Ekorrspaning!

Igår var det en sån där trist dag...ute var det grått och kallt och fuktigt...och natten hade varit bedrövlig...13-åringen hade växtvärk och så ont i benen att jag fick massera och trösta och han fick gå upp och gå med jämna mellanrum...inte mycket sömn för någon av oss. Sen var det utvecklingssamtal med näst äldsta barnet. Min pappa kom hit och var barnvakt åt N. Samtalet gick bra...det brukar ju det eftersom ingen riktigt vet vad barnen har för sig i skolan. Man träffar ju bara en lärare och den kan ju egentligen bara berätta om sina egna ämnen. Resten blir ju lite luddigt. Men i matte och fysik som den här läraren har såg det riktigt bra ut för sonen! Och det var roligt att höra förstås. Sen var det hem och fixa lunch, göra lite matte och engelska och stavning med 13-åringen som fick vara hemma pga sömnbrist. Och så hade nästan halva dan gått...och inget ordentligt hade blivit gjort (läsningen med 13-åringen var förstås både nyttig och rolig men ändå...ingen städning, ingen lek med N...) och jag kände mig så där slö och oengagerad som man kan göra ibland.

Men så gick vi ut jag och 6-åringen. Städningen kunde jag lika gärna lägga ner...det går ju alltid att göra sånt senare, i morgon...Och en promenad var rätta medicinen. Skönt med blåst och vind och fukt mot kinderna. Och att gå raskt bredvid N som cyklade...höra hans funderingar på saker och ting. Och hamna i lekparken vid skolan för 10-åringen skulle snart sluta. Där skulle N åka rutschkana hade han bestämt men innan han hann börja såg vi något röra sig i ett träd...och där satt en liten ekorre och åt på en grankotte! Och den var så nära och inte alls rädd att vi kunde titta länge! Men så gick vi lite närmre och då spratt den till och klättrade högre...kastade sig över till ett annat träd...och vidare! Det var så spännande att försöka hänga med, småspringa under träden och spana uppåt...se vart den tog vägen! 

Sen var vi på gott humör och pigga och glada igen! Och när M slutade skolan promenerade vi hem tillsammans alla tre och pratade om dagen...och fixade fika och satt ner vid köksbordet...och 15-åringen och 17-åringen kom hem och satt med oss en stund. Och så läste jag högt ur en historiebok...om Engelbrekt och bondeupproren...och det var spännande! 

Ja, så blev det en bra dag ändå trots en lite seg början!