Idag firar vi den internationella kvinnodagen! Jag firar genom att njuta extra mycket av att ha fått samma rättigheter som männen OCH dessutom ha förmånen att kunna välja bort lite av den så kallade jämställdheten!
Jag har gått i skolan lika mycket som vilken man som helst! Förmodligen mer. Det stod mig fritt att plugga mycket eller lite. Precis som för vilken man som helst. Precis som för vilken man som helst stod det mig fritt att välja vilken utbildning jag ville gå. Det stod mig fritt att välja en utbildning som skulle kunna generera mycket pengar i framtiden. Eller ett yrke som skulle resultera i lägre lön. Eller ett yrke som skulle ge mig lite mer egen tid. Eller ett där jag skulle kunna göra karriär. Eller ett där jag fick vara utomhus mycket. Eller resa mycket. Eller kroppsarbeta mycket. Eller....
Jag har röstat ett flertal gånger! Något jag nästan funderat på att sluta göra eftersom jag inte tycker det finns något vettigt att rösta på.
Jag har haft rätten att skaffa mig ett förvärvsarbete. Jag var precis lika fri som vilken man som helst att tänka ut vilken typ av jobb jag ville söka. Det stod mig fritt att välja att arbeta heltid eller 80 % när barnen kom. Precis som för vilken man som helst. Ingen tvingar någon kvinna att välja yrken som ger dåligt betalt. Ingen hindrar kvinnor från att bli läkare, ingenjörer, jurister. Ingen man är hindrad från att bli undersköterska, förskollärare, fritidspedagog, matbespisningspersonal...
Jag har fått rätten att mottaga föräldrapenning. Precis på samma villkor som vilken man som helst. Det stod mig fritt att ta alla mina dagar i ett svep. Eller dra ut på dagarna. Precis som för vilken man som helst. Ingen har tvingat mig att ta ut fler dagar än min man. Ingen har hindrat min man från att kräva fler dagar.
Jag har haft rätt att använda mig av förskola till mina barn. Precis på samma villkor som vilken man som helst. Och jag har fått rätten att vabba. Precis på samma villkor som en man. Det stod mig fritt att välja att ha mina barn långa dagar på dagis eller skynda för att hämta. Eller tillsammans med min man pussla och trixa för att få ihop det.
Det ser bra ut. Det ser jämställt ut. Ja, det är ju det där med kvinnolönerna då förstås. Det ledsamma är ju att det är inom vård och omsorg de här låga lönerna finns. Och det positiva är ju att dessa arbeten är avlönade genom offentliga medel. Så det är ju väldigt lätt. Höj lönerna! Kommuner, stat och landsting kan väl bara bestämma att de höjer lönerna när som helst? Vad är problemet? Och så är det ju det där med de kvinnliga sjukskrivningarna. Som är så höga. Högre än för männen. Vad gör man med dem då? Lagstiftar bort dem? Någon pappamånad till? Rätt till heltid?
Nåja, På det stora hela ser bra ut. Om man är nöjd med jobba-sova-äta-dö-livet. Och kan putta in några barn i ekvationen och nöjer sig med att gosa med dem på heltid i ett år och sen låta förskolan ta hand om merparten av samvaron fram till skolan börjar när det är dags att anlita fritids som barnvakt. Förlåt. Så att barnen lär sig mer eftersom fritids är ett fint komplement till skolan. Om det är det man vill ha så är allt bra. Allt är lika.
Om man inte är nöjd med det så är det i alla fall bra. För varken kvinnor eller män har någon möjlighet att välja något annat. Det är lika. Förtrycket är jämlikt.
Vill man som kvinna eller man ha frihet att välja...frihet att välja sin egen familj. Då är det sin partner man får förlita sig på. Då gäller det att hitta en make eller maka som vill en väl och vill ens barn väl, Och som tjänar tillräckligt. Så långt har jämställdheten kommit. Så idag firar vi kvinnodagen! Och pratar om lönerna och chefsposterna. Vi pratar inte om vad kvinnor vill ha ut av livet. Vad människor vill ha ut av livet. För det är ointressant. Det är inte det som är jämställdhet nämligen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar