torsdag 29 september 2016

Hästar!

Jag läser om hästar. Om hästar och deras föl. En veterinärstudent har skrivit en avhandling om tidig separation av häst och föl. Veterinärstudenten reagerade på att många föl verkade separeras från sin mor väldigt tidigt och hon kände sig säker på att det inte var bra. Denna instinkt ledde till att hon ville ta reda på varför och om det var viktigt för fölet att gå med sin mamma länge.

Vilda ston vänjer tydligen av sina föl strax innan de ska föla igen. Men närheten är inte slut för det utan stoet och de andra vuxna hästarna i flocken är en viktig del i fölets utveckling och mognad.

Veterinärstudenten säger att det bästa för fölet är att man efterliknar den naturliga avvänjningen så mycket som möjligt. Och detta betyder en sen avvänjning. Helst får stoet själv vänja av sitt föl.

Det är också bra om flocken är så naturlig som möjligt, alltså består av hästar i olika åldrar. Vuxna hästars närvaro ger fölen trygghet och de uppfostras och tillrättavisas också av de äldre.

För fölet är det viktigt att bli diat. Det ger både näring och trygghet.

Att låta fölet och stoet vara tillsammans länge ger stora fördelar. Fölet kan lära sig mycket av stoet.

Så kallade unghästsbeten är inte naturligt för hästarna. Det skulle aldrig förekomma i naturen. Veterinärstudenten har inga vetenskapliga belägg för att det är direkt dåligt men hon tror att en unghäst som har lärt sig hur man beter sig av vuxna hästar och som har socialiserats genom att se vuxna hästar interagera med människor är lättare att ha att göra med för människor senare. Man har sett att föl som sätts ihop utan vuxna både har ett mer aggressivt beteende och en ökad stress.

Det är lustigt. Hur det är. Man kan skriva så här om hästar. Att de mår bättre av att få vara tillsammans med sin mamma länge. Få bli diad länge. Och sedan när amningen är avslutad ändå få bibehålla närheten med sin mamma och andra vuxna. Att det är bra att hästflockar är åldersblandade. Att grupper med unghästar inte är bra för dem. Att de blir mer aggressiva och stressade av att bara vara tillsammans med andra unga. Hästar är djur. De lever på ett sätt i det vilda. Och det vilda sättet passar dem bäst fast de varit domesticerade så länge. Människor är också djur. Vi har också varit vilda en gång i tiden. Kanske bär vi också spår av det vilda i oss. Kanske gäller allt det här människobarn också. Kanske borde någon forska lite på det. Eller så kan vi bara lita på att biologin funkar. Kanske är det viktigt att mammor faktiskt får ta hand om sina barn. Kanske mår barnen bättre av närheten till mamman och så småningom andra nära vuxna. Kanske är det bra att vara i sin flock. Kanske är det stressande med barngrupper. Kanske...Men man vet inte.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar