Att jobba bort fula ovanor!

Det är mycket nu med den där tredje pappamånaden. Jag lyssnar på Annika Strandhäll och Emma Henriksson som pratar om det. Annika är hård, stenhård. Hon kommer med alla de vanliga argumenten. Jag behöver inte skriva upp dem. Ni vet - jämställdhet, löneutveckling, pensioner, obetalt hushållsarbete och kontakt med barnen och det där. Men så säger hon att det är orimligt att just föräldraförsäkringen ska gå att överlåta. Inga andra försäkringar funkar ju så. Man har sin egen sjukförsäkring, pensionsförsäkring och så där. Visst är det så men jag tänker ändå att föräldraförsäkringen är ju lite annorlunda till sin karaktär. Det handlar inte om en individ utan om en samling individer - en familj. Det är två vuxna som får ett barn och sedan kanske ännu fler. Två individer blir till en familj. Och i den ekvationen finns det ett litet barn som inte kan fungera som en egen självständig individ utan är totalt beroende av sina föräldrar - både av omsorg men också av praktiska förhållanden kring själva omsorgen, tex ekonomin. Det blir ju då lite konstigt om man inte tar hänsyn till just familjen och dess önskemål. Men sen kommer det ännu mer. Annika Strandhäll säger att vi tyckte att det var jobbigt med rökförbudet på krogen och på arbetsplatser när det infördes. Men nu tycker alla att det är helt ok att det är just rökfritt. Det kommer funka likadant med föräldraförsäkringen. Vi kommer att vänja oss och acceptera det så småningom. Det handlar liksom om att jobba bort en ful ovana. Ovanan att vilja vara mamma!