Examensdagar!

I dagarna tre har vi firat examnar på något sätt! Näst äldste sonen gick ur 9:an och den äldste tog studenten! 

På onsdagen var det dags för studentbal! Vår son och hans flickvän klädde sig fina och träffade sina klasskamrater i en park i stan. Vi åkte också dit och tog kort och beundrade. Och sedan var det dags för ungdomarna att cruisa runt i stan i fina bilar! Det var en riktig folkfest! Vackra bilar, gamla bilar, sportbilar, limousiner...och alla dessa finklädda ungdomar...och alla föräldrar, mor- och farföräldrar, kompisar... som stod och tittade och fotade. Kortegen avslutades framför festlokalen där ungdomarna 'gick ur sina bilar och uppför röda mattan in till restaurangen...

På torsdagen var det dags att gå på examen för 9:orna! Sonen hade kämpat bra under alla tre år och fick riktigt bra betyg...så bra att han kom med i skolans sk 300-klubb tillsammans med 4 andra elever! Och stipendium i kemi fick han också! Hans flickvän hade varit lika duktig hon! Efter avslutningen åkte vi hem till oss och åt pajer och kyckling och caprese och jordgubbstårta! Det var lite kyligt men soligt och fint och vi kunde sitta ute hela eftermiddagen! 

Och så var det dags att ladda om inför fredagen! Studentdagen för äldste sonen! Det känns rätt ofattbart! Min lille pojke! Som blivit så stor! 12 år i skolan! Vi jobbade och donade hela kvällen! Bakade tårta. Hämtade björkar. Blåste upp ballonger. Städade. Och tidigt på fredagsmorgonen var sonen uppe och gjorde sig i ordning och blev sen skjutsad till champagnefrukost hos en klasskamrat! Och sen var det dags för utsläpp! Vi föräldrar, alla syskon, mormor, morfar och farmor  var på plats!  


Han var så fin och glad när han äntligen lyckades bana väg genom folkhavet! 



Efter kramande och fotande och utdelning av blommor och små fluffiga nallar och sånt gav vi oss iväg till stan och ställde oss att vänta på studentflaken! Det var roligt att se alla ungdomar glada och spralliga! Man mindes sin egen ungdom och sin egen student! Känslorna, upprymdheten, glädjen och en liten skvätt av vemod! Känslan av att något nytt väntar!

Så blev det dags att ge sig hemåt. Vi hade valt den enkla vägen och beställt smörgåstårtor! Gott! 


 


Sonen var så glad och lite rörd mest hela tiden! Han tyckte vi hade ordnat det så fint och att han inte kunde ha fått en bättre student och det värmde mitt hjärta! Presenter fick han förstås - dricksglas av olika slag, pengar och choklad!

Senare lyckades vi få i oss lite tårta. Vi var fortfarande mätta efter smörgåstårtan...En jordgubbstårta och en slags operatårta med chokladsockerkaksbottnar, hallonpuré och chokladgrädde hade jag gjort! Dammsugare också förresten! 

Och så blev det till slut dags för sonen att ge sig iväg till kvällens festligheter. 

Så var examensdagarna slut för den här gången! Vi fick riktigt fina dagar! Det är något särskilt med såna här högtidsdagar! Det väcks en glädje inom en! Och glädjen sprider sig mellan folk! Griniga människor som plötsligt blir glada och välvilliga! Släktingar som träffas! Samlas kring något! Minns sitt eget, får föraningar om det som väntar för dem själva, gläds åt den som firas! Det är fint! Och så mina egna barn...när jag ser dem...hur fort det gick, går...Bilden på den lille killen på studentplakatet...samma ögon, samma leende, samma glädje i blicken, samma förväntningar på livet...så liten och ändå så lik sig! Men nu en ung man, redo att gå ut i livet och börja bygga sitt eget, men fast förankrad här, hos oss!