Föräldraförsäkringen har gått och blivit omodern. Den är ju 42 år gammal bevars.
Föräldraförsäkringen har ju hela tiden varit en kvinnofälla. Det var ju liksom aldrig meningen att mammor skulle få lov att ta hand om sina barn. Inte så där som förr när mammor liksom förväntades att ta hand om ungarna de fått. I början var det väl sagt att föräldraförsäkringen var till för att man skulle kunna behålla sitt förvärvsarbete när man fick barn...att man skulle kunna vara hemma en viss bestämd tid och sen kunna komma tillbaka till sitt jobb. Eller säga upp sig och strunta i det där med jobbet. Men sen blev det annat ljud i skällan...föräldraförsäkringen blev liksom själva förutsättningen, ramverket, som ramar in, kringgärdar hela föräldraskapet. Föräldrapenningsdagarna är själva fundamentet för heltidsföräldraskapet. Inga dagar...inget heltidsföräldraskap. Men mammorna har liksom slingrat sig och försökt dra ut på det hela...vridit och vänt på dagarna så de ska räcka längre. Och då blir det en kvinnofälla förstås.
Och nu är det äntligen dags. Att föräldraskapet verkligen blir det politikerna anser att föräldraskap verkligen är. Kort, effektivt och rättvist. Lika många dagar till mamma och lika många till pappa. Och absolut inte för många. Och då passar Annika på att tala om att det kan bli tal om kortare föräldraledighet. De där garantidagarna som år så dåligt betalda kan gott ryka. Hmmm, vad händer då med mammor som kanske inte har någon anställning? Som bara skulle få garantidagar? Blir de utan helt då? Inget jobb...inga pengar? En slags dold arbetsplikt. Första steget på något slags DDR-system där alla medborgare hade arbete och där heltid var norm. Ja, det verkar inte bättre.
Hursomhelst är det spännande att leva. Det är alltid intressant att se vad politikerna tänker hitta på med oss undersåtar. Det blir skönt när vi är framme vid pärleporten...målet...alla människor i heltidsarbete, så få och så korta avbrott från produktionen som möjligt. Arbeit macht frei.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar