tisdag 26 april 2016

Måndag...

Efter det vanliga städ-tvätt-disk-jobbet på morgonen igår blev det lite skoljobb på förmiddagen. 5-åringen ville ha lite skola och det fick han! 

Vi räknade lite plus och minus - upp till 5 går lätt som en plätt - 1+2, 2+2, 2+3...och det som blir 6 går också bra för det mesta men sen blir det svårare. Men det är roligt ändå! Även om det inte blir rätt! Och det är extra kul att svara på engelska eller tyska av någon anledning! Sen blev det lite läsning. Vi tar det lugnt men jag vill ändå att han ska kunna läsa riktigt bra när han börjar 1:an så vi gör lite nästan varje dag. Jag har börjat ta in mer av de små bokstäverna och det går bra! Nästan alla sitter. Igår skrev jag ord som innehöll en bit som var fast eller hur man ska säga. Och så på med en ny bokstav före! Det var kul tyckte N. Nästan som trolleri! I raden med -us-ord vill han ha med "puss" och då fick vi prata lite om varför man säger "puss" och inte "pus". Det är förstås över hans nivå att förstå hur dubbelteckning fungerar men nu har han i alla fall fått se och höra att två lika bokstäver kan förvandla det som är innan! 
14-åringen är hemma och är sjuk. Inte jättesjuk men för sjuk för att vara i skolan. Han sov länge och slappade framför tv-n nästan hela dagen men en stund efter lunch satt vi tillsammans och tittade på vad som är på gång närmsta tiden. Ett stort historiearbete ska in nästa vecka. Det handlar om 3 revolutioner - amerikanska revolutionen, franska revolutionen och industriella revolutionen. Eleverna har fått 8 rejäla frågor att besvara skriftligt. I instruktionerna står att de ska få genomgångar i skolan men det blev visst bara filmvisning under 3 lektioner och sen var det bara att sätta fart på egen hand! Läraren åkte på utlandssemester och en vikarie ska hjälpa till istället! Och knappt två veckor har de på sig. Jag konstaterar att kraven är höga! Arbetsbördan blir stor! Uppgifterna är krångliga och svåra! Undrar hur många barn som tappar sugen av att få alla dessa frågor på ett bräde? Ja, det bryr ju inte oss för jag hjälper barnen om det blir övermäktigt. Så vi satte fart tillsammans. Jag läste högt i boken och E förde anteckningar i punktform för att sedan kunna använda i svaren. Sen googlade vi lite för att få lite mer bakgrundsinformation trots att det var strikt förbjudet att googla hade läraren sagt men vi var olydiga och gjorde det ändå! Det är svårt att föreställa sig hur George Washington skulle berätta om Boston Tea Party utan att skapa sig någon slags bild av vad han var för person. 
På eftermiddagen droppade barnen in som vanligt! Vi fikade i omgångar för de hade så olika sluttider. Pannkakor hade jag över sen lunch så det fick det bli idag! Sedan blev det fiolspel. Fiollektionerna går mest ut på att träna på orkesterlåtar och det blir trist i längden. En sån där fiolskolebok, nr 2 i serien, inköptes i början av terminen men har aldrig använts under lektionerna så vi kör på egen hand hemma. 12-åringen har kommit mer än halvvägs och 9-åringen går lite saktare fram och närmar sig mitten nu. Det är roligt att lära sig nya låtar!
Vädret är lika trist som det varit i vad som känns en evighet. Isigt och kallt. Vi gav oss ut ändå en stund innan kvällsmaten. Först en tur i skogen och sen en stund i en liten lekpark. 9-åringen hade läst något om någon slags "örnmarsch" - där soldater ska springa väldigt långt med full packning. Han ville ordna en egen örnmarsch och barnen sprang i skogen och gömde sig bakom stenar och blev attackerade av fiender...allt med full packning - ryggsäckar med lite plastvapen och några stenar så det skulle bli tungt! I lekparken ordnade vi en bana att springa - upp i rutschkanan, under gungorna, springa runt längst bort, svinga sig i räcken, klättra upp för klätterställningen, hoppa ner...Det var riktigt kul! Och barnen var varma och rödrosiga efteråt! Jag sprang lite jag med, struntade i att någon i husen omkring skulle kunna undra vad jag höll på med!
Sen blev det kvällsmat och undanplockning och disk och lite tv. Och så första gänget i säng. Maken var på jobbaktivitet så jag fick fixa det själv. Och sen blev det en högtidsstund tillsammans med 14-åringen! Första avsnittet av 6:e säsongen av Game of Thrones! Riktigt bra! Längtar redan till nästa måndag och avsnitt nr 2! 

7 kommentarer:

  1. Låter som en fin dag! :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var det! I sin enkelhet! :)

      Radera
    2. Ja, det enkla är ibland det svåraste ;-)

      Radera
  2. Lite roliga skoluppgifter ändå! Men förstår att det blir mycket jobb. Antar att de inte behöver leta annat material än det de har från skolan (?) men funderar annars på om Dickens "Två städer" skulle kunna vara till hjälp angående den franska. Inte för att jag minns handlingen, men det utspelar sig ju under den tiden... Vi läste den i svenskan i gymnasiet och jag minns att jag gillade den!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, de är väl kanske roliga. Men både jag och sonen blir ändå irriterade över själva tillvägagångssättet. Att läraren lägger ut hela jobbet på eleverna - vad går man i skolan för om inte läraren har någon annan uppgift än att dela ut uppgifter och kontrollera resultatet? Det kunde lika gärna vara distansstudier - och dessutom ge mycket mer om eleverna fick vara hemma och jobba tillsammans med en intresserad förälder! Dickens bok Två städer tyckte jag också mycket om när jag läste den för länge sen! Tyvärr hinner han nog inte läsa den inför det här jobbet! Vi är däremot lite olydiga och googlar lite för att få lite extra kött på benen!

      Radera
    2. Det håller jag med om! Jag pluggar själv på distans och gillar friheten med det, men jag håller ju på med masterstudier på universitetet och inte högstadie... Du berör något väldigt viktigt här tycker jag. Vad är skolans uppgift? Undervisning? Uppfostran? Förvaring? Med tanke på att skoldagarna bara blir längre, loven blir kortare OCH resultaten blir sämre så känns det rätt grundläggande att reda ut vad skolans uppdrag egentligen är.

      Och dessutom, med tanke på dina tidigare blogginlägg kan man ju fundera på om det är värt att anstränga sig - kommer han att få veta någonting om hur han har klarat sig? Får han några kommentarer om vad som var bra och dåligt? Eller är det skillnad på ett arbete och ett prov...?

      Radera
    3. Det är lika illa med uppsatser. Ännu värre egentligen. I stort sett inga kommentarer ges. Kanske ett "bra" om man har tur, kanske en bokstav som omdöme, men inte alltid. Och uppsatser och inlämningsuppgifter får inte tas hem. Och det känns hemskt att skriva långa saker och så inte få behålla dem. Kunna spara det man ansträngt sig för att få fram...

      Håller med dig i ditt resonemang om skolans uppdrag - det känns ganska oklart. Tror inte att någon egentligen vet...eller att någon egentligen reflekterar över vad uppdraget egentligen går ut på. Inte på riktigt i alla fall.

      Radera