fredag 11 oktober 2013

Dagens ord - pluralistisk ignorans

I dag intresserar jag mig för uttrycket "pluralistisk ignorans". Jag tolkar det som att det går ut på följande - det allmännas oförstånd. Man går med på någonting man egentligen tror är fel eftersom man tror att alla andra tycker som man "ska". Det blir ett allmänt "oförstånd" - en överenskommelse om att man skyddar något man innerst inne vet är fel. Man vågar inte säga något om det eftersom man tror at man är ensam och eftersom man är rädd för konsekvenserna - att man blir utesluten ur gemenskapen.

Uttrycket "kognitiv dissonans" stötte jag på i boken Rysk spegel som handlar om svenska erfarenheter av det kommunistiska Ryssland. Där hittade jag också uttrycket "pluralistisk ignorans". Om kognitiv dissonans beskriver hur en enskild människa känner när hon går emot sina inre känslor och hur hon reagerar när hon ställs inför detta så handlar pluralistisk ignorans om förhållandet mellan individen och andra individer när det gäller tro, tvivel, mina värderingar och mina sinnesintryck. Är jag ensam om min tro, mina värderingar och mina sinnesintryck eller delar jag dem med andra?

"Pluralistisk ignorans uppstår när det finns officiellt påbjudna eller allmänt accepterade attityder och värderingar, samtidigt som en stor mängd individer delar uppfattningar och värderingar som starkt avviker från den officiella/allmänna bilden men inte vågar eller har möjlighet att ge offentligt uttryck för den. Var och en tror att hon är ensam om de "avvikande" uppfattningarna och värderingarna. I det kommunistiska Ryssland blev man utesluten ur partiet om man gav uttryck för avvikande åsikter. Det kunde leda till personlig katastrof. I dagens västvärld motsvaras partiet av politisk korrekthet. Vissa åsikter får inte uttryckas offentligt eftersom de leder till att man kan bli utstött ur samhällsgemenskapen."

I boken berättas också om hur den pluralistiska ignoransen kan brytas. "När ny information accepteras och den kognitiva dissonansen (obalansen som människor upplever i sitt inre eftersom man går emot vad man egentligen tror) upphävs för en förändrad bild av verkligheten, kan det om tillfälle ges medföra handlingar och väljarbeteenden som leder till att den pluralistiska ignoransen, den kollektiva okunskapen, ersätts av en pluralistisk insikt, ny allmän kunskap. Då en stor mängd individer plötsligt "avslöjar" sig för varandra, "kommer ut" som det heter på modern svenska, blir den allmänt accepterade bilden ny och ersätter den gamla." Det är detta H C Andersens saga "Kejsarens nya kläder" handlar om! Det var det som hände när den polske påven kom på statsbesök till Polen. När folk insåg att det fanns många katoliker och få troende kommunister. Ett år senare genomförde den oberoende fackföreningen Soldiaritet sin fredliga revolution.

Jag kan inte låta bli att dra paralleller till dagiskulturen vi har utvecklat i Sverige och konsekvenserna av denna kultur. Jag tänker så mycket på att det är konstigt att ett helt folk vill lämna sina barn ifrån sig när de är mellan 1 och 2 år. Att ett helt folk tycker att det är bra att staten ger massor av pengar i form av dagissubventioner till de som vill använda dagis och inget till de som inte vill använda sig av den här servicen. Jag tänker att det är så konstigt att alla tror att barn faktiskt har det bättre på dagis än hemma. Att de lär sig mer av en pedagog än av en mamma eller pappa. Att vi tror att barn mår bra av att väckas varje vardagmorgon och fraktas iväg och tillbringa dagen i en institutionsmiljö tillsammans med få pedagoger och många barn. Vad är det som får småbarnsmammor att mangrant och utan invändningar lämna ifrån sig pyttesmå barn? Vad är det som får mammor att lämna sitt lilla barn till ett dagis och i värsta fall gå och arbeta med andra mammors små barn på ett annat? Hur klarar man sånt utan att hjärtat blöder, går sönder...?

Eller är det här ett exempel på pluralistisk ignorans? Tror vi bara att alla andra tror på det här? Säger vi inget eftersom ingen annan säger något? Jag själv tror att det här är ett sånt exempel men vad vet jag? Jag undrar så mycket över vad som behövs för att vi ska se att kejsaren är naken? Vem skulle kunna väcka oss? Vilka är de förlösande orden? Handlingen som triggar igång den pluralistiska insikten?

3 kommentarer:

  1. Tack för alla tänkvärda inlägg du skriver. Det är alltid lika intressant att läsa här! Jag har nyligen blivit vän med dig på fb, och har även skickat ett mail till dig. Åtminstone hoppas jag att du är rätt person så att jag inte har blandat ihop något. Jag har inte hittat något sätt att kontakta dig på genom bloggen, så jag chansade på fb.
    Mvh Margareta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jorå, det är jag! Kul att du gillar det jag skriver!

      Radera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera