partierna resonerar när det gäller familjepolitik och jämställdhet. Boken är också skrivet på ett rätt obehagligt sätt - raljant och käckt! Författarna skriver om hur de tycker att folk (i synnerhet mammorna) borde leva som om det vore något slags recept! Gör så här och då blir det kanon!

Skriet från kärnfamiljen
 
 
Boken går alltså ut på att vi ska skapa en demokratisk familj. För att komma dit måste båda föräldarna ta ansvar. De måste bli exakt likadana. Följande krävs:

  • Att båda föräldrarna arbetar lika mycket utanför hemmet. Kvinnorna arbetar mer deltid och det måste de sluta med. Det är bättre att båda föräldrarna går ner lika mycket i arbetstid istället. Om kvinnan arbetar deltid får hon arbeta mer hemma, hon tjänar mindre och får sämre pension. Att vara hemma på hel- eller deltid är alltså lika korkat som att renovera en hyrd sommarstuga. Om mannen lämnar dig står du där!
  • Att kvinnan släpper sina höga krav på hur familjelivet och hemlivet ska bedrivas. Det behöver inte vara fina barnkalas, inga blommor i fönstren, inga gardinbyten, inget pyntande, bakande etc. Kvinnan måste låta mannen göra på sitt sätt och inte försöka styra och ställa med allt.
  • Kvinnor ska inte starta eget eftersom de tenderar att se det egna företaget som en chans att vara hemma mer.
  • Sluta shoppa eftersom det tar tid, ger dig en massa saker du måste ta hand om på något sätt. Konsumtionshetsen sätter käppar i hjulet för jämställdheten och för vår lycka.
  • Bo inte i hus. Det tar tid att sköta huset. Det blir en jämställdhetsfälla eftersom mannen är duktigare på grovjobbandet - renovera, klippa gräs, skotta snö... Då blir kvinnan fast med alla de traditionella kvinnouppgifterna.
  • Mamman ska sluta känna mammaskuld. Mammor känner mer skuld om de missar barnens avslutningar, om de hämtar sent från dagis etc. 55 % av alla mammor vars barn är i förskolan mer än 36 timmar skulle vilja att deras barn fick gå kortare tid. Bara 38 % av papporna kände samma sak. Mammor känner mer vardagsskuld än pappor. Författarna tycker inte att man ska sträva efter att hämta barnen tidigt. Barnen har det roligare när de leker på dagis än att vara med en stressad mamma. En anledning till att mammor känner skuld är att vi i Sverige tror för mycket på den sk anknytningsteorin. Psykologen Louise Halldin har spätt på och sagt att mammorna känner en rättmätig skuld. Det är orättvist av henne att säga så eftersom vi har världens bästa föräldraförsäkring och där de allra flesta mammor går ner i arbetstid när barnen kommer. Louise tycker att mammorna är viktigast de första åren och detta spär också på mammaskulden. I andra länder tror man inte alls på anknytningsteorin - det visar sig i att de bara har 6 veckors föräldraledighet där. Författarna glömmer att säga att i de övriga europeiska länderna har man ett lägre skattetryck och i vissa länder får man även göra skatteavdrag för försörjningsbörda. Detta leder till att man har möjlighet att stanna hemma om man vill det - något man inte har möjlighet till i Sverige.
  • Man ska sluta curla barnen. Man ska visa att mamma och pappa är lika bra. Mammor ska visa sina barn att de inte är till reds för dem hur som helst. Om de är det lär de sina döttrar att härma dem när de blir vuxna och de lär sina söner att ta emot service av kvinnor.
  • Mammorna måste vara hemma kortare tid med sina barn. Alltså korta ner föräldraledigheten. De hinner vänja sig vid att vara hemma och tycker att det är roligt. De hinner pynta, gå till badhuset, biblioteket osv. Då sätter mamman en standard för sig själv och sedan är det svårt att ändra tillbaka. Hon blir bättre och bättre på att vara mamma och då blir det förstås roligare. Och sedan när man börjar behärska mammabiten ska man tillbaka till jobbet man precis hunnit glömma. Detta skapar ambivalens. Det här tycker jag är hemskt att läsa. Jag gråter lite inombords när jag tänker på att man som mamma inte ska få släppa fram lusten i att ta hand om sitt barn. (Därmed inte sagt att det måste vara mamman som är hemma. Eller att det är fel att lämna barn till förskolan) Men nog är det väl tragiskt att man kan tycka att det är fel att vänja sig vid att ta hand om sitt alldeles egna lilla barn, att njuta av barnatiden och att bli bra på att vara mamma!?
  • Skaffa inte många barn. Det är tydligen en statussymbol för den övre medelklassen. En trebarnstrend är på gång i Sverige tack vare generös föräldraförsäkring och billig barnomsorg. Det är negativt för mammorna att ha många barn - då hinner de inte jobba heltid. Detta missgynnar jämställdheten.
  • Ordna inga krångliga middagar eller fester. Bjud på köpt mat. Städa inte innan. Bjud inte par - bjud bara människor du tycker är intressanta.
  • Mamma och pappa måste dela lika på allt; föräldraledighet, arbetstid, vabb, lämningar, hämtningar, arbetstid hemma, sagoläsning, BVC-besök...
  • Kvinnor måste lära sig manliga sysslor. Eller om man bor i hus måste hon det för jämställdhetens skull. Det bästa är att inte bo i hus.

Kort repetition. Så här gör man:
     
  • Släpp hemmafrudrömmen.
  •  
  • Dela på allt. Turas om.
  • Bo mindre.
  • Jobba mindre båda två.
  • Släpp bilden av det perfekta hemmet osv.
  • Hämta inte tidigt. Om du gör det sätter du press på andra att också hämta tidigt.
  • Släpp mammaskulden.
  • Kvinnor ska lära sig manliga sysslor. Män ska lära sig kvinnliga sysslor.
  • Byt kön på huvudpersonerna i barnböckerna.
  • Konsumera mindre.
  • Släpp kraven när ni bjuder hem folk.
  • Mamman ska stanna hemma kortare tid med barnet.

Det här bör politikerna göra:
 
  • Individualisera föräldraförsäkringen.
  • Avskaffa vårdnadsbidraget.
  • Avskaffa jämställdhetsbonusen.
  • Inför bidrag till småbarnsföräldrar som BÅDA går ner i tid.
  •  

onsdag 9 januari 2013

Tovat rundsticksfodral

Har stickat lite igen! Jag har kört fast lite på tovning. Det är så roligt! Den här gången blev det ett fodral till rundstickor. Förut har de legat och skräpat i en låda men nu är det lite mer ordning på det hela. Dessutom tycker jag att fodralet blev ganska snyggt! Mönstret hitade jag här:
 
 



måndag 7 januari 2013

Promenad och tacos!

 
 
Sista dagen på jullovet! Känslorna var lite olika inför morgondagen. Ett par av barnen tyckte att det skulle bli jättekul. Tre tyckte att det skulle bli "boring" men de flinade lite när de sa det så jag misstänker att det inte var så allvarligt menat! Det blev en slappardag med tv-spel, långpromenad, fika framför en film, bastubad och tacos.
 
 
De små barnen hade ingen lust att gå någon långpromenad men när det kom till kritan var det väldigt roligt! Det var fullt av frusna vattenpölar på skogsstigen. Jättekul att stampa sönder istäcket!
 


 
Tacos äter vi som alla barnfamiljer då och då. Oftast är jag lat och häller i färdigköpt tacokrydda. Ibland kryddar jag den själv. Det är mycket godare och inte särskilt jobbigt.
 

 
4 p
 
500 g nötfärs
1 liten röd finhackad paprika
1 finhackad gul lök
avrunna hela burktomater eller 4 hackade färska
1/2 tsk socker
2 msk chilipulver
1/2 tsk spiskummin
1 nypa oregano
1 tsk koriander
 
Bryn nötfärsen. TIllsätt det andra och koka ihop.

lördag 5 januari 2013

Badhus, källarfranska, jordnötskaka och minnen!

 
I morse när vi vaknade sa jag till lillen att vi skulle åka och bada. Han pratar inte så jättemycket än men med alla ord han kunde och allt kroppsspråk han kunde ta till visade han att han mycket väl visste vad jag menade. Han brummade och styrde med händerna (vi skulle åka bil). Han svischade och visade med handen (ruschkanan). Han slog ner med händerna och torkade sig i ögonen (vattnet som skvätter). Han skrattade högt och gick med på att klä på sig ovanligt lätt!
Jag kom att tänka på hur viktiga vi är vi vuxna som står barnet nära. Vi pratar om det vi gjort och eftersom vi delar samma upplevelser kan den vuxne påminna, förstärka och hålla minnena levande. Det är så fint tycker jag. Vi delar varandras liv och minnen. Av dessa små diskussioner utvecklas språk och minne. Det är en samvaro full av värme och kärlek och vi återupplever det roliga vi gjort och förbereder oss för det roliga som ska komma. Jag tror att detta är viktigt för barnets utveckling. När barnet är tillsammans med anknytningspersonen (mamma eller pappa och syskon) bygger vi broar mellan varandra och skapar minnen tillsammans. När barnet inte kan kommunicera utan hjälp av en utomstående tror jag att det är viktigt att anknytningspersonen delar så mycket som möjligt av barnets upplevelser. Den vuxne blir barnets uttolkare och minnesbank.
 
Utflykten blev lyckad och rolig för oss alla. Vi tog med oss lite lunchliknande mat så vi kunde stanna lite längre. Jag tog med nybakade källarfranska. Smidigt att förbereda kvällen innan och kunna ta med sig alldeles nybakat bröd. Köttbullar tog vi också med oss.
 
 
Till efterrätt fick det bli en jordnötskaka. En helt vanlig kladdkaka som man strör jordnötter över innan man gräddar den.
 
 
Alla våra killar älskar att bada och mest av allt älskar de att hoppa från trampolin. 6-åringen kan nästan simma. Under vattnet simmar han jättebra men det är lite svårare när man ska ha huvudet över ytan. Han vill förstås hoppa han med och trots att det var lite otäckt kom han igång och till slut var det lätt som en plätt.
 

 

 
Minstingen älskar vatten och skulle nog helst vilja bo i badkaret. Han var precis lagom lång för den varma bassängen och gillade att gå fram och tillbaka och upp och ner för trappan.
 






fredag 4 januari 2013

Ropen skalla!

Ibland känner jag mig så arg och besviken på dagens kvinnor, mig själv inbegripen! Alla som läser min blogg har väl förstått att jag är lidelsefullt intresserad av att förstå vårt samhälles mekanismer när det gäller synen på barn och barnomsorg. Jag skulle önska att jag levde i ett samhälle som respekterade olika typer av människor, respekterade alla människors önskan att forma sina egna liv. Jag skulle önska att jag levde i ett samhälle med äkta jämställdhet. Ett samhälle som inte ställer människor mot varandra - kvinnor mot män, rika mot fattiga, arbetande och hemmavarande, ungdomar mot äldre. Ett samhälle som ger människor möjligheter och inte hinder.

Det där med ilskan och beskvikelsen då? Jo, det slog mig plötsligt att vi är så fega nu för tiden. 70-talets kvinnor (eller i alla fall några av dem) vågade säga vad de tyckte. Deras rop skallade - Dagis åt alla! Varför skallar inte våra rop? Varför vågar vi inte säga vad vi vill och önskar? Jag vägrar att tro att jag är ensam om att vilja ha möjlighet att vara hemma och ta hand om mina barn. Jag VET att jag inte är ensam. Undersökningen Sverigemamman från 2011 visar att 53 % av alla mammor mellan 20 och 29 år vill vara hemma hos sina barn på heltid. Nästan lika många äldre kvinnor ville vara hemma och ta hand om sina barn. Är det inte dags att vi börjar säga högt vad vi vill?

onsdag 2 januari 2013

Dagens citat!

Jag sitter och läser lite om förskolan på Lärarnas nyheter. Jag hittar en artikel som handlar om förskolan i framtiden. Hur olika förskollärare, pedagoger, politiker och forskare föreställer sig framtiden för förskolan. Det blir prat om hur förskolan arbetar med demokrati och en förskollärare säger:

"Förskolan är demokratins vagga."
 
Fascinerande uttalande. Tyvärr förklarar hon inte vad hon menar med det. Själv förstår jag inte alls! Menar hon att det är i förskolan barnen först börjar lära sig demokrati? Har de inte mött det innan? I sina hem, hos sina föräldrar? Hur gick det till förr i tiden? Demokrati är ett gammalt begrepp - även om demokrati har inneburit olika saker i olika kulturer. Barn som inte går i förskola - blir de odemokratiska? Vi vuxna som inte har gått på förskola - är vi också odemokratiska? Hur exakt lär sig barnen demokrati i förskolan? Är det när de väntar på sin tur? När pedagogerna löser konflikter? Att de förstår att de bara är en i mängden, lika behandlade som alla andra? Jag önskar att hon hade förklarat!
 


tisdag 1 januari 2013

God fortsättning!

Så var det nytt år då! 2013. Vi hade en mysig nyårsafton hela familjen och barnens mormor och morfar.
 
 
Eftermiddagskaffe med kanelbrownies, hallon och grädde.

 
Vi lekte charader! Alla var med och hade roligt!

 
8-åringen har lärt sig några låtar på piano och underhöll oss!
 
 
Förrätt - toast Skagen


Huvudrätt - gorgonzolafylld oxfilé med grönpeppar och gorgonzolasås.
 

 
Efterrätt - vit chokladpanna cotta med passionsfrukt.

 
På spaning efter raketer!

 
Roligt att skjuta egna raketer också!

 
Lilleman fick nöja sig med att titta inifrån!

 
Men tomtebloss dög också bra!