Forskningen visade som bekant att längre terminer, mer undervisningstid gav barnen en bättre framtid. Hur har man fått reda på det då?
Jo, man har tittat på skolreformerna från 1930- och 1940-talen. Dessa reformer resulterade i att den svenska skolan utökades. 30-talsreformen gav längre terminer och 40-talsreformen adderade ytterligare ett skolår.
Forskningen visade att det inte var det adderade sista året i folkskolan, 7:e klass, som fick störst effekt utan det var de längre terminerna som gjorde det. Barnen som fick längre terminer fick högre inkomst och pension.
Och det är inte bara mer tid det gäller utan också NÄR tiden ges.
Man har ännu inte forskat fram när exakt mer tid ger maximal effekt. Men det verkar vara de fyra första åren som är avgörande...förskoleklassen och lågstadiet alltså.
Beslutet om att göra sjunde klassen obligatorisk medförde bara mindre än 2 % inkomstökning men den förlängda terminstiden gav mycket mer. Särskilt för flickor som fick hela 9,5 % högre lön pga denna reform. Man säger att det kunde bero på att kvinnorna inte var etablerade på arbetsmarknaden och därför startade från en väldigt låg nivå men det är inget som spelar någon roll för det finns ju folk som är svaga på arbetsmarknaden nu också och då kan ju de, om terminerna förlängs de första fyra åren, få en sån där hög inkomstökning.
När terminerna förlängdes förbättrades sannolikt elevernas kunskaper i skrivkunnighet, läsförståelse och matematik. Och detta gör förstås att man kan få ett välbetalt jobb. Och då räcker det förstås inte att terminerna alltså en gång i tiden (minst) redan har förlängts utan det kan ju alltid bli ännu bättre om terminerna förlängs igen. Och man får väl gissa att, om det fortsätter att finnas de som är svaga på arbetsmarknaden, så kan man ju alltid förlänga terminerna igen. Och igen.
Idag går i alla fall var 6:e elev ut nian utan att ha gymnasiebehörighet. Och då måste man investera i kunskap tidigt. Man kan inte komma i kapp i åk 8 eller 9. Man måste komma ikapp redan på en gång. I åk 1 - åk 4. En av forskarna konstaterar att den tidiga investeringen i tid skiljer sig åt från kommun till kommun. Vissa kommuner ger 15 timmars undervisning i förskoleklassen medan andra ger 30 timmars undervisning. Vissa barn har alltså 1000 timmars undervisning det första året och andra bara 500. Forskaren glömmer bort att det ingår en hel del raster i den där undervisningen och att mycket av undervisningen inte direkt är undervisning utan lek eller meningslösa aktiviteter.
Men skit samma. Det handlar inte om innehåll. Det handlar om tid. Att ta del av den här forskningen är som att möta ett par tidsstudiemän hämtade ur romanen Momo. Grått.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar