måndag 2 april 2018

Mödraskap

Idag kunde man läsa att ändrade jaktregler när det gäller brunbjörnar har fått effekter på björnarnas mödraskap och ungarnas uppväxtförhållanden. Det är nämligen så att svenska björnmammor tar hand om sina barn allt längre än tidigare och det är jaktregelerna som har medfört detta.

Förr fick man skjuta björnhonor som gick med ungar men för att skydda stammen är detta nu sedan år 1930 förbjudet. Och detta har lett till ett förändrat beteende hos björnmammorna. Om man förbjuder att döda björnmammor med ungar så stärker man beteendet hos de björnmammor som går längre med sina ungar. Björnmammor som går med sina ungar längre har ocskå större chans att överleva. Och de har större chans att få en starkare avkomma och detta i sin tur gör att ungarna kan ärva sin moders beteende. Jag tolkar det som att en god cirkel skapas. Mödraskapet som inbegriper ett mer omvårdande beteende förs vidare mellan generationerna.

Svenska forskare ser positivt på att brunbjörnarnas beteende har förändrats och att björnungarna får en längre uppfostran.

Ja, det är häftigt ändå. Att när det gäller djur får man säga sånt här trams...som att ungar mår bättre av att bli omhändertagna av sina mammor längre och att ungarna blir starkare och kan föra vidare sin mammas beteende på ett bättre sätt. Men det är klart...de är ju djur. När det gäller människor...då är läget lite annorlunda. Då finns det ingen som för mammors och barns talan. Det finns inget positivt med att människobarn fostras av sina mammor ...ingen funderar över om de kanske också skulle bli starkare av mer omvårdnad av modern, eller om det vore önskvärt att ett omvårdande beteende fördes vidare mellan generationerna. Men det är klart...vi har ju förskola...där får ju barnen omvårdnad (inte av mamman förstås för det är inte bra för mamman. Och inte för barnen heller. Barnen kan ju till och med föra vidare dåliga mönster om de är för mycket med sin mor...könsstereotypa beteenden kan föras vidare. Inte bra.) Och för att få starka barn..ja, då finns ju specialpedagogik och kuratorer som kan ta hand om de hela om det skulle behövas.

Ingen funderar heller på om det där med att anpassa sitt beteende efter de yttre ramarna gäller även människomammor och inte bara björnmammor. Jo, förresten...staten och media vet ju visst om det...de har jobbat, och jobbar idogt vidare på att förändera människomammors beteende...det önskvärda beteendet inbegriper att man lätt som en plätt lämnar ungen ifrån sig till först pappa och sen dagis...ju tidigare desto bättre. Men den underliggande, djupare påverkan...funderar vi på den? Vad gör detta med oss mammor...jaktlagarna som gäller oss? Går det in i oss...en annan typ avmödraskap? Blir vi mer löst anknutna till barnen? För vi vidare beteendet...att det inte rör oss i ryggen att lämna småbarnen ifrån oss? Och hur påverkas barnen i sitt inre av det? För om det är positivt för björnungar med en lång mammauppfostran, skulle det kunna gälla även männskobarn?

Vem vet. Ingen vet och ingen vill veta. Men jag tycker att det vore dags att införa nya jaktlagar för människomammor och människobarn också. De borde inte vara lovligt villebråd.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar