fredag 27 maj 2016

Växtkraft

Det finns mycket att bli arg och ledsen över...När jag tänker på att jag bor i ett land där man systematiskt tömt alla hem på alla barn över 1 år. Där det är självklart att förskollärare fostrar våra barn. Där det är självklart att barn går på fritids både före och efter skolans slut. Där det är självklart att stora barn - ja, de över 10 år - är ensamma hemma på eftermiddagar och lov. Där man inrättar dygnet-runt-förskolor. Där familjer är åtskilda hela dagarna, Där generationerna är separerade. Där floskler och lögner har blivit sanning. Då blir jag ledsen. Det kvittar att jag själv, vi själva, har sluppit ur nätet. Kunnat inrätta vårt liv som vi vill ha det. Det känns märkligt att leva i ett land som är som det här. Det känns konstigt att ingen bryr sig. Att ingen vill något. Något annat. 

Men så tänker jag...det finns så mycket annat. Livet pågår därute oavsett vad vi människor hittar på...Det brusar och växer och böljar...livets eviga kretsgång...allt är som det ska. Det är bara vi människor som krånglar till det. Så jag ser på växterna, och djuren...och det är vackert. 









Inga kommentarer:

Skicka en kommentar