tisdag 14 februari 2017

Orättvist

Jag läser en ledare i Aftonbladet. Den handlar om hur orättvist det är för förskollärarna. De utsätts för bakterier och virus och dessutom straffas de ekonomiskt när de tvingas sjukskriva sig. Den första sjukdagen innebär ju en karensdag och sen blir det 80% av lönen. Ledarskribenten menar att det är så orättvist att personal som ständigt omges av sjuka barn tvingas betala ur egen ficka. Barnskötarna har dessutom väldigt låg lön och det är inte ens säkert att de har råd att vara sjuka.

Ledarskribenten fortsätter resonemanget. Det är så fruktansvärt orättvist att de människor i vårt samhälle som utför de viktigaste uppgifterna straffas ekonomiskt, genom låg lön, karensdag och usel pension. En barnskötare har berättat för ledarskribenten om att man måste ha hundraprocentig mental närvaro i åtta timmar när man jobbar med småbarn. Personalen tar emot föräldrarnas dyrgripar på morgonen och förväntas lämna tillbaka ungarna i samma skick som de fick dem. Helst lite bättre.

Tja, det är ju rena snurren. Hur är det nu då? Är det viktigt att ta hand om barn eller inte? Förmodligen är det inte alls så viktigt. Om mammor gör det, tar hand om egna barn alltså, är det inte alls viktigt. Det är rentav dumt. Skadligt för barnen för de missar förskolans underbara pedagogik och undervisning. Och barnen blir mossiga av att inte socialiseras i mötet med massor av småbarn. Mammor som tar hand om egna barn straffas ännu hårdare än barnskötarna. Mammor som tar hand om egna barn får ingen lön alls och inga pensionspoäng alls. Mammor som tar hand om egna barn ska inte finnas. Om de finns är de helt osynliggjorda. Det är orättvist. Om ett samhälle har så låg syn på barn och mammor som detta har kan man nog inte vänta sig någon fin syn på pedagogerna heller.

Det är så lustigt...hur saker går i ring. Allt är detsamma men ändå helt annorlunda. Hemmafruarna och deras arbete togs för givna. De tillförde ingenting alls. De var så onyttiga och onödiga att de skulle bort. Och så försvann de...och uppenbarade sig bara i nya skepnader...förskollärare, barnskötare, fritidspedagoger...och i deras kölvatten en mängd andra kvinnor som måste sköta om kringsysslorna, också hemmafrusysslor...matlagning, städning, administration...Så har vi fått en hel armé av statliga hemmafruar. Så kan det gå.






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar