onsdag 8 mars 2017

Idag är det...

...kvinnodag! Och det skrivs och pratas om kvinnoproblemet. För kvinnor är visst ständigt ett problem. Här i Sverige har vi ju kommit långt. Men vi är ändå inte framme. Det återstår mycket. Det är


  • lönerna
  • arbetstiderna
  • föräldraförsäkringen
  • det obetalda jobbet hemma


men får man bara ordning på det så är saken fixad. Och man har räknat ut hur det ska gå till. Om man delar föräldraförsäkringen lika då kan man nog få ordning på kvinnorna. För om de är hemma med barnen så lite som möjligt så hinner de jobba lika mycket som männen och göra precis lika mycket karriär som männen och då får de lika bra löner som männen och då blir pensionerna lika höga som männens och männen...jo, de lär sig att dammsuga och snyta ungar precis lika mycket som kvinnorna och då blir kvinnorna piggare och gladare och friskare och sen är saken biff!

Men det gäller att skynda. Det är brått nu! Om vi inte gör något så kommer det ta ända fram till 2058 innan kvinnorna tjänar lika bra som männen. Det har någon räknat ut. Och det är tydligen gott nog om genomsnitten stämmer överens. Det kvittar nog om det fortfarande finns kvinnor eller män som tjänar lite eller mycket...bara det väger jämt. Det är liksom de där siffrorna det hänger på. Så att det ser jämt ut. För alla vet ju att det aldrig kan bli lika. Men det kvittar.

Så vi kämpar på...we´re on the road to nowhere. Och det är kanske vitsen med det hela. Då har vi något att pyssla med och kämpa för. Och det är ju praktiskt. Det finns alltid något att skylla på. Det enklaste vore väl att helt enkelt sätta ner foten och bestämma...Bestäm att nu är det följande som gäller:


  • lika lön för alla arbeten inom den offentliga sektorn.
  • obligatorisk heltid.
  • individualiserad föräldraförsäkring. Det vore på sin plats att låta mamma och pappa turas om på riktigt med tätare intervall. Om mamman tar första tiden blir det inte rätt...hon får en outvecklad unge som inte ens kan kravla sig fram medan pappan får ett barn som kanske kanske kan gå ett par steg och säga ett par ord. Så varannan vecka eller så vore bra. 
  • kvarterspoliser som kontrollerar hur dammsugning och tvätt går till. Eller så kan alla köpa alla tjänster av rutarbeterskor. Då skapas ju en enorm arbetsmarknad. 
Så om politikerna bara kunde ta sitt ansvar och börja bestämma på riktigt så skulle det ju gå att få fason på befolkningen i ett nafs! Vad väntar man på? Det är klart....det blir ju lite besvärligt om man framstår som någon slags diktatur. Det vill man ju inte. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar