Igår kom snön och lyckan var stor! Minstingen var alldeles till sig - är det julafton!? ropade han när flingorna singlade ner på kvällkvisten! För julafton utan snö - det var lite konstigt i alla fall. Idag gav jag mig upp på vinden och tog ner alla bobar och pulkor och sen stack vi iväg till vår backe! Vi var ensamma där en bra stund innan en massa andra barn dök upp. Härligt att susa nerför backen och härligt att rulla runt i snön. Och underbart att se röda barnakinder och höra skratt och stoj!
När det blev fullt i backen var det inte riktigt lika roligt att åka längre. Och så var barnen så trötta att de knappt orkade släpa sig uppför backen mer. De gav sig in i skogen istället och klättrade (det orkade de!) bland stenar och hittade en koja de grejade i en stund innan det var dags att gå hem och laga mat.
Hela förmiddagen var det mulet och grått men ändå vackert. Mjuka grårosagula tjocka moln över hela himlen och träden alldeles vita och vintriga. Men när vi gick hem glimtade solen fram och blå himmel lyste fram här och där. Härligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar