onsdag 8 augusti 2012

Grundskolan 50 år, del 2

Grundskolan 50 år

Avsnitt 3 i Grundskolan 50 år (2012) handlar om framtidens grundskola. Avsnittet är uppdelat i 4 kapitel där fyra olika personer som representerar olika politiska partier skriver om hur de tänker sig morgondagens grundskola.

Det är:
Margareta Pålsson, riksdagsledamot för moderaterna
Gustav Fridolin, riksdagsledamot för miljöpartiet
Lotta Edholm, skolborgarråd i Stockholm, folkpartiet
Mikael Damberg, skolpolitisk talesperson för socialdemokraterna

Om du vill börja från början kan du läsa här först:

http://hemmahosfrug.blogspot.se/2012/08/grundskolan-50-ar_6.html


Jag ska försöka återge vad de har för visioner och för enkelhetens skull kommer jag ibland att använda de partipolitiska beteckningarna istället för företrädarnas namn. Jag vet förstås inte i vilken grad det de anser gäller hela partiets inställning.

M och S tycker egentligen att skolan är bra, något som förvånar mig med tanke på vad som skrivits tidigare i boken. Pålsson skriver att Sverige i grund och botten har en mycket bra skola med många duktiga elever och engagerande lärare. Visst, det är klart att det alltid kommer att finnas duktiga elever och engagerande lärare - som jag brukar säga - folk är folk! Men om den övergripande strukturen är fel (och med tanke på de resultat skolan uppvisar i jämförelse med andra länder och i jämförelse med skolan förr i tiden måste det ju vara något som inte stämmer) hjälper det inte mycket! Damberg beskriver hur utbildningssystemet har utvecklats och förlängts till att omfatta förskolan (med läroplan, avgiftsfri 15 h/vecka från 4 års ålder samt kraftigt subventionerad tack vara maxtaxan) till att gymnasiet ses som en självklarhet. Detta anser han har förbättrat Sverige. Damberg verkar tro att skolan har försämrats pga att den har blivit mer ojämlik. En annan tolkning skulle förstås kunna vara att den har blivit ojämlik därför att den inte längre håller måttet. Om eleverna får ta för stort ansvar, om tempot är lågt, hemläxorna få och stoffet litet blir ju skolan per automatik mer ojämlik. Vissa föräldrar kommer att försöka hjäpa sina barn medan andra inte förstår att skolan inte gör sitt jobb! FP erkänner att det står illa till med skolan men verkar vilja kasta skulden på i första hand föräldrarna. (Mer om detta senare!)

Något som alla är överens om är att yrkets status måste höjas och likaså lönerna.

M, MP och S talar om teknikens betydelse. Man måste börja använda datorer och IT mer. Suck! Detta har man hört på lärarhögskolan till leda. Visst är det bra med modern teknik men ingen ska inbilla mig att det är avgörande eller att eleverna lär sig mer! Vad som lärs ut måste få vara det allra viktigaste. Sedan ska det förstås presenteras och bearbetats på ett ändamålsenligt sätt.

M tycker att undervisningen måste kopplas mer till verkligheten. Eleverna måste känna att undervisningen är direkt kopplad till världen utanför och att varje lekton genomförs med syftet att ge dem centrala livskunskaper. Jag frågar mig om detta är möjligt! Mycket man läser har till synes ingen koppling till någon praktisk verklighet men det kan ändå vara av värde att lära sig det. Man kan växa som människa av vissa kunskaper. Andra kunskaper förstår man värdet av när man lärt sig ännu mer senare i livet.

M vill också att skolan ska bli mer flexibel. Pålsson vill att skolan ska innehålla olika rum. Rum för föreläsningar, kreativt skapande, arbete i grupp, enskilt arbete och rum för traditionell lärarledd undervisning. Jag undrar vad som händer med studieron? Det låger som om det kan bli ganska rörigt!

FP vill ha bättre praktikplatser. Alla ska få praktisera på det stadium de utbildar sig för (helt otroligt att det skulle kunna vara på något annat sätt, eller hur?) och de skolor som tar emot lärarstudenter ska var speciellt utvalda, uppvisa bra resultat samt ha särskilda kompetenser.

Så där, inget av ovanstående är särskilt kontroversiellt. Inget av det kanske heller är till särskilt stor hjälp när det gäller att förbättra grundskolan. Men det kommer mer!

Nu är det FP och S som är mest visionära. De riktar in sig på familjepolitiken för att lösa grundskolans problem.

FP vill som sagt kasta en stor del av skulden på föräldrarna. Edlund anser att föräldrarnas attityder är avgörande för att skolan ska få möjlighet att lyckas. Det kan naturligtvis också vara så att föräldrarnas attityder förändras när de misstänker att skolan inte ger deras barn en bra utbildning. Edlund säger att hon ofta möter föräldrar som kastar skulden på enskilda lärare eller rektorer men aldrig ser sin egen roll i det hela. Hon rapporterar också om att rektorer säger att föräldrar är handfallna i sin föräldraroll. De har svårt att få iväg sina barn i tid till skolan, de åker utomlands och låter barnen ta ledigt. De tycker att det är jobbigt att hjälpa barnen med läxor.

Både FP och S vill lösa problemen i skolan genom att göra skoltiden längre. De vill båda två jobba neråt i åldrarna. FP tycker att förskoleklassen borde bli det första obligatoriska året i grundskolan. De vill också göra det sista året i förskolan obligatoriskt, åtminstone de tre timmar per dag som är avgiftsfria. Edlund säger att visserligen går nästan alla barn i förskola men att ett obligatorium skulle ge mer tyngd åt förskolan som skolförberedande institution. Hon säger att om det sista året i förskolan var obligatoriskt skulle man kunna pröva elevernas förkunskaper på ett mer genomtänkt sätt än i dag när man ibland testar eleverna i förskoleklassen. Hon skriver också att förskolan kan spela en ännu viktigare roll än i dag för att barnen ska klara sig bra i skolan.

S riktar in sig mer på jämlikheten och säger att barn som går i en kvalitativ förskola klarar sig bättre i skolan (bättre än vilka? Finns sådana barn han pratar om? Alltså sådanda som har varit hemma.) Det som händer i förskoleåldern är fundamentalt för barns förmåga och motivation för inlärning när de i ett senare skede ska börja skolan. Det är väl självklart att det som händer i förskoleåldern är fundamentalt. Men frågan är väl om det som händer måste hända på en förskola? Damberg skriver också att vårdnadsbidraget bör avskaffas till förmån för investeringar i förskolan. Han vill också att arbetslösa och föräldralediga föräldrar ska få begagna sig av förskolan under en större del av dagen. "Att en förälder är arbetslös borde inte tillåtas försämra barnets möjliheter i livet gonom en sämre tillgång till förskola."

S tycker liksom FP att förskoleklassen ska bli obligatiorisk. De anser också att elever som har behov av det ska kunna få gå längre skoldagar och få delta i olika former av lovskola. Fritidshemmen skulle kunna bidra mycket mer till att eleverna utvecklas och når högre måluppfyllelse i skolan. "Det är ett otroligt slöseri att inte använda en större del av skoldagen till olika former av lärande."

Ja, jag blir mörkrädd när jag läser kapitlen skrivna av Edholm och Damberg. För mig är det ett otäckt samhälle de skissar upp. Jag tror inte heller att de har lösningen på problemet! Jag tror snarare att problemen kommer att förvärras.

Saker jag undrar över:

Föräldrarna är handfallna i sin föräldraroll. Varför är de det? Det kan ha att göra med att föräldrar inte är tillsammans särskilt mycket med sina barn och inte har lärt sig att vara föräldrar. Man blir inte förälder bara för att man får barn. Man måste träna och det kan man bara göra genom att vara tillsammans med sina barn. Om det jag säger stämmer är det inte rätt medicin att ytterligare hindra föräldrarna från att ta hand om sina egna barn.

Föräldrarna tycker att det är jobbigt att läsa läxor med barnen. De kanske skulle tycka att det känns lättare om de skulle ha lite mer tid tillsammans med barnen. Det är inte roligt att göra läxor med trötta barn på kvällstid!

Förskolan är av avgörande betydelse för hur det ska gå för barnen i skolan i framtiden. Jag undrar över vad de egentligen lär sig på förskolan. Läroplanen slår inte fast några konkreta kunskaper som ska läras in utan riktar in sig på sociala färdigheter. Sedan tycker jag att det är märkligt att skolan inte har utvecklats i positiv riktning istället för negativ. De flesta barn går som sagt i förskola och därför borde skolan vid det här laget vara mycket bra. Det är väl underligt?! Man skriver att realskolan och den gamla folkskolan fungerade bra. Barnen lärde sig mycket. Inga barn gick på förskola då. De var hemma med sina mammor. Hur går detta ihop sig?

Förskoleklassen och sista året på förskolan borde göras obligatoriska. Hur blir det med personalen? Ska de utbilda sig till lärare? Hur blir det med löner och lov? Om man inte gör om utbildningen till en riktig lärarutbildning kan man inte förvänta sig att barnen ska lära sig mer. Om personalen ska fungera som lärare blir det väldigt orättvist om de inte ska ha samma löner och lov som lärare på det nuvarande lågstadiet. Men detta kanske bara är en förberedelse för att man tar bort loven för lärare och elever och på så sätt löser rättviseproblemet. Dessutom skulle ju eleverna få mer tid till inlärning.

Man vill införa lovskolor. Vilka ska undervisa? Kanske ska lärarna ha kortare lov och arbeta på sommaren också. Då blir det ju faktiskt rättvist jämfört med förskole- och 6-årspersonal! Kanske riskerar man att förvärra problemen när man tvingar barn att gå i skolan ännu mer än de redan gör!

Fritidshemmen ska användas för lärande. Jag frågar mig här också hur det blir med löner och lov. Om fritidshemspersonalen ska vara lärarutbildad borde de rimligtvis ha samma villkor som lärarna. Sedan uppstår ytterligare ett problem - de barn som inte går på fritidshemmet? Vad händer med dem? Eller ska fritidshemmet kanske på sikt också göras obligatoriskt?!

Slutligen funderar jag över vad alla dessa "förbättringar" kostar samhället? Det låter som om det kommer att bli dyrt? Vem betalar?

Jag blir så ledsen när jag tänker på hur politiker ser på barn. Ja, när jag tänker på vilken människosyn de verkar ha. Man respekterar inte banden mellan föräldrar och barn och underkänner föräldrarnas kärlek och förmåga att ta hand om sina egna barn. Man underkänner de "lärdomar" föräldrar för vidare till sina barn bara genom att vara tillsammans med dem, bry sig om dem och ta hand om dem. Man underkänner dessutom hela vår mänskliga historia. Vi har historiskt sett klarat oss ganska bra utan förskolor. Ingen verkar vara riktigt säker på hur vi ska vrida skolans utveckling åt rätt håll. En sak tror jag dock vi kan vara ganska säkra på, att kvaliteten på skolan inte har förbättrats i takt med att antalet småbarn har ökat på förskolorna.



4 kommentarer:

  1. Hoppas du skickat ovan stående rader till så många politiker som möjligt. Mycket bra skrivet. Varenda ord du skriver håller jag med. Tack för ditt engagemang.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Man borde väl kanske skriva till någon politiker men jag vet inte riktigt hur jag skulle göra det! Roligt att du tyckte det var läsvärt!

      Radera
  2. japp.nu funkar det.
    ler.
    å håller med föregående "talare".
    kram

    SvaraRadera