Helgen är över och vardagen har börjat igen. För ovanlighetens skull en helt vanlig vardag. Nästan i alla fall. Gymnasieungdomen är hemma förstås. Han är ju extra smittsam av någon outgrundlig anledning. Han har klarat av en körskolelektion, kommit hem, kokat sig en kopp kaffe och har nu stängt in sig på sitt rum för en digital svensklektion. Maken är på jobbet. De två högstadiebarnen i skolan. Det är måndag så ingen morgonfjärr idag utan klassråd i skolan istället. Yngste sonen, lågstadiebarnet, är i skolan. Det var ett tag sen sist. Jag har inte känt mig bekväm med att skicka iväg honom till skolan...tycker att det är trångt och ohygieniskt i lokalerna...barnen är för många och det ser rörigt ut när man ser barnen kuta runt på rasterna. Tycker att det skulle vara bäst om de stängde ner lågstadiet i dessa coronatider men så är ju inte fallet. Lågstadiebarn smittar inte till skillnad från gymnasiebarn. Nu kände vi väl att det var dags att gå iväg till skolan ändå, trots mina känslor...
Eftersom jag hållit sonen hemma ett tag samt haft ett påsklov till vårt förfogande har vi hunnit med en del jobb hemma. Vi har tränat stavning och skrivning och läsning och matte och teckning och piano.
I vår gamla svenskbok har vi nu klarat av alla stavningsövningarna (dubbelteckning, sj-ljuden etc) och kommit fram till skrivövningar. Dialog skulle det tränas på i fredags. Det var roligt! Stavningen är förstås inte färdig men den första genomgången och träningen är alltså gjord och sen, i boken för åk 3 återkommer allt och saker läggs till.
Vi fick hem en lista på ord som skulle tränas in från skolan: Sverige, Karlskoga, Örebro, Värmland, Närke, kommun, landskap...Jag antog att det jobbades med geografi och hemorten. Vi tittade på lite olika sverigekartor, lade ett sverigepussel, läste om Värmland, ritade en karta över Värmland...kollade in landskapsdjur och landskapsblomma...
Och att Värmlands landskapsdjur är vargen var extra roligt...och ännu roligare var det att vi dagen innan sett ett program om istidsdjur...mammutar och ullhåriga noshörningar och någon slags urtidsvargar. Sonen googlade upp bilder på vargar och bläddrade i de naturböcker vi har och så ritades det vargar. Många. Till slut lyckades han få dem att se rätt fina ut! Det är härligt när man har mycket tid...när det man bestämt sig för att läsa om är klart kan det hända saker...det ena leder vidare till det andra och plötsligt har man gjort massa saker man inte tänkte sig från början.
I olika tidningar kan man läsa om hur hemskt det är med den sociala distanseringen, om karantän...trots att vi ju strikt taget inte är satta i karantän i Sverige. Till och med gymnasiesonen är ju fri på sätt och vis. Han går inte i skolan men han kan ju gå ut och träffa kompisar emellanåt, sporta om han vill osv. Men hans liv är ju rätt mycket annorlunda i alla fall. Ibland tänker jag att det inte är så dumt att få mycket tid hemma, tråkig tid när inget särskilt händer, även för en stor person. Det händer saker i hjärnan på en...man får idéer. Det kan plötsligt dyka upp oväntade bakverk till exempel.
Helgen ägnades åt jobb...vi byggde ut vårt hus för 3 år sen och då rök vår altan...Nu är det dags att fixa till en ny! I helgen borrades det hål och göts betong!
Det var kul att vara med och såga och gräva och bära och köra skottkärror tyckte i alla fall två av barnen!
Men nu är det vardag och bara jag hemma! Tvättmaskinen surrar och därute skiner solen. Grenar och kvistar jag klippte bort från buskar och träd igår ska samlas upp! Fönstren ska väl putsas och några köksskåp behöver städas ut! Idag har jag tid för sånt! Bara sätta fart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar