torsdag 28 april 2016

Framsteg?

Jag tänker lite mer på den där krönikan jag skrev om igår. Den bet sig liksom lite fast i hjärnan på mig. Så här står det:

"Jag tror att få ute i vårt samhälle skulle komma på att tjock tv och fast telefoni är något att sträva efter att använda. Nu när det finns smarta telefoner och surfplattor med 4G nät. Tänk på att förskolan utvecklas i samma takt som övriga samhället i 2000 talet, närmare bestämt 2016. Och kalla förskolan för dess rätta namn och oss som arbetar med era barn för förskollärare och barnskötare. Jag tror inte att en enda vettig människa skulle vilja att deras barn skulle stå still i utvecklingen?"

Krönikören jämför tekniska framsteg med förskolans utveckling. Det är svårt att släppa den här tanken. Tanken om att allt alltid går framåt. När det gäller tekniken så är det ju så. En 50-tals-tv är ju jättemycket sämre än en tv från 2016. Så är det bara. Det går framåt. Fast det betyder ju i och för sig inte att innehållet i det som sänds på tv är bättre. En kamera från tidigt 1900-tal är otroligt dålig jämfört med en kamera eller mobiltelefon av idag. Så när det gäller tekniken går det framåt. Men andra saker..tex hus. Ett välbyggt hus från 1700-talet...till och med en torparstuga kan idag stå där timrad och fin och välbehållen (om någon tagit hand om den alltså)...Ett hus byggt på 70-talet...kommer det stå kvar om 300 år? Tveksamt. En byrå från början av 1800-talet - byggd i gediget trä. Hur är det med den jämfört med tex en IKEA-byrå. Finns den kvar om 20 år så är det väl närmast ett mirakel. Klassisk musik..hur står den gamla sig i jämförelse med den nya? Måleri...vad kunde de förr jämfört med nu? Hantverkskunnandet...hur var det förr och hur är det nu? Vad är framsteg? Går det alltid framåt? 

Och så det allvarligaste. Förskolan handhar barn. Det är deras uppdrag. Förskolan finns enkom för att ta hand om barn. Om det sen är omvårdnad eller undervisning kvittar lika. Den finns där för barnen. Är barn produkter? Varor? Kan de utvecklas i takt med tekniken? Kan barnen produktutvecklas precis som varor eller är det vara själva omsorgsformen som utvecklas? Och vad är vitsen med moderniteterna i så fall? Om barnen är de samma fast omvårdnaden blir modernare alltså? Har barnen blivit bättre i takt med förskolans utveckling? Och vad är det att vara bättre? Har barnen blivit bättre i skolan? Mår barnen bättre? Är de snällare? Är de händigare? Är de mer kreativa? Kommer vi få se mängder av genier - kompositörer, konstnärer, uppfinnare....? Hur gick det till förr? Var kom våra författare, uppfinnare, vd:ar, bönder som gav folket förr mat, alla mammor som fostrade sina barn till att leva i samhället av då...ifrån? Hur gick det till? Var de sämre? Och har vi nu utvecklats till bättre människor tack vare förskolans utveckling? 

Jag tänker att omsorg kanske är det det är liksom. Att man tar hand om ett barn, ser det, bär det, matar det, kramar det, har det i sin närhet, pratar med det, svarar på dess frågor, hjälper det, tröstar det, sätter gränser för det, klär det, tvättar det....och ur allt detta, denna täta och nära kontakt växer en människa med självkänsla, med kunskaper, med ett språk som växer och med kognitiva kunskaper som växer...Det här har människan klarat i alla tider. Utan utbildning, utan kurser, utan läroplaner...Sett sin mamma göra det, gjort efter, fört vidare en omhändertagandekultur...Det verkar ha fungerat ganska bra i långa tider. Ibland uppstår tokigheter. Som att barn skulle ammas var fjärde timme på 60- och 70-talet, eller lära sig somna själv genom att få skrika lagom länge, eller få mjölk ur ett dihorn, eller lindas hårt...Tecken på utveckling? Det var modernt det också en gång i tiden. Sen blev det omodernt. Kanske är inte alltid utveckling av godo. Kanske tvingas man omvärdera vad som var framsteg eller dumheter till slut. Man vet aldrig. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar