Stavning!

I skolan är det inte så populärt att arbeta med stavning. Man kanske tror att den kommer av sig själv. Jag vet inte riktigt. Det är inte lätt att veta. I mellanstadiet ska de visst börja att arbeta med sje-ljuden. Det är ju bra. Fast det känns lite sent kanske - i 5:an. Det borde väl ha gjorts innan? Men bättre sent än aldrig. Och det är lite lustigt...det är som man liksom glömt att det inte bara är typ dubbelteckning, e-ä-ljuden mm som är svåra att lära in stavningen på. Det finns ju så många ord som är krångliga. Och så är det ju ordens innebörd också...ordkunskap. Det är bortglömt. Det förväntas nog bara komma, av sig själv. I alla fall...jag försöker plåstra. Jag har en gammal lärobok med stavningsträning och ordkunskapsträning...och lite annat smått och gott som rör det svenska språket. Den jobbar jag i med mina grundskolebarn..inte jättemycket men en liten stund varje vecka. Vi har precis börjat med repetition av svårstavade ord för åk 7. Jag gör det med båda barnen trots att de går i olika årskurser. Det är inte alltid lätt...men det är ju bra när man upptäcker att barnen inte kan stava vissa ord...då lär man sig det helt enkelt...och det är roligt när vi får sudda ut markeringar och listorna så småningom blir helt rena igen.