Snart är vår minste 5 år! Det är härligt att dela vardag och fest med ett barn som är snart 5. Det är ett litet barn som blivit ganska stort och som kan så mycket. Han kan allt själv om han får säga det själv. Och han kan verkligen väldigt mycket själv. Klä sig, knäppa knappar, torka sig själv även om det fortfarande är bäst att få lite hjälp, äta själv och skära det mesta själv och hälla upp själv och hämta saker själv, skriva lite själv och nästan knyta ihop saker själv...
Det är en liten människa som vet att alla tycker om honom och som vet att han tycker om allt och alla som ingår i hans lilla värld också. Han vet sitt värde. Tvekar inte en sekund på att han är värdefull och utgår från att alla förstår det. Varför skulle de inte? Han är som en härskare. Han bestämmer. Vi ska inte tro att det är vi som bestämmer. För visst, vi stora bestämmer över en massa saker men inte 17 bestämmer vi över honom i alla fall. Det säger han helt tvärsäkert och tittar oss utmanande i ögonen. Han funderar en hel del över det där med vem som bestämmer. Frågar och funderar. Han har kommit fram till att jag, som är mamma, den som bestämmer mest här hemma enligt honom, kan få bestämma över människorna men att det är han som bestämmer över alla saker. Och min bestämmandemakt måste inskränkas till att bara röra hans läggtider. För så är det.
Men han är också generös med både saker och kärlek. Han älskar oss. Särskilt mig, hans mamma. Kyssar och kramar delas ut till mig och orden "jag älskar dig" kommer ofta. Han funderar och planerar över hur han ska dela ut sina saker och sin kärlek. Han utgår från att alla vill ha det han vill ge. Att det är fantastiskt för alla att till exempel få sova tillsammans med honom. Han erbjuder det till någon storebror han gillar lite extra just nu - jag kan sova bredvid dig! Och det är ju fantastiskt också och ingen tackar nej. När han köper något räknar han ut att det ska räcka till bröderna också. I tanken i alla fall. Sen kanske det inte blir så på riktigt. Men viljan finns i alla fall.
Han älskar pengar och att räkna. Alla hans miljoner eller är det miljarder? - 59 kronor alltså - räknas om och om igen. Han är rik! Och han kan köpa saker han behöver och vill ha. Eller ge bort om han vill det. Han älskar att räkna allt. Hur många vi är runt bordet, hur många han tycker om, hur många saker han kan se på bilder....Och han tycker om att räkna ihop saker och ting. Och att räkna på engelska..det är också kul, one, two, three, four, five...och sen var det väl six, two igen kanske, nine och ten...eller nåt. Och stora summor. En etta och två nollor - hundra - härligt och om jag tar tre nollor, fyra, fem? Hur mycket är det!? Stora summor på miniräknare - som magi, orden som talar om att det är miljoner, miljarder...Som trollleri! Som om orden i sig kan göra honom rik som ett troll!
Det är härligt att vara nära en sån liten människa som ändå är ganska stor! Se honom sova på morgonen när jag vaknar...den lilla runda pannan med lockigt gult hår som är lite fuktigt av värmen från täcke och närhet...Låta honom sova ut och sedan springa ut och få låtsas skrämma mig! För än tror han att han kan lura oss hur lätt som helst. Ser han inte oss ser vi inte honom. Han har fått sån humor och vet att man kan luras med ord. Om man säger något så är det så...och så kan man säga något annat och så skrattar han "Jag bara lurade er!"
Han är som en kung över sitt eget lilla rike. Rumsterar om som han vill och fixar och donar. Vet var allt finns och har sina planer om vad han ska göra. Rotar bland leksaker och hittar på nya lekar. Sköter om alla rollerna i leken själv lätt som en plätt. Tycker om att spela sällskapsspel och klarar av att vänta på sin tur. Klarar av att följa regler men...inte har man lust hela tiden. Ibland får man vända upp många kort i taget i memory - man vill ju hitta något par, vill ju vinna! Om ingen har lust att spela går det bra att spela med sig själv också! Och till och med bli glad och förvånad över att vinna - över sig själv!
Ja, det är härligt att ha en nästan 5-åring i huset. Som fest varje dag! Glädje och sprallighet och så lätt att komma överens om man bara tar sig lite tid och tar allt med en gnutta humor! Och så ska väl livet vara!?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar