söndag 15 september 2013

Läxor eller inte?

Det är en hel del prat om läxor nu för tiden. Man läser om läxhjälp och att föräldrar tycker att barnen har för mycket läxor. Vissa tycker att barn inte ska ha läxor. Andra tycker att alla barn ska ha läxhjälp i skolan. Det finns idéer om att fritids skulle kunna hjälpa till med läxor. Jag funderar över vad jag tycker egentligen.

Jag tycker nog att det är bra med läxor. Jag tycker att det är bra eftersom man behöver repetera och träna på saker man ska lära sig. Jag tycker att det ska vara glosläxor på en gång när man börjar lära sig nya språk. Jag tycker att man ska ha starka verb varje vecka i engelska när man läst ett år eller så. Jag tycker att man ska ha rättstavningsläxor i svenska. Jag tycker att man ska ha matteläxor. Jag tror också att det är bra om man får textläxor i de samhällsorienterande och de naturorienterande ämnena.

Jag tycker också att läxorna ska vara lagom långa - de får inte vara för långa. Det är lagom att läsa en stund varje dag. Lite när man är liten och lite mer när man blir större. Jag tycker inte heller att läxor ska vara "krångliga". De ska gå enkelt att göra och de ska inte innehålla något nytt. Det handlar ju om att repetera och träna. Barnet ska kunna göra dem själv. Föräldern ska inte behöva vara lärare utan bara se till att läxorna blir gjorda och vara ett stöd. Jag tror att det är bra om läxorna är "likartade" - alltså att samma typ av läxa återkommer varje vecka. Det ska gå in i ryggmärgen på barnet att det går till på ett visst sätt. Det blir en rutin att göra läxorna och barnet kommer så småningom att lära sig göra läxorna på ett snabbt och effektivt sätt. Det är inte så svårt att träna in engelska ord egentligen. Men om man aldrig tränar in några ord då blir ju ordförrådet lidande. Att sitta i skolan och träna ord är ju bara slöseri med tid. Det kan barnet göra själv. I so och no är det bra om man får lagom långa texter att läsa i läxa. Små barn har nu för tiden sk läsläxor. Texter som är skrivna för att barn ska träna på att läsa. De är ofta mycket ointressanta och enligt mig förstör de läslusten för barnen. Varför inte ge en "riktig" text som ingår i ett annat ämne i skolan. På så sätt får ju barnen endera repetera det läraren sagt på lektionen eller förbereda sig på något som kommer nästa lektion. Eller varför inte läsa en roman och skriva något eller berätta om den senare?

Det finns dock faktorer som gör att en läxkultur inte är möjlig. Det allvarligaste hindret är att skoldagarna är så långa. Redan från 1:an går barnen mellan 5 och 6 timmar om dagen. Sedan blir det förstås värre ju äldre de blir. Barn i högstadiet eller gymnasiet har dagar som är mellan 7 och 8 timmar om dagen. Det blir då förstås mycket jobbigt att orka eller hinna med läxor.

Det verkar också som om lärarna inte hinner med några läxor. Vi fick reda på av vårt gymnasiebarns lärare att de inte har tid att ge några läxor. Barnen är så stora att de förresten kan ta ansvar för att ge sig själva läxor, läsa extra och efterbehandla och förbehandla lektioner. Vi frågade om det gällde alla ämnen. Om barnen skulle ge sig själva glosläxor och grammatikläxor i språken. Lärarna förklarade att det skulle de dock inte behöva. Det skulle lärarna sköta. Men än har vi inte sett till några glosläxor. Jag blir så förvånad. Man kan lura sig och tro att den där stunden när man preparerar en läxa är bortkastad tid. Men för mig är det tvärtom - ett viktigt lärotillfälle. När man går igenom gloslistan läser lärararen orden högt och eleverna läser efter. De får höra uttalet, träna själva. De läser ordet och får på sätt träna en första gång på stavningen. De skriver av ordet i glosboken och får ytterligare träning på stavningen. Glosböcker verkar förresten vara en bortglömd finess. Barnen kommer hem med lappar med ord ibland och ibland är orden förkryssade i läroboken. Men för det mesta kommer det inga ord alls!

Ett annat hinder för läxor är att det inte finns några vuxna hemma på dagarna. Små barn är på fritids och större barn är ensamma hemma. Barnen som är på fritids kan ju inte läsa läxor eftersom de inte är hemma. Och det är mycket begärt av barn som är ensamma hemma att de ska sitta och göra sina läxor själva. Det är nog lite lättare om det finns en förälder där som ser till att det blir gjort. Sen är det lite trevligare att göra läxan vid köksbordet om det sitter en mamma eller pappa där! Jag förstår att det är jobbigt för folk som jobbar att göra läxorna på kvällen. Man är ju trött och det är annat att greja med - mat ska lagas och det ska plockas undan och förberedas för morgondagen.

Vad har jag för erfarenhet av läxor själv då? När jag själv gick i skolan var det självklart med läxor. Man fick läxa i språk, rättstavning, texter att läsa, matte. Nu har jag egna barn i skolan och det ser helt annorlunda ut. De små barnen har rutiner för sina läxor. Det funkar. Men ju äldre de blir desto sämre blir det med just läxorna. Det finns inga rutiner, läxor ges sporadiskt, det är alltid en överraskning. Det kan bli en läxa men oftast inte. Ibland är läxorna förvånande korta men då och då kommer en jätteuppgift. Det skulle kanske inte spela så stor roll om det hände mycket i skolan. Om barnen fick använda alla timmar de spenderar i skolan till att b la träna och repetera. Men så är det inte. Det går långsamt. För mig är det inte jobbigt att hjälpa till med läxor. Det går fort. Läxorna är få. Det svåra är att försöka lista ut vad som fattas och försöka plåstra och laga och lappa. Försöka komma på vad som behöver fyllas på och försöka göra det så effektivt och bra som möjligt så att barnen ska få en lite bättre skolgång. Jag förstår att folk köper in läxhjälp. Även om barnen inte har läxor så finns det mycket att jobba med hemma!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar