Som det ser ut nu är det av 100 000 elever som börjar gymnasiet 25 % som hoppar av eller lämnar skolan med ofullständiga betyg. Av dessa hamnar 50 % i utanförskap. Detta är dyrt. De bidrar inte ekonomiskt och måste försörjas. Och de behöver insatser i form av vård och kanske tom kriminalvård. Detta kostar 260 miljarder kr per årskull.
De norska forskarna har räknat fram att den största delen av kostnaden, drygt 1,4 miljarder kr per förlorad skoldag, är den sammanlagda förväntade minskningen av livsinkomsten för dem som går miste om utbildning. Om man lär sig mindre, kommer man att tjäna mindre pengar under yrkeslivet. Distansundervisningen som ges hjälper inte. Det är något som går förlorat när man inte har traditionell undervisning. En svensk forskare håller med. Något går förlorat. De rent kognitiva bitarna, de kunskapsmässiga, funkar dock bra...men det är den där träningen i social interaktion. Den går förlorad när man studerar på distans. Och det är tydligen så känsligt att bara ett par tre månaders distansundervisning är rena katastrofen. De stackars barnen kommer att bli låglönejobbare hela bunten i framtiden får man anta. De sociala bitarna är VÄLDIGT VIKTIGA för hur man klarar sig senare i livet.
Sen är det ju det där med föräldrarnas produktivitet. Den sjunker förstås när föräldrar måste vara hemma med småbarnen. Och det är väl därför vi inte har stängt några förskolor och grundskolor här i arbetsmecka antar jag. Man har räknat ut att varje dag tappar man i produktivitet i Norge 250 miljoner kronor.
I Sverige har vi redan problem verkar det som. En forskare har räknat ut kostnaden av dessa problem. Varje år börjar 100 000 elever i gymnasiet. Av dem hoppar en fjärdedel av eller misslyckas med att få godkända betyg. Av denna fjärdedel hamnar 50 % i utanförskap. De kostar ca 260 miljarder kronor - per årskull. Och nu när coronakrisen är här och gymnasieeleverna distansundervisas...ja, då kan ni tänka er...kostnaden kommer att öka rejält. Men det går att lösa. Treorna som har problem kan få gå i skola hela eller en del av sommaren. Ettorna och tvåorna kan i ett eller två år få längre skoldagar, få lovskola, längre terminer och extrastöd. Man får hoppas att man får med lärarna på tåget bara...först distansundervisning och sen jobba på sin normalt sett lediga tid. Men det är bara en liten detalj förstås.
Nåt som är lite konstigt är att ansökningarna till högskolan ökar. De ökar inom många olika utbildningar...lärare, läkare, sjuksköterskor, ingenjörer...Trots kunskapstappet som just nu pågår verkar många unga människor känna ett driv och en lust att läsa. Kanske tänker de också på att det blir svårare att få jobb på sommaren och under ett ev sabbatsår och då blir lusten att läsa större. Eller så för krisen med sig någon slags ny optimism. Om många av dessa blivande universitets- och högskolestudenter lyckas med sina studier får man hoppas att deras förväntade livslön ökar. Den borde väl det.
Något annat som är lite märkligt är att det helt plötsligt går att snabbutbilda folk. Massor av människor får chansen att utbilda sig inom vården på några veckor för att kunna hjälpa till nu i kristider. Det är konstigt att det går...det låter omöjligt när man tänker på det. I vanliga skolan går det inte att göra något fort. En undersköterska måste gå i skolan i 3 år för att vara fullärd i vanliga fall. Men det går tydligen att jobba in godtagbar kompetens lite eller mycket snabbare.
Så sanningen är dunkel...det spretar åt olika håll...den som lever får se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar