Instagram

Jag finns även på instagram...under namnet hemmahosfrug

söndag 7 juni 2015

En ström av floskler

Jag läser en artikel i tidningen ETC. Den handlar om förskolan. Det står att det är konstigt att det är så olika regler kring hur många timmar barn som har föräldrar som inte jobbar får gå. I vissa kommuner är det 15 timmar och i andra får barnen gå hur mycket som helst. I en kommun där man äntligen valt att låta barnen till de föräldralediga och arbetslösa gå fler timmar än 15 säger ordföranden för barn- och utbildningsnämnden att det antal timmar barnen går i förskolan påverkar barnets förutsättningar senare i livet.  En annan ordförande för en utbildningsnämnd någon annan stans i landet säger att barnen som gått i pedagogisk förskoleverksamhet har större ordförråd när de börjar i förskoleklass. Förskolan fungerar som en multiplikator som fördubblar ordförrådet. Den här ordföranden säger också att förskolan är så bra när det gäller att komma tillrätta med barnfattigdomen. Om barnen går 35 timmar i förskolan så får de både frukost, lunch och mellanmål. Det här kan ge väldigt många barn en bättre barndom.

Det är rätt otroligt att man kan skriva sånt här utan att få några reaktioner. Finns det ingen journalist som känner för att ställa lite frågor kring det som påstås? Någon som funderar på om det är sant? Någon som blir förskräckt över att höra att föräldrar är så fattiga att de inte har råd att köpa mat till sina barn?

Jag funderar på följande i alla fall:
1. På vilket sätt påverkar antal timmar i förskolan barnens förutsättningar senare i livet? Hur går det för barn som är hemma jämfört med de som går i förskolan? Hur många timmar är det optimala när det gäller att påverka barnens förutsättningar? Hur vet man det?
2. Hur vet man att barnens ordförråd fördubblas av att gå i förskolan? Vilka barn har man undersökt? Vilka barn har man jämfört med? Vilken bakgrund hade de när det gäller tex föräldrars utbildningsgrad? Vad specifikt är det i förskolemiljön som ger barnen så stort ordförråd? Och vad är det som fattas i hemmiljön som gör språket torftigare?
3. Om föräldrarna är så fattiga att de inte har råd att köpa mat till sina barn - borde de då inte få någon form av ekonomisk hjälp? Hur går det på helgerna för dessa familjer? Får inte barnen mat då? Hur går det på semestern? Svälter barnen kanske ihjäl då? Borde barnen inte få kvällsmat också?
4. Om det istället är så att barnen inte får mat för att föräldrarna är slöa, lata, inkompetenta, ointelligenta eller dylikt - borde då inte socialen kopplas in?

Men dessa frågor ställer ingen. Ingen är intresserad. Flosklerna får fortsätta strömma. Kanske är det så att ingen egentligen bryr sig. Man tar hand om sig själv så gott det går och bryr sig inte om det som är utanför. Låt de som skriver och de som bestämmer floskla på. Verkligheten är som den är.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar