torsdag 3 oktober 2013

Funderingar på starka verb!

Jag har ju gnällt lite på skolan i mina senaste inlägg och eftersom jag är igång kan jag ju lika gärna fortsätta lite till! Idag tänker jag på engelska starka verb!

Jag tänker mycket på starka verb. Det har jag gjort ända sedan mitt äldsta barn gick i mellanstadiet för ganska många år sedan. Jag antog hela tiden att de där starka verben skulle börja komma hem! Att barnet skulle få läxa i ett antal starka verb i veckan. I 6:an förstod jag att de aldrig skulle dyka upp. Jag tänkte att kanske tycker lärarna att eleverna inte klarar av att lära sig böja verb så tidigt och väntar till högstadiet. Jag väntade. Men inget hände. Inga starka verb kom. Nu går den äldste på gymnasiet. Fortfarande inga verb.

Ett tag tänkte jag att det kanske bara var mitt äldsta barn som hade otur med lärare men jag har nu förstått att inga lärare (åtminstone inte i vår stad) ger engelska starka verb i läxa. Så kan det vara och vi klarar oss ändå. Jag har ju mina grammatikböcker och lär mina barn de starka verben själv. Men är det inte konstigt!?

Jag funderar så mycket på vad det kan bero på. Starka verb kan väl inte bli omodernt? Eller det kanske de kan. Man skulle ju kunna tro att barnen får träna på de där starka verben i skolan men så är det heller inte. Innan jag tog saken i egna händer så märkte jag att mina barn inte kunde böja särskilt många starka verb. Det krävs ju nämligen träning för att man ska lära sig det.

Lärarna tycker kanske att det är onödigt att kunna böja starka verb? Men det låter ju så tråkigt och ser så tråkigt ut när det blir fel. Tycker jag i alla fall. Det blir ju synd om barnet som inte har fått chansen att lära sig. Så svårt är det ju heller inte.

Tänker att lärarna kanske tycker att det är jobbigt att dela ut verbläxa. Men är det verkligen det? Man kunde tänka sig 5 verb i veckan. När man går igenom verben är det första träningen. När barnet skriver upp dem i verbboken är det andra och sen kan barnen träna hemma. Det är en lätt läxa - bara att träna. Man kan göra det själv. Man kan till och med förhöra sig själv. Förhöret i skolan är lätt. Bara att säga verben och låta barnen skriva. Låt barnen byta lappar och rätta åt varandra. Det är förresten också träning. Sen samlar man in lapparna och läxan är klappad och klar. Och barnen har lärt sig att böja verb! Man kan utöka träningen genom att be barnen skriva meningar med verben i olika tempus. Det är bra skrivträning, inte bara för de starka verbens skull utan rent allmänt.

Man har märkt att klasskillnaderna ökar i skolan. Jag tänker att det inte är så konstigt. Om skolan slutar att undervisa efter ordning då kommer klasskillnaderna. De föräldrar som märker vad som är på gång kommer att göra något åt situationen. De andra får klara sig bäst de kan. Jag tänker också att lärarna själva är offer för en skola med bristfällig undervisning. De yngsta lärarna kanske inte heller fick ordentlig undervisning och då har de varken kunskaper nog eller mönster i hjärnan för hur man kan bedriva undervisning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar