Jag tittade på Debatt i går. Det handlade om feminism. Jag blir förvirrad. Vad är feminism egentligen? Jag trodde att det var lika rättigheter och lika möjligheter det handlade om. Inte om att styra alla att leva likadant. Men så är det inte förstår jag. Jag lyssnar på moderaternas Bodil Sidén. En ung, snygg tjej. Undrar vad hon har för livserfarenheter? Vad har hon upplevt, gjort? Har hon barn? Har hon arbetat hårt med något fysiskt? Hon säger i alla fall att hon tycker att moderaterna ska kalla sig feminister nu. Det gäller att tvätta bort vänsterstämpeln på ordet. Feminism är enligt henne:
1. Att fler kvinnor arbetar mer.
2. Att männen tar sitt ansvar och arbetar mer hemma.
3. Att männen är hemma med sina barn mer (jag antar att det bara rör sig om att dela det där första året - sedan är det ju heltid för båda som gäller verkar det som).
4. Att det finns Rut-tjänster så att folk kan få i hop sina livspussel och så att kvinnor får något att jobba med.
Det är beklämmande. Går allt ut på att jobba? Tjäna pengar? Få ihop ett livspussel? Dela det där första barnaåret och sen köra på som innan. Köpa in lite städning och beställa hem en Linas matkasse på torsdagen? Ska det vara livet? Och barnen då? Var kommer de in i bilden? Men det är lätt för en feminist. Mer barnomsorg. Längre dagar, större utbud - nattis och helgis...Varför inte gå ännu längre? Feminismen kan bli ännu mer feministisk. Arbetsplikt, obligatorisk förskola och skola på heltid, individualiserad föräldraförsäkring, (kanske går det att lura ut hur mamman och pappa kan ta halva graviditeten var och föda tillsammans på något intrikat sätt - eller varför inte strunta i alltihopa och forska fram inkubatorer där barnen kan kläckas fram utan att gå omvägen via mammans kropp?) inspektörer som ser till att mamma och pappa jobbar lika mycket hemma, en hord av rutarbetare som ser till att folks hem är välstädade när de kommer hem på fredagskvällarna... Ordnung muss sein!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar