Vardagarna...

...går sin gilla gång...Vardagssysslorna måste skötas, maten, tvätten, disken, undanplockningen, städningen...varje dag måste allt upprepas. Sånt är livet. Detta är ramverket. Det är så vant att det känns helt naturligt...precis som att gå upp på morgonen, klä sig, äta, borsta tänder...jag gör det i samma ordning märker jag...en sak i taget. Ramverket är nästan fast...men inom det ryms annat än hushållsysslorna också...roliga saker. 6-åringen är ju här med mig, än så länge hela dagarna, det är mysigt, trevligt, härligt! Han gör det han vill...idéerna är många. Vi gör en hel del tillsammans också.

Just nu är memory en favorit! Och han är bra på det också...par efter par plockar han hem...minnet är skarpt! 

Och rita är roligt...just nu är det mest hundar som gör olika saker...går vilse i snöstormar, gråter efter sin mamma, letar efter sin mamma, kommer hem till sin mamma och pussas! 

Pyssel är kul! En dag tog vi oss tid att göra gipsprylar! Det var roligt! Både att hälla i och vänta och ta ur och sen måla! 

Greja med papper och sax och tejp och lim är också kul! Svärd och knivar och spjut tillverkas av hopvikta eller hoprullade pappersark! 

Och så är det ju barngympa en gång i veckan! Det är jättejättekul! Och vägen dit blir ett eget gympapass med spurter och hopsasteg och baklängesgång! Och vägen hem är likadan! Jag får inte vara med i gymnastiksalen. Mammor och pappor får inte det. Det är lite synd för det hade varit så roligt att få se honom i farten! Men mammor och pappor är tydligen till besvär...vi skapar en oro i lokalen...barn som inte har sin mamma eller pappa där skulle bli oroliga och längta efter sin mamma eller pappa...Nåja, N bryr sig inte direkt! Han pussar mig hejdå och skuttar in och sätter sig i ringen! Det är inte svårt att skiljas åt en stund! Och det känns skönt att veta...att han är mentalt mogen för att på egen hand klara av att vara ifrån mig en stund. Det frestar inte på anknytningssystemet längre...det är inget problem. Och dit kom vi helt utan träning. Det mognade fram. 

Det är kul att vara ute och leka varje dag! Och det går bra att leka helt på egen hand också om jag inte har tid eller lust att gå ut precis när N vill. N fixar och donar ensam, leker rollekar och hittar på! 

Och så är det förstås kul att leka med närmsta storebrorsan! Fast det nästan är 5 år mellan dem leker de intensivt varje dag och kommer väldigt bra överens. Det är härligt att se. Med sina andra större bröder har han mest pratkontakt och lite mer vuxenaktig kontakt men med 10-åringen är det lek som gäller! 

Piano är roligt! Varje dag spelar N lite grand! Han har börjat lära sig lite noter och kan C, D, E och A än så länge! Han kan läsa dessa noter nästan säkert nu och hitta rätt ställe att trycka ner på pianot. Men roligast är det att hitta på själv eller leka följa John tillsammans med mig på pianot - härma varandra och försöka hänga med!

Och skriva är plötsligt roligt! Små lappar ligger här och där med ord på! Igår fick jag en liten lapp med två ord på som gjorde mig glad! 

Ja, vardagarna går sin gilla gång...en efter en...och det är fint!