Instagram

Jag finns även på instagram...under namnet hemmahosfrug

tisdag 17 oktober 2017

Moderaterna...

...vill ha kortare sommarlov. De vill ha tre terminer i stället för de nuvarande två. Moderaterna tycker att Sverige har för få lektionstimmar per år. Vi måste jobba hårdare helt enkelt. Moderaterna vill ha en tioårig grundskola och kortare sommarlov. Sommarlovet kanske är fint för många barn men det är också så att många barn halkar efter. De hinner glömma bort det de lärde sig om de är borta från skolan för länge. Men de tre terminerna måste förstås anpassas efter föräldrarnas scheman och semesterläggning. Och det är ju bra. Hoppas det går att få ihop bara.

Barnen kanske blir lite ledsna över att få kortare sommarlov men det får de tugga i sig säger Erik Bengtzboe, moderaternas utbildningspolitiska talesperson. OM MAN SKA NÅ GODA RESULTAT KAN MAN INTE STUDERA MINDRE ÄN VAD ANDRA GÖR.

Ja, det blir spännande att se vad det blir av det här. Hur kort kommer sommarlovet att bli? Hur långa kommer de andra loven att bli? Blir det andra lov emellan terminerna eller kommer det vara som det är nu? Och det allra viktigaste...kommer man att studera mer innehållsmässigt? Eller kommer man bara att smeta ut dagens innehållsmängd över en längre tid?

Det är ju lite lustigt hur det ser ut därute i skolorna...i verkligheten...i alla fall i min och mina barns verklighet. Barnen i grundskolan kan vara sjuka rätt länge utan att komma efter nästan något. Sonen i 5:an som opererade blindtarmen nyss var hemma i två veckor och det han kom efter tog vi ikapp på tre timmar. Vad de gör i skolan funderar jag lite på. För något gör de ju där...men inget som lämnar några spår efter sig.

Ibland, ganska ofta, tänker jag på att förr, när skoldagarna var kortare och loven längre, då hann man med att lära ut mer till barnen än vad man gör idag, när man har mer tid på sig. Och ännu mer tid behövs tydligen. Man kan se det om man tittar i läroböcker från olika tider och jämför. Idag gjorde jag det. Jämförde.

Några av de skillnader jag kunde se var att:

I en mattebok i åk 5 från 1952 fick man lära sig att förenkla och förlänga bråk för att kunna addera, subtrahera, multiplicera och dividera bråk som initialt hade samma nämnare. Detta lär man sig i nuläget först i åk 7. I samma lärobok från 5:an fick barnen lära sig att räkna ut volym på kuber och rätblock och trekantiga pelare. Detta lär man sig först i åk  numera.

I svenskan jobbade man kontinuerligt med ord och deras stavning och betydelse. Det gör man inte alls i samma utsträckning längre. Man jobbade med grammatik. Började i 3:an och gick långsamt och försiktigt framåt. I 6:an var man framme vid att lära sig alla ordklasser och alla satsdelar. Numera harvar man på med substantiv, adjektiv och verb. Har man tur får man lära sig pronomen och prepositioner på högstadiet. Satsdelarna...nä, kanske subjekt och predikat på högstadiet men annars inte.

I engelskan...ja där är det inte många knop längre. Förr var läroböckerna upplagda så att varje text särskilt behandlade en grammatisk finess. Den bearbetades med regler, luckuppgifter och översättningsövningar på olika sätt. Och senare återkom de olika grammatiska momenten i följande texter och övningar. Kunskaperna befästes. I 5:ans lärobok för engelska från 50-talet...det första året barnen läste engelska...fick barnen lära sig och arbeta med...obestämd form, plural, bestämd form, there is/are, presens av huvudverb, personliga pronomen, klockan, veckodagarna, månaderna, s-genitiv i singular, förenade possessiva pronomen, sin/sitt/sina, progressiv form i presens, of i måttuttryck, ordföljd, do i frågesatser, demonstrativa pronomen, do i not-satser, komparation, imperativ, imperfekt med be, there was/were, imperfekt av regelbundna verb, oregelbunden plural, be going to, did i frågesatser, komparation med more och most, perfekt och pluskvamperfekt av be och have, of-genitiv, imperfekt av progressiv form, imperfekt av oregelbundna verb. Denna långa lista på nödvändiga grammatiska moment är något som man inte ens tar sig igenom under hela grundskolan.

Man kan alltså konstatera att det inte är tillräckligt eller ens nödvändigt med mer tid i skolan. Det är nödvändigt att innehållet är det rätta och att tempot inte är långsamt. Det är nödvändigt att man bygger kunskaperna ordentligt från början, från grunden och aldrig slutar fortsätta att oförtröttligt gå vidare. Det är nödvändigt att lärare undervisar, att de kontrollerar att det de lär ut går hem, och att elever och föräldrar vet om hur det går. Det är nödvändigt att barnen inte är utmattade av långa dagar med meningslöst innehåll.

Men sånt är jobbigt att prata om. Sånt är jobbigt att få ordning på. Det är lättare att bara låta eleverna sitta av mer tid. och mer tid...









Inga kommentarer:

Skicka en kommentar