tisdag 21 augusti 2012

6-års!

Nu har vi fem barn i skolan! Fyra i vanliga skolan och lille M på 6-års! Han har visserligen gått på förskolan en kortare period när jag studerade men det är rätt längesedan och därför kändes det alldeles nytt för honom att ge sig iväg för första gången i går morse. Det var en glad liten kille som cyklade iväg tillsammans med sin pappa och sina bröder. När jag hämtade honom tre timmar senare var han precis lika glad men tyckte att det var skönt att komma hem och leka i sitt eget hem, med sin lillebror och med sina egna saker.

Jag är så glad att jag kan vara hemma! Det är skönt för 6-åringen att få komma hem efter tre timmars lek. Och det är förresten skönt för de andra barnen också att jag finns hemma när de kommer hem från skolan. Jag är så glad över att M slipper stanna kvar och gå på fritids. Tre timmars lek är alldeles tillräckligt. Något som ytterligare skulle göra 6-års bättre skulle vara om de kunde få ha sovmorgon ett par gånger i veckan. Det är slitsamt för så små barn att stiga upp tidigt fem dagar i sträck!

Som jag redan sagt tyckte M att det var roligt att få leka. Hans fyra storebröder har också tyckt om 6-års från första dagen och njutit av att vara tillsammans med jämnåriga barn. Men trots att leken är rolig finns det ju gränser för hur länge det är roligt och hur länge det faktiskt är bra för barn att leka med andra barn i stöten. Jag tycker att det verkar ganska jobbigt att behöva tillbringa hela dagarna i skolmiljö tillsammans med andra barn. Det verkar rätt trist att behöva leka med samma gamla saker, spela samma gamla spel och leka på samma gamla skolgård timme efter timme, dag efter dag. Det som är roligt en stund kan bli trist och enahanda om det överdoseras!


Jag inbillar mig att det är skönt att få komma hem till sitt eget hem efter leken. Att få äta lunch tillsammans med mamma/pappa och eventuella syskon. Att få välja helt själv vad man vill göra. Att kunna få njuta av sitt eget sällskap och fundera ut vad man vill göra helt på egen hand. Att få leka med eventuella syskon. Att kunna få känna att mamma finns där om man vill prata, kramas lite eller behöver hjälp med något.

'

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar