lördag 5 januari 2013

Badhus, källarfranska, jordnötskaka och minnen!

 
I morse när vi vaknade sa jag till lillen att vi skulle åka och bada. Han pratar inte så jättemycket än men med alla ord han kunde och allt kroppsspråk han kunde ta till visade han att han mycket väl visste vad jag menade. Han brummade och styrde med händerna (vi skulle åka bil). Han svischade och visade med handen (ruschkanan). Han slog ner med händerna och torkade sig i ögonen (vattnet som skvätter). Han skrattade högt och gick med på att klä på sig ovanligt lätt!
Jag kom att tänka på hur viktiga vi är vi vuxna som står barnet nära. Vi pratar om det vi gjort och eftersom vi delar samma upplevelser kan den vuxne påminna, förstärka och hålla minnena levande. Det är så fint tycker jag. Vi delar varandras liv och minnen. Av dessa små diskussioner utvecklas språk och minne. Det är en samvaro full av värme och kärlek och vi återupplever det roliga vi gjort och förbereder oss för det roliga som ska komma. Jag tror att detta är viktigt för barnets utveckling. När barnet är tillsammans med anknytningspersonen (mamma eller pappa och syskon) bygger vi broar mellan varandra och skapar minnen tillsammans. När barnet inte kan kommunicera utan hjälp av en utomstående tror jag att det är viktigt att anknytningspersonen delar så mycket som möjligt av barnets upplevelser. Den vuxne blir barnets uttolkare och minnesbank.
 
Utflykten blev lyckad och rolig för oss alla. Vi tog med oss lite lunchliknande mat så vi kunde stanna lite längre. Jag tog med nybakade källarfranska. Smidigt att förbereda kvällen innan och kunna ta med sig alldeles nybakat bröd. Köttbullar tog vi också med oss.
 
 
Till efterrätt fick det bli en jordnötskaka. En helt vanlig kladdkaka som man strör jordnötter över innan man gräddar den.
 
 
Alla våra killar älskar att bada och mest av allt älskar de att hoppa från trampolin. 6-åringen kan nästan simma. Under vattnet simmar han jättebra men det är lite svårare när man ska ha huvudet över ytan. Han vill förstås hoppa han med och trots att det var lite otäckt kom han igång och till slut var det lätt som en plätt.
 

 

 
Minstingen älskar vatten och skulle nog helst vilja bo i badkaret. Han var precis lagom lång för den varma bassängen och gillade att gå fram och tillbaka och upp och ner för trappan.
 






2 kommentarer:

  1. men oj vilken duktig 6 åring som kan simma.våran 6 åring och 1,5 åring är ungefär på lika nivå i vattnet..dvs att 6 åringen vågar inte så mkt längre rutshkanor än vad hon gör men han blir stolt varje gång.
    badhus är mysigt.

    vilket konstigt citat om att förskolan är demokratins vagga..vad menas med det..jag känner på ngt vis tvärtom..barnen har ju inte valt att vara där..sen lär de sig säkert demokrati men de gör de ju hemma också.


    å ang rop har jag både ropat å skrivit i vår kommun efter vårdnadsbidrag men vad gör man när de ignorerar å skyller på att de satsar på mindre barngrupper i fsk..fast de ej gör de..
    hå hå ja ja..

    kramkram

    SvaraRadera
    Svar
    1. 6-åringen gick på simskola förra sommaren och där gick det fort att lära sig grunderna. Tyvärr hann han inte bli helt säker - men det får förhoppningsvis bli till sommaren när simskolan börjar igen!

      Visst lär de sig demokrati hemma - jag skulle tro att de lär sig mer där faktiskt. Man jämkar väl och försöker se till att alla får komma till tals.

      Håller med dig om det där med att ropa också - det är inte lätt! Jag har själv framfört önskemål om vårdnadsbidrag till vår kommun men intresset var noll. Känner mig bara lite missmodig ibland! Jag förstår av undersökningar och kommentarer på olika sajter att många skulle vilja vara hemma mer med sina barn men i verkligheten tycker jag att ingen säger något om det! Men det är ju skillnad om jag täker efter - på 70-talet hade ju kvinnosakskvinnorna politikerna med sig -nu är ju stödet i stort sett obefintligt - inte lätt att vara lika kaxig då!

      Kram!

      Radera