Instagram

Jag finns även på instagram...under namnet hemmahosfrug

måndag 27 augusti 2012

Mamma@home

mamma@home : det moderlösa samhället

Jag har läst Mamma@home av Elise Claesson. Det är fantastiskt att någon har skrivit en bok om just mammor och det i ett land där man inte får prata om just mödraskap. Det är ju som bekant ojämlikt. Det är inga skillnader mellan mammor och pappor (förutom att mammorna föder barnen då kanske).

Jag tycker att boken innehåller så mycket intressant att jag gör en kortfattad genomgång av den. Boken är indelad i följande delar:

1. Mammans kulturhistoria
  • Om särbeskattningen som infördes 1971 när familjen inte längre sågs som ett subjekt. Individen och staten blev de viktigaste subjekten. Sverige blev världens mest individualistiska land.
  • Om ursprungliga jägar- och samlarsamhällen. Göran Borenhult, professor i arkeologi, har studerat naturfolk på Nya Guinea. Mannen står för jakten och tunga och farliga sysslor längre bort från lägret. Kvinnan ägnar sig åt insamling av vegetabilier och småkryp, aktiviteter som kan utföras tillsammans med barnen. Barnen präglas i hög grad på modern under de första 3-4 åren. Pappan blir sedan allt viktigare. Mamma och pappa har olika roller.
  • Om att moderskapet har blivit omodernt och har ersatts av pappa och dagisfröknar.
2. Det moderlösa samhället
  • Om arvet efter Alva Myrdal. Människomaterialet skulle vårdas och fomas i tidiga år. Fostrarinnor i storbarnkammare skulle forma en ny människa. En människa som levde efter inordningens dygd, en människa som fostrades till frihet av staten. Folkhemmet blev vår familj.
  • Familjen försvagades genom särbeskattningen.
  • Hemmasysslorna förringades.
  • I det nya samhället skulle människovärdet och medborgarskapet kopplas till lönearbetet utanför hemmet. Industrisamhällets manliga lönesarbetare blev normen. Kvinnorna skulle lyftas ur sin moderlighet och kvinnlighet och emanciperas; bli så lika männen som möjligt. Kvinnorna skulle fostras till frihet genom att inordna sig i det nya samhället.
3. Det könlösa samhället
  • 2000 utropar partiledaren Gudrun Schyman "Död åt familjen!" Hon menar att familjerna bygger på traditionella könsroller, på kvinnornas underordning och männens överordning. Hon är också ute efter mannen. Den svenska mannen är en förtryckare, en taliban!
  • Den politiska eliten utgår från att idén om könet är en social konstruktion. Människan är ett neutrum och kan formas hur som helst.
  • Nästan hela den politiska, akademiska och mediala eliten har bekänt sig till feminismens tolkningar av hur samhället är uppbyggt.
4. Om hemmafruar
  • Elise Claesson berättar om sina egna erfarenheter. Om hur hon blev hemmafru.
  • Jämförelser med USA där moderskapet och hemmafrun betraktas positivt. Det är lättare att få jobb och inte så dramatiskt att säga upp sig. Man får göra skatteavdrag för försörjningsbörda och kan klara sig på en lön.
5. Om opt-out-women
  • Handlar om the opt-out-revolution i USA. Utbildade, välbetalda kvinnor väljer att bli hemmafruar - för barnen och sin egen skull!
6. Om vad mammor gör
  • Om vad moderskap är. Tröstar, oroar sig, vara nära, uttolka behov, finnas till hands.
  • Vi lever i en kultur som hyllar förvärvsarbete och nedvärderar omsorg. Denna individualistiska kultur är ett hinder för kvinnors lycka (Marnette).
7. Om att skapa ett hem
  • Vi manifesterar vår kärlek och våra relationer genom våra hem (Oskar Löfgren, etnolog).
  • Det finns ett stort hemintresse. Det kan ses som en tyst folklig revolt mot den familjefientliga politik som förts i Sverige de senaste 40 åren (särbeskattning, dagisutbyggnad, föräldraförsäkring).
  • Något som är ironiskt är att i resurshem (alltså hem för barn som behöver få ett nytt hem) måste en förälder vara hemma på heltid! Man vet alltså att människor blir människor av att tas om hand i ett hem av en förälder!
  • Om att kvinnan faktiskt vill ta ut mest av föräldraförsäkringen! Varför?
  • Om kvinnlighet och moderlighet. Om jämlikhet. Senaste forskningen visar att vi föds till man och kvinna. Vi har olika hjärnor.
8. Om statliga hemmafruar
  • Det kommer larmrapporter om kvinnors ohälsa. De har hög sjukfrånvaro och får ofta förtidspension.
  • Ingenstans i världen har man systematiskt skilt mödrar och barn åt så tidigt som i Sverige.
  • Vi har fått en ny sorts hemmafruar - sjukskrivna, förtidspension, föräldrapenning - försörjda av försäkringskassan i stället för sina män.
9. Om modersersättare
  • Om BRIS, BVC.
10. Om mammakarriär
  • Att vara hemmamamma är en karriärmöjlighet. Man utvecklas av att ta hand om sina barn.
  • Man måste inte göra allt på en gång.
11. En ny feminism
  • Tar sin utgångspunkt i den hya kunskapen om människan. Att män och kvinnor är olka och att det inte är ett politiskt och socialt problem. Att mammor och barn har en speciell relation, anknytningen som pappor inte har.
  • Den nya feminismen har sin politiska tyngdpunkt i familjen, in hemmen, hos mammor. Människor som behöver varandra och tar hand om varandra - frivilligt.
  • Elise Claesson säger att lösningen är att beskatta efter försörjingsbörda.
Trots att boken beskriver precis vilken negativ syn man i Sverige har på mödrar (och på barn och familjer också i förlängningen) slutar boken mycket hoppfullt. Enligt en undersökning av SIFO 2006 vill 64% av befolkningen att barn ska kunna vårdas hemma upp till 4 års ålder. Claesson menar att den nya feminismen har börjat - att Marias tid är här!

Boken är skriven 2006 och jag undrar om Elise Claesson har samma hoppfulla bild idag! Jag själv är rätt tveksam. Jag ser inga tecken på att folk faktiskt vill ha det annorlunda än de har det nu. När jag fick mina första barn fanns det en uttalad vilja att vara hemma så länge som möjligt. Ett vanligt samtalsämne bland föräldralediga var hur man skulle få dagarna att räcka länge. Nu tror jag att det har blivit vanligare att lämna barnen strax efter 1-årsdagen. Det vanliga verkar vara att man har kvar det äldre barnet på förskolan när man får nästa barn. Eller så har folk anpassat sig och glömt bort att det skulle kunna vara annorlunda. Eller så vågar man inte säga att man vill att det ska vara annorlunda. Vem vet?

2 kommentarer: