torsdag 30 juni 2016

Vaccinera barn mot psykisk ohälsa?

En grupp människor har gått samman nu inför Almedalen för att diskutera barns psykiska ohälsa. Här kan man läsa om det: http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/vaccinera-barn-mot-psykisk-ohaelsa-145928 De ska ha ett seminarium under Almedalsveckan och de kallar sig Barn MedKänsla. Anledningen till det här seminariet är att:

Alla vet att tidiga och förebyggande insatser motverkar psykisk ohälsa. Ändå mår våra barn allt sämre psykiskt. Detta gör att de här människorna vill ge barnen ett bildligt trippelvaccin som ger kunskap om

1. Känslor
2. Empatisk förståelse
3. Stärkt impuslkontroll.

Under Almedalsveckan ska de här människorna berätta om hur och vad vi kan göra för att vända trenden och stötta psykisk hälsa hos barn.

De här människorna berättar att personal i förskola och skola vittnar om jag-fixering, minskad empati och ökad ångest. De ser föräldrar som famlar efter handfasta råd och snabba lösningar. De ser pedagoger som slår knut på sig själva för att göra ett bra jobb. Vuxna är stressade och stressen överförs på barnen och försämrar det emotionella immunförsvaret. Istället är det närvaro och lyhördhet som bidrar till det emotionella immunförsvaret under den sociala hjärnans framväxt.

Hur ska man göra då? Jo, barn behöver få uppleva och lära sig handskas med sina känslor i trygga sammanhang. Barnen förbereds och stärks då för att bättre kunna stå emot stress, hantera konflikter och livets ofrånkomliga motgångar.

Den här panelen med psykologer, specialpedagoger, förskollärare, skådespelare och samhällsentreprenörer ska ge konkreta förslag och levande exempel på hur vi kan "vaccinera" barnen och ge dem goda förutsättningar att må och fungera bra.

Suck. Vad är det som håller på att hända ute i Sverige? Har vi blivit idioter allesammans? Barn mår sämre. Och nu ska det plåstras och fixas och donas. Men varför ställer ingen frågan VARFÖR mår barnen sämre? Barn är jag-fixerade, har dålig empati och impulskontroll. Och detta är ett problem? I förskolan? Jag trodde att små barn liksom var jag-fixerade, hade svårt med empatin och impulskontrollen - liksom att det var normalt för små barn...och att samvaron med vuxna människor - kanske till och med föräldrar??? - gjorde att barnen liksom mognade och utvecklades när det gäller de här bitarna. Men vad vet jag? Jag är ingen specialpedagog, förskollärare, skådespelare, samhällsentreprenör...bara en mamma. Jag trodde liksom att gyttrar man ihop en massa ungar och gruppfostrar dem, låter dem fostra varandra...då blir det liksom inte så jättebra när det gäller de här känslomässiga bitarna. Men vad vet jag? Fast ibland har jag lust att ställa mig på något torg och skrika! Bli en sån där galen moder som de har i Sydamerika som vill ha sina ungar tillbaka! "Ge hit våra barn!" "Vi är bäst på våra barn!" "Vi har fött våra barn!" "Vi har väntat dem, ammat dem, burit dem, tagit hand om dem!" "Vi älskar våra barn!" "VI ÄR BÄST FÖR VÅRA BARN!" "HIT MED DEM!" Kan ingen bara säga som det är? Mammor får barn. Mammor har rätt att ta hand om sina barn. Mammor är bäst på att ta hand om barn. Samhället är en dålig mamma. Men det går ju inte. För mammors första prioritet är inte barnen längre. De har sitt samhälleuppdrag. Och barnen mår sämre. Och nu får vi kalla in specialisterna. Förskollärarna, specialpedagogerna, psykologerna, skådespelarna och samhällsentreprenörerna. Lycka till.






.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar