måndag 16 januari 2017

Föräldrarna är på tapeten igen

I skoldebatten är ju föräldrarna ofta det, på tapeten alltså. Ibland är de tydligen väldigt bra för de har stor betydelse när det gäller att se till att det går bra för deras egna barn. Och det sägs ibland att det är positivt med föräldraengagemang. Fast de är också dåliga. Ofta är de dåliga. De har synpunkter på skolan. Och de uttrycker dem. Och det är inte schysst. Det kan man läsa om i en krönika i Aftonbladet idag. Föräldrarna har alla möjliga åsikter som de framför. Det kan vara betygsättningen, läxor, själva undervisningen eller huruvida deras barn blivit tillrättavisade. Det skrivs mejl, sms och telefoneras i tid och otid. Och det värsta är att ju högre utbildningsbakgrund föräldrarna har desto mer verkar de vilja påverka lärarna. Det här är inte ok. Lärarna har ju lagt ner 4-5 år på sin utbildning. Det är de som vet vad barnen klarar och inte klarar i klassrummet. Föräldrar ska inte leka lärare. Och den här utvecklingen är farlig. För skolorna sätter för höga betyg. Det har visat sig att 1 av 10 eleverna inte når upp till godkänt när de testas i början av gymnasiet. Lärarna har alltså känt sig tvungna att sätta högre betyg än de bord. Ja, eller så tolkar jag det. 

Men hur ska det vara då? Utbildning är viktigt. Det är nyckeln till framgång. Utan tillräckliga kunskaper och tillräckliga betyg kan man inte välja vad man vill utbilda sig till. Och det finns bara en institution som tillhandahåller en godkänd utbildning här i landet. Den kommunala skolan. Om man som förälder är missnöjd med kvaliteten kan man inte ta sitt barn ur skolan och undervisa barnet hemma. Inte ens om man är lärarutbildad själv. Föräldrar och elever måste acceptera den undervisning som ges. Även om den inte är bra nog. Och det är den oftast inte. Så kanske är det helt naturligt att säga till, uttrycka sina åsikter, klaga, försöka påverka. Det borde ju vara det. Och det faktum att just föräldrar med hög utbildningsgrad klagar är väl ett tecken på att det är missnöje med kvaliteten som är själva grejen. Man märker väl att undervisningen inte håller måttet. Och då försöker man göra något åt detta. Tyvärr är det nog lönlöst. I skolans värld verkar man inte ha som prio 1 att försöka ha en så bra och innehållsrik undervisning som möjligt. Det handlar om helt andra saker. Och även om lärarna vill ge barnen en så bra och innehållsrik undervisning som möjligt är det inte säkert att de kan. De kanske själva saknar bildning nog för att kunna ge det.







2 kommentarer:

  1. Hej!

    Där finns ju ett alternativ till det kommunala och det är ju friskolorna. Visst de ska följa planen också men undrar om det ändå inte är ett bättre alternativ i dagsläget.
    De kan snacka sitt om engagerade föräldrar men det vill de inte ha för såna är jobbiga, och då kan ju lärarens/rektorns tillkortakommande komma fram om föräldrar "ställer" krav, inte bra. Indoktrineringen av barnen ska kunna fortsätta enligt gällande plan och det ska inte några föräldrar, som tror sig veta bättre om sitt barn, förstöra.

    Hälsningar från skåne

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vet inget om friskolor - såna finns inte där jag bor. Jag har en viss insyn i friskolevärlden genom bekanta som jobbar eller har jobbat där...det verkar som om kvaliteten kan variera väldigt...men det verkar vara betydligt lättare att få bra betyg där.

      Radera