Instagram

Jag finns även på instagram...under namnet hemmahosfrug

söndag 17 december 2017

Födelsedagsfirande!

Idag fyllde vår tredj äldste son 16 år och vi hade lite kalas för honom! Mormor, morfar och farmor kom och alla bröderna var hemma! Vi drack kaffe och åt kaffebröd och tårta! Pratade och skrattade och tittade på hemmafilmad film från i somras och spelade fiol, flöjt och piano! Som vanligt med andra ord! Och det var trevligt! 
Bakade saffransbullar med kardemumma i! Hittade receptet på Allt om Mat och de var goda så de gör jag nog nästa år igen! 
Passade på att baka lite kakor som ska räcka till julhelgen också! Jitterbugg, vaniljhorn, pepparkakssnitt och saffransskorpor! 
Gjorde två sorters tårtor...det är lika bra så alla kan få något de gillar...folk är så fåniga och tycker inte om gräddtårtor eller älskar gräddtårtor...suck! Men en chokladig och en gräddig blir ju bra då. Jag gjorde en princesstårta och en nutellacheesecake. Födelsedagsbarnet är förtjust i nutella och jag tänkte glädja honom! Han tyckte om den och åt en rejäl bit. Själv var jag inte så jättebegeistrad...philadelphiaosten tog lite överhanden och skapade en inte helt angenäm sälta...men den var väl ok ändå...med oreokaksbotten, choklad/nutellafyllning och topping av krossade oreokakor, rostade hasselnötter och hackad mjölkchoklad! 
Jag och de tre yngsta underhöll med lite musik...de stora har tröttnat på att underhålla gäster med musik tyvärr. Men vi som spelade hade roligt...först spelade jag och de två fiolkillarna julsånger i stämmor som vi tränat på ett par veckor! Det gick rätt så bra! Och så spelade den yngste den pianolåt han kan med två händer och den näst yngste en julsång på piano han tränat in. Sen spelade jag och sexåringen flöjt...flöjtboken vi följer är så bra! Det är en gammal bok som heter "Drilla på flöjten" och redan från början får man spela i två stämmor...den som kan spela flöjt får spela lite svårare och den som ännu inte kan så bra får spela enklare stämmor med successivt fler toner. Än så länge kan N h, a, g och höga c. Och han är så duktig och läser de noterna säkert och bra och får fin ton i flöjten fastän fingrarna är små! 

Ja, för 16 år sedan blev jag trebarnsmamma! Det var en fin dag! En dag man aldrig glömmer! Dagen innan hade jag städat och bakat som en galning för jag barnet skulle komma den 23:e december hade det sagts! Jag ville så gärna att allt skulle vara fint och i ordning när barnet skulle komma och det snart var jul och allt. Så jag kokade knäck, stekte köttbullar, satte ihop ett pepparkakshus, dammsög och torkade golv, pyntade och gjorde fint...tillsammans med barnen! När maken kom hem från jobbet tog vi in granen och klädde den alla tillsammans. Och sen läste jag sagor och nattade barn. Avslutade kvällen med ett varmt bad. När jag vaknade på morgonen knäppte det till i magen och vattnet gick! Maken och de två barnen var uppe redan...jag hörde hur det stökade nere i köket...frukostbestyr! Vi hade tv på sovrummet och julkalendern skulle strax börja...jag drog på och tittade på den...tänkte att jag kunde unna mig det innan jag gick ner och kanske satte igång med förlossning. Maken blev glad när jag kom ner och sa att vattnet hade gått...han skulle kunna utebli från ett trist måndagsmöte! Det kändes inget i magen men han stannade hemma ändå...vi ringde förlossningen för att höra om vi bara skulle vänta eller så. De tyckte vi kunde komma in för att vi skulle få veta om allt stod bra till med barnet. Mormor kom. Barnet mådde bra därinne och jag var bara öppen ett par cm så vi åkte hem. Jag började skölja ur tröjor jag lagt i blöt kvällen innan. Maken fixade lunch, korv och mos. Sen åt vi alla tillsammans...eller jag åt inte...för jag hade börjat känna ett regelbundet molande i magen...inte ont på något sätt utan bara snällt och fint. Men regelbundet. Lite illamående och ont i ryggen och mamma tyckte att jag skulle lägga mig en stund. Jag hann inte ligga länge förrän det kändes märkligt...inte ont utan bara snällt och beskedligt men som om jag ville morra och trycka...Det blev lite panik när både mamma och maken insåg att jag nog höll på att föda...och äldste sonen...nästan 4 år gammal kom med halsduk och vantar och ville att vi skulle åka till lasarettet...sen höll han ut sina händer och sa att han kunde fånga barnet om det skulle komma ut nu! Sen åkte vi iväg...jag låg i baksätet och vi genade genom vita snötäckta gator till förlossningen! Fortfarande gjorde det inte ont alls...det var som om jag var ett med hela skeendet...det var härligt. När vi hade kommit in i vårt rum gick det fort...40 minuter tog det och sedan hade jag vår lille son i famnen! En underbar känsla! Han var en lugn liten pojke och fortsatte att vara det... en sån där liten krabat som alltid var solig och glad och med glittrande ögon! Och det där glittret finns kvar! 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar