Instagram

Jag finns även på instagram...under namnet hemmahosfrug

onsdag 29 mars 2017

Sömnforskning

Man har gjort en studie om sömn och barn. Man gör ju många studier om olika saker och ting. Det handlar om förskolebarn. Och tydligen sover barn i alla åldrar mindre per dygn i dag än jämfört med 10 år sedan. Och på förskolorna får barn över 3 år inte sova middag alls eller bara en begränsad tid. Det är föräldrarna som bestämmer över barnens sömn. Förskollärare kan få order om att väcka barnen efter en bestämd tid. Anledningen till att föräldrar vill begränsa barns sömn på dagtid är att barnen ska somna i tid på kvällen och sova bättre på natten. Och forskare säger att om barnen sover för mycket på dagen så blir nattsömnen kortare. Men andra forskare säger att en sömncykel pågår under ca 90 minuter och därför borde förskolebarn få lov att sova en och en halv timme och inte 30 eller 45 minuter som är ett vanligt föräldraönskemål. Tydligen är det så att det är väldigt få barn som vilar middag i den svenska förskolan. Föräldrarna som deltog i studien berättade att deras barn var jättetrötta när de hämtades hem. Flera barn somnade under bilresan och var svåra att väcka. Och då vore det ju bättre om barnen fick sova 90 minuter på dagen. Forskaren säger att eftersom barn inte sover så många timmar som förr (och som de skulle behöva göra) så finns det inget som hindrar att barn i 3-4-årsåldern fick sova 90 minuter på dagen och ändå somnade tidigt på kvällen. Men föräldrarna gör fel. Och därför får barnen jättesvårt att somna på kvällen. Barnen får se på tv och spela datorspel innan de ska somna.

Ja, kontentan av det hela är alltså att barnens livssituation är helt ok förutom två saker...att de inte får sova middag 90 minuter och att de får se på tv eller spela datorspel på kvällen. Annars är allt bra.

Jag tänker att man nog måste backa lite till. Man måste våga vrida och vända på problemet. Våga ställa alla relevanta frågor. Varför sover barn mindre nu än förr? Svar: barn går numera i förskola och de går längre tid på förskola än vad barn gjorde för 10 år sedan. Följden blir förstås att barnen måste väckas på morgonen för att kunna levereras. Och om dagarna har blivit längre kommer barnen hem senare på dagen och då blir det svårare att hinna stoppa dem i säng i tid. Och barn som varit i gång på en institution en hel lång arbetsdag kanske blir lite trött på kuppen. Det är ju inte precis som hemma där man kan sätta sig och vila en stund, leka i stillhet på egen hand, sitta och titta på tv en stund mitt på dagen, gå en promenad med mamma och få sitta i en vagn om man har lust. Det blir ett mer intensivt liv.

Men allt detta är inte intressant. Basen är alltid rätt. Normen är förskola. Den är oantastlig. Den är en naturlag. Det är föräldrarna som ska korrigeras. Och det är de som har ansvaret för att ställa allt till rätta. Barnen ska sova på dagen. Sen ska de hämtas hem på kvällen. De ska utan att titta på tv eller sättas framför en surfplatta lotsas genom den korta tid som är kvar på dagen genom matlagning, umgänge, nattning. Och efter att ha sovit middag ska de också kunna lägga sig tidigt. Men lek med tanken....det är helt normalt att föräldrar jobbar heltid. Då blir bortavaron från hemmet 8 timmar, plus lunch...9 timmar...plus frakt...10 timmar....kanske 11 timmar. Men i alla fall...minst 9 timmar då. Börjar föräldern jobbet 8 måste barnet gå upp kl 7 och sen är man borta till ca kl 17...eller 18? Och så ska barnet läggas...kl 19? 20? Sen är det väl alldeles för sent..barnet kommer drabbas av sömnbrist...Ekvationen går inte ihop. Det finns inte tillräckligt många timmar för att ta hand om barnet på ett barnvänligt sätt helt enkelt. Och DETTA ÄR FELET. Och det är detta man måste prata om. MÅR BARN BRA AV ATT GÅ HELTID PÅ FÖRSKOLAN? HINNER BARNET SOVA TILLRÄCKLIGT? HINNER BARNET VILA? HINNER BARNET TRÄFFA SINA FÖRÄLDRAR TILLRÄCKLIGT MYCKET? HINNER FÖRÄLDRARNA MED ALLT DE BEHÖVER GÖRA FÖR ATT SKAPA ETT HARMONISKT FAMILJELIV DÄR ALLA INBLANDADE MÅR BRA? Och svaren blir väl förmodligen i väldigt många fall...NEJ.

Det var så "lustigt". Igår när jag läste den här artikeln var vi på barngympa på kvällen med 6-åringen. Gympan börjar kl 17 och slutar kl 18. Barnen i gruppen är mellan 3 och 6 år gamla. De flesta barn kommer direkt från dagis. Och just i går var det tre barn som faktiskt hade somnat på vägen mellan dagis och gympis. Två av dem grät hjärtskärande och klamrade sig fast vid föräldrarna. Det tredje stod bara och stirrade...tummen i munnen...verkade inte ens svara på tilltal...barnet fick gå in i gympahallen iklädd termokläder och sitta på bänken. Föräldrarna till de gråtande barnen lyckades lösgöra sig och fösa in barnen i gympahallen. Efter avslutad gympa kommer alla barnen ut i omklädningsrummet...många är hungriga...smörgåsar och frukt plockas fram...och äts där i omklädningsrummet...det är klart...man är väl hungrig så här på kvällen...det var länge sen mellis serverades på föris. Verkligheten kring hur barn kan ha det blev tydlig där i omklädningsrummet. Mitt barn ser lite förvirrad ut...han verkar inte riktigt förstå det han ser. För honom är barngympan den enda fasta aktiviteten på veckan...en rolig sak att se fram emot. Han är tankad med en banan innan vi gick iväg, han har vilat sig framför tv:n innan vi går, kvällsmaten är påbörjad, han behöver inte stressas att komma i säng eftersom han inte behöver bli väckt dagen efter...Så kan också en barndom vara. Så var barns barndomar om man hoppar tillbaka 30- 40- 50 år i tiden. Det kunde vi också prata om. Hur själva villkoren för hur barn växer upp har förändrats och varför och vad vi tycker om det. Blev det bra? Vad blev bra?

De kan forska sig blå...Det kvittar. Så länge barn ska leva som vuxna...jobba heltid...så kommer barnen ha det jobbigt. Och de vuxna också...som jobbar heltid och fortsätter jobba hemma efter jobbets slut. Men det är ingen intresserad av. Låt ungarna sova middag 90 minuter och slå av tv:n...så är problemet löst.







1 kommentar:

  1. Ser kaoset framför mig där i omklädningsrummet. Trycka i sig frukt kl 18, ifall man inte hinner ge barnet MAT gissar jag innan det somnar för natten i bilen på vägen hem. Usch, sorgligt.

    SvaraRadera