Förskola i kris!

Jag läser i lokaltidningen. Det handlar om förskolan. Barngrupperna är för stora här i kommunen. Och det är många barn som står i kö för att få komma in. Tillfälliga överinskrivningar har gjorts för att lösa problemen. Fast det är nog en sanning med modifikation - har bestämt för mig att de stora barngrupperna har varit ett problem i många år. Och antalet barn är inte det enda problemet. Det är också fler barn som behöver extra hjälp. Det är barn som har andra modersmål än svenska och så barn som har extra behov av något slag. Detta ställer ytterligare krav på verksamheten. Och då är det fritidshemmen. Där är det också problem. Och så har sommarverksamheterna ökat både inom förskolan och på fritids. Jag antar alltså att fler barn går mer tid på somrarna. Ett nytt dagis byggdes för ett drygt år sen och det trodde kommunen skulle räcka för att lösa problemen. Men så blev det inte.

För att lösa problemen krävs:
FLER LOKALER
MER PERSONAL
MER PENGAR

Om man vill minska barn grupperna från 18,7 barn till 17 per grupp (låter mycket det också tycker jag) så behövs det 110 platser till! 110 platser till. Och ändå finns det i min lilla stad på 30 000 invånare 32 dagis! Men mer behövs alltså!

Om man vill minska antalet barn per årsarbetare från 5,6 till rikssnittet på 5,3 behöver man anställa 13 årsarbetare till!

DET ÄR DYRT. OCH DET ÄR SVÅRT ATT REKRYTERA FÖRSKOLLÄRARE.

Med den budget som finns så går det inte att göra något åt problemen. Underskottet är redan 3 miljoner kronor.

Det ser tröstlöst ut. Pengarna räcker inte. Personalen räcker inte. Och där mitt i denna sörja befinner sig människor. Pedagoger. Barn. Undrar hur de mår? Kan det här vara bra? Det är så intressant att ingen någon gång börjar undra lite...är det här rimligt? Även om det fanns pengar till att ta hand om alla dessa barn och även om det fanns tillräckligt med folk som passar barn hela dagarna så...är det rimligt? Ska det vara så här? Ska det vara så dyrt för samhället att ta hand om barn att det dränerar oss? Det är intressant att ingen någon gång kommer på att barnen faktiskt har någon som skulle kunna ta hand om dem. De har ju faktiskt begåvats med ett par föräldrar. Kanske kunde en av dem ta hand om dem litegrand? Man brukar prata om att föräldrar behöver avlastning. Men kanske har det nu blivit så att det är förskolan som behöver avlastning!? Det kanske är dags att föräldrarna rycker in.