Moderaterna, Sveriges arbetarparti, har kommit med sin vårbudget! De har en snitsig slogan också. HELA SVERIGE SKA JOBBA! Detta är också det allra viktigaste vallöftet Kinberg Batra har att komma med. 500 000 nya jobb ska skapas. Arbetslinjen ska utvecklas inte avvecklas.
Ja, så är det. Alla ska jobba. Och att jobba...det är inte inte vad som helst för jobb. Det är förvärvsarbete. Att jobba är att förvärvsarbeta. Det känns lite konstigt för mig...som inte förvärvsarbetar men jobbar hela dagarna. Ser till att det här hemmet med åtta invånare fungerar och fungerar bra. Det jag gör är inte arbete. Det är ingenting. Att jobba är att förvärvsarbeta. Det är inte själva jobbet som gör'et. Det är lönen.
Kinberg Batra säger att Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När många jobbar skapas mer resurser till den gemensamma välfärden. Att ha ett arbete och en inkomst ger människor makt över sina liv, liksom en känsla av gemenskap och av att vara behövd. Jag vet inte jag, blir Sverige starkare av att fler är i arbete (jag hatar verkligen detta uttryck...vara i arbete...vad är det för uttryck? Det heter väl...fler har ett förvärvsarbete..men nä, att vara i arbete det är liksom en livsstil, själva livet...vara vid liv). Det beror väl liksom på vad folk jobbar med eller? Om alla jobbar utanför hemmen är ju hemmen tomma och då är ju alla barn över, 8-10 år och uppåt, helt utlämnade åt sig själva på eftermidagar och lov. Det är väl inte en styrka för landet? Och om alla jobbar utanför hemmen finns det ju ingen som kan hälsa på och hjälpa de äldre. Det är väl ingen styrka för landet? Kinberg Batra säger att när många jobbar skapas mer resurser till den gemensamma välfärden. Är det sant det? Så om jag jobbar som förskollärare och har mina två, tre barn i förskola eller fritids...då skapar jag mer resurser till den gemensamma välfärden? Det måste väl vara en lögn...min lön kommer ju från skattepengar, mina barns omsorgsplatser kommer från skattepengar, mitt vabbande kommer från skattepengar, mina sjukskrivningsdagar kommer från skattepengar...hur kan jag då bidra med mer resurser till den gemensamma välfärden?
Kinberg Batra säger också att ett förvärvsarbete ger oss en känsla av gemenskap och av att vara behövd. Ha! Är det inte lite lustigt att komma med sådana påståenden? Man kan väl få gemenskap på andra sätt än av arbetskamrater. Och känna sig behövd...det gör man väl hemma också...bland de sina...i sitt eget hem. Men för all del..det är ju snällt att politiker vill hjälpa sina undersåtar att må bra...i det vuxendagis Sverige på många sätt blivit. Det är ju synd om folk som jobbar med lite mer ensamma jobb förstås...som sitter i biljettluckor, kör bussar, städar ensamma i långa korridorer, sitter i telefoner...men de njuter väl hela dagarna av att känna sig behövda...av någon.
Det har blivit konstigt. Förr har jag en känsla av att man jobbade för att man skulle kunna försörja sig och sin familj. Och folk som anställde folk gjorde det för att få ett arbete utfört. Nu har jobben blivit så mycket mer...än arbete. Vi jobbar inte för oss själva och vår familj...vi jobbar för Sverige. För riket. Som en armé som måste hålla tillväxten igång genom att vara i arbete. Och därför ska man skapa 500 000 jobb. Skapa jobb. Smaka på det. Sen när har det blivit normalt att "skapa" jobb? När man säger sånt...då är det något som har gått snett. Och när ett arbetarparti har som enda mål att folk ska jobba mer...då är det något som har gått snett. Ett arbetarparti ska värna om arbetarna, inte piska folk att arbeta mer. Och när ska vi börja prata om vad som verkligen ÄR arbete? Men det är väl inte det intressanta i sammanhanget. Det är de där pengarna som ska snurra runt och byta ägare. Det är DET som är det intressanta.
Suck. Nåja, det blir nog bra. Det får bli som det kan. Jag dricker upp sista slurken ur min kaffekopp. Nu ska jag ut i trädgården och gräva lite. Trädgården behöver mig. Jag känner mig behövd. Jag ska ta med mig sonen. Han tycker det är roligt. Han lär sig något av det. Jag får gemenskap. Jag känner mig behövd. Men arbete är det inte. Vi kan bli hur svettiga som helst. Jag gör fel. Det hade varit bättre om jag hade låtit min trädgård bli vanskött och ful, låtit mitt hem bli rörigt och stökigt, lämnat in min yngste på dagis (för 14000kr i månaden på skattebetalarnas bekostnad), haft en unge på fritids och resten av hopen drällande runt här hemma, givit mig av till ett jobb och fått gemenskap och känt mig behövd...blivit avlönad av skattepengar och betalat tillbaka skatt, fått pengarna att snurra runt ett par varv till...blivit sjukskriven när orken hade trutit, vabbat titt som tätt...Då hade jag gjort rätt för mig. För Sverige. Jag är glad att jag slipper.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar