Instagram

Jag finns även på instagram...under namnet hemmahosfrug

torsdag 1 september 2016

Onsdagsförmiddag!

Igår åkte jag och 5-åringen till biblioteket på förmiddagen! Det är alltid trevligt! Nu är N så stor att han kan klara sig själv lite mer. Han hittar bra också och när jag letade efter en bok på vuxenavdelningen gick han över till barnavdelningen och började leta efter sånt som han gillade där. Han hittade lite allt möjligt. Böcker om bilar och om djur och en Felixbok av Jan Lööf. Jag tänker på hur mitt liv har förändrats under de drygt 18 år jag varit förälder. Ett barn...och så ett litet och en bäbis...fler bäbisar...halvstora barn och bäbis...stora barn och bäbis...många barn och livligt och mycket att hålla reda på. När jag var på biblioteket förr om åren gick jag inte direkt och letade böcker till mig själv...jag var med och passade, ställde tillbaka böcker, hyssjade när det blev för högljutt, såg till att de där leksaksbilarna barnen kan köra runt i inte körde för fort, att man turades om...Det var en härlig tid...men så annorlunda mot nu. Nu är det bara jag och 5-åringen flera timmar varje dag. Det är lugnt och stilla, samtal och hålla hand...Helt annorlunda men en lika härlig tid. Det är skönt att få färdas med i föräldraskapet, följa med i förändringarna och få vara med på heltid...glida med i skiftningarna och tyngdspunktsförändringarna...
På biblioteket var det ganska tomt. På barnavdelningen fanns bara ett barn...mitt. Det är lugnt och tyst. Den öppna förskolan som fanns på bibblan förr är borta. Där fanns åtminstone lite bäbisar att se bakom glasrutorna förr. Nu ska öppna förskolan in i en familjecentral...där ska allt som rör familjerna i stan samlas. Kanske en bra idé...men barnen kommer allt längre från verkligheten. De försvinner mer och mer ur synfält. Sen gick vi på stan. Tomt där också. Pensionärer, stressade människor på väg någonstans...och vi. Vi såg ett par bäbisar i vagn. Men inga barn. Det känns lite märkligt. Men jag njuter av att kunna gå hand i hand med mitt barn. Kunna prata med honom. Kunna låta honom vara med i min vuxenvärld. 

5 kommentarer:

  1. Barn ska inte vara i vuxenvärlden men sen förväntar vi oss att de ändå ska förstå "spelreglerna" fastän de tillbringar nästan all sin tid i "barnvärlden".

    Hela min uppväxt har jag fått hänga med mina föräldrar som mina första år drev mataffär och sen har mamma tagit han om om hushållet med alla djuren medan pappa jobbade hemifrån med sitt jobb, man lärde sig tidigt vad som gällde och jag tror jag har haft stor nytta av detta i mitt vuxenliv.

    Hälsningar från skåne

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är märkligt det där...att barn fostras i en egen separat barnvärld. Tror också man har nytta av att hänga med de vuxna i vad de gör! Trevlig helg!

      Radera
    2. Tror det är precis vad man vill. Trevlig helg till er också!

      Hört det att tyskarna uppmanas nu att bunkra mat och vatten för minst 10 dagar, i fall landet skulle hamna i en kris/krig. Det var ju i våras som samma rekommendation gick ut här, ja att sluta tänka att myndigheter ska lösa saker och ting åt en är nog en god tanke.

      Hälsningar från skåne

      Radera
  2. Hej
    Jag känner tydligt igen det där att vara på stan, i mataffärer, biblioteket - det är jag tillsammans med min femåring samt ofta pensionärer. Helt tomt på barn.
    Inga barn syns till. Ja barnvagnar med bebisar i.
    Vilket lyxliv att kunna vara med sin femåring hela dagarna. Jag njuter å stormtrivs med mitt val.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det lyx! Härligt att höra att det finns fler 5-åringar hemma i detta land!

      Radera